Herr talman! Det nordiska samarbetet är viktigt
för Sverige. Det har under åren funnit många fram-
gångsrika och konkreta exempel på det nordiska sam-
arbetet. Den fria rörligheten med handel och turism
har gjort att de nordiska länderna växt samman. Det
omfattande politiska utbytet har betytt oerhört mycket
för att skapa en nordisk identitet och en stark intresse-
gemenskap. Det är angeläget att slå vakt om detta
samarbete. Också i framtiden kommer det att finnas
ett stort behov av nordisk samverkan.
Ingvar Carlsson sade vid Nordiska rådets Europa-
konferens i Köpenhamn i våras att Norden behövs när
det nya Europa formas. Det faktum att de olika län-
derna inte är medlemmar i samma organisationer får
inte innebära något hinder för att fortsätta, och utveck-
la, samarbetet. Snarare är det i dag viktigare än nå-
gonsin att länderna håller ihop. Jag tycker att det finns
all anledning att instämma i Ingvar Carlssons uttalan-
de.
Under de senaste åren har det skett stora föränd-
ringar i vår omvärld. Det kalla kriget har tagit slut och
Sovjetunionen har brutit samman. Sverige och Fin-
land har blivit medlemmar i Europeiska unionen.
Danmark är sedan mer än 20 år medlem i EU. Sveri-
ges och Finlands medlemskap innebär att nya möjlig-
heter öppnas för nordiskt samarbete inom en europe-
isk ram.
Utrikesutskottet påpekade nyligen i betänkandet
om EU:s regeringskonferens att utvecklingen i Öster-
sjöregionen generellt redan fått ökad uppmärksamhet
tack vare att fler nordiska länder nu deltar i EU:s
arbete. Detta bekräftades också vid den Östersjökon-
ferens som på svenskt initiativ hölls i Visby för en
kort tid sedan.
I och med att tre nordiska länder nu är medlemmar
i EU kan den nordiska dimensionen och de nordiska
värderingarna få större genomslag i utformningen av
EU:s politik. Detta bör gagna även Norge och Island,
som valt att inte vara medlemmar i EU, men som är
knutna till EU via EES-avtalet.
Utskottet behandlar i det aktuella betänkandet
Nordiska rådets svenska delegations berättelse. Under
den period berättelsen omfattar har Nordiska rådet
fattat beslut om den mest omfattande omorganisatio-
nen i dess historia. I denna omorganisering har ett
effektivt resursutnyttjande och stärkandet av den
nordiska dimensionen i europeiskt och annat interna-
tionellt samarbete varit viktiga riktlinjer för reformar-
betet.
Nordiska rådet har antagit betydelsefulla ändringar
i sin arbetsordning, vilket bl.a. innebär att det skall
hållas endast en årlig session. Som komplement, för
frågor som man anser vara av särskild politisk vikt,
skall temakonferenser och liknande arrangeras.
Den mest omfattande förändringen är en ny ut-
skottsindelning. Den svarar mot de områden Nordiska
rådets verksamhet i framtiden skall inriktas på. Den är
också den reform som för det löpande arbetet i Nor-
diska rådet får de största konsekvenserna i framtiden.
Förändringen innebär att tre utskott för tre geografiska
huvudområden inrättas; ett Nordenutskott, ett Euro-
pautskott och ett närområdesutskott.
Det förstnämnda utskottet behandlar samarbete
inom Norden. Detta samarbete bygger på den värde-
gemenskap som finns mellan de nordiska folken. Det
är en samhörighet som främst får sitt uttryck i kultu-
rell och språklig gemenskap och i en likartad syn på
demokrati och grundläggande rättigheter. Det handlar
också om en samverkan kring samhällsuppgifter där
samnordiska lösningar ger fördelar framför andra
arrangemang, nationella eller på en bredare interna-
tionell bas.
Europautskottet tar upp frågor om Norden och Eu-
ropa. Det handlar då om konsultationer och samver-
kan i frågor som är av betydelse för arbetet inom EU
och EES, och där de nordiska länderna har en värde-
gemenskap och sammanfallande intressen. Det nor-
diska samarbetet skall utgöra en plattform för initiativ
i frågor där länderna vill påverka den europeiska
dagordningen.
Det kan också förtjänas att nämnas att vid Nordis-
ka rådets Europakonferens i Köpenhamn i mars i år
behandlades de nordiska intressena inför EU:s rege-
ringskonferens - en konferens som vi vet pågår nu
med full intensitet.
Det sista av de nyinrättade utskotten är närområ-
desutskottet. I detta utskott behandlar man utveck-
lingen i Nordens närområden: Östersjöregionen, Ba-
rentsområdet och Arktis. Ett utbyggt samarbete med
de baltiska staterna och nordvästra Ryssland är ett
viktigt bidrag till stabilitet och demokrati i vår region.
Jag vill understryka att även om förutsättningarna
för det nordiska samarbetet har förändrats är Nordiska
rådet fortfarande ett väldigt viktigt forum för svenska
politiker. Här i riksdagen har Nordiska rådets svenska
delegations kansli förts till riksdagens internationella
kansli. Detta markerar bandet mellan nordiska, euro-
peiska och övriga internationella frågor. Norden är en
del av Europa, och samarbetet på europeisk nivå stär-
ker de nordiska länderna.
Det finns en bred uppslutning bakom betänkandet
om det nordiska samarbetet som vi nu behandlar. Två
reservationer har fogats till betänkandet. Dessa har
tidigare kommenterats.
En reservation handlar om naturgassystem. Ut-
skottet besvarar den med att det inte är lämpligt att ta
ställning till detta nu, eftersom partiöverläggningar
om den framtida energipolitiken snart skall inledas.
De partier som står bakom den reservationen har då
ett bra tillfälle att föra fram sina synpunkter på ener-
gipolitiken.
Den andra reservationen gällde samernas delta-
gande i det nordiska samarbetet. Som tidigare har
sagts stöder nu Nordiska rådet och ministerrådet sam-
arbetet med samerna på olika sätt. Som vi hörde har
samerna observatörstatus i Nordiska rådet. När det
gäller det krav på fullt medlemskap som har förts
fram har rådet så sent som vid den 46:e sessionen,
med hänvisning till Helsingforsavtalet, beslutat att
inte företa någon åtgärd i detta avseende. Helsingfors-
avtalet föreskriver att Nordiska rådets medlemmar
skall vara ledamöter i ett lands eller ett självstyrt
områdes folkrepresentation. Samerna uppfyller inte
detta krav.
Jag yrkar således bifall till utskottets hemställan
och avslag på de två reservationerna.