Herr talman! För Centern har det nordiska samar-
betet alltid varit mycket viktigt, och det är det fortfa-
rande. Det har hänt mycket inom det nordiska samar-
betet under de senaste åren. Jag skall nämna några
saker. Nu diskuterar man utrikespolitik. Det var tabu
så länge järnridån fanns. Finland och Sverige är med-
lemmar i EU. Det internationella samarbetet har ökat
oerhört mycket. Det gäller naturligtvis samarbetet
med EU, Europarådet, Baltikum och övriga närområ-
den.
Både före och efter EU-medlemskapet fördes en
intensiv debatt om vilken effekt detta skulle ha för det
nordiska samarbetet. Jag hör till dem som då ansåg
och som fortfarande anser att EU-medlemskapet på
intet sätt behöver försvaga det nordiska samarbetet.
Kanske förhåller det sig tvärtom.
Internationalismen har också den effekten att det
egna området samtidigt förstärks. Det gäller även den
egna samhörigheten med dem som har gemensamma
rötter, en gemensam kultur och en gemensam historia
- som vi i Norden ju har. Det beror väldigt mycket på
oss själva, på hur vi agerar i det nordiska samarbetet.
För mig och även för Centern är det viktigt, det är
också en självklarhet, att vi arbetar på ett sådant sätt
att den nordiska identiteten stärks. Det som brukar
kallas för den nordiska identiteten handlar väldigt
mycket om folkligt samarbete och om samarbete
mellan vänorter, skolklasser, organisationer, ja, allt
som tänkas kan. Det handlar om den folkliga kulturen
och om att ha en bred förankring i våra länder kring
att det nordiska är viktigt. Då kan också det nordiska
samarbetet i framtiden utvecklas och stärkas, även när
vi vidgar vyerna - vi är ju nu t.ex. med i EU. Jag är
alldeles övertygad om att det är så. Med ett starkt
folkligt stöd i botten finns det alla möjligheter att
uppnå detta, men därmed inte sagt att det nordiska
samarbetet i Nordiska rådet skall vara likadant som
det alltid varit. Självklart skall det kunna förändras.
Nu har ju mycket stora förändringar skett i Nor-
diska rådets organisation. Jag vet inte om det är en
optimal lösning som man kommit fram till. Vi hade
kanske en något annan åsikt i början, men nu är det
beslutat om de tre utskotten: Nordenutskottet, Euro-
pautskottet och närområdesutskottet.
Jag hoppas att den nya organisationen snabbt fin-
ner sina former, så att det blir sakfrågorna och de
viktiga nordiska frågorna som man arbetar med i
stället för att man ägnar sig åt en ganska destruktiv
debatt om formalia. Så har det ju varit under en tid.
Det är alltså viktigt att komma ifrån det och att i stäl-
let ägna sig åt det nordiska samarbetet.
Vi i Norden har ett särskilt ansvar för våra närom-
råden, särskilt för Baltikum. Det arbetet har pågått i
flera år och är väldigt viktigt. Bl.a. har det tagit sig
uttryck i den gemensamma sessionen nyligen mellan
Nordiska rådet och den baltiska församlingen i Vilni-
us. Det kan ändå ses som en milstolpe i det arbetet.
Det finns oerhört mycket för oss att göra för att stödja
och stärka våra baltiska grannar, inte minst när det
gäller demokratiutvecklingen. Det är bara ett av alla
områden. Det finns ju en mängd andra mycket viktiga
områden.
Någon tog upp frågan om naturgasprojektet, som
ju är omdiskuterat. Vi i Centern ser saken så att det är
ett gemensamt nordiskt projekt som diskuterats. Det
har funnits starka krav från Finland och Norge på en
ledning genom Sverige. Jag tycker att det är angeläget
att utreda detta för att se vilka konsekvenser det får.
Det är svårt för oss i Sverige att säga att vi inte skall
vara med och att vi inte vill att den här ledningen skall
gå genom vårt land. Det skall alltså bli mycket intres-
sant att se vad utredningen kommer fram till. När vi
vet konsekvenserna och hur det kommer att se ut får
vi ta ställning till om det här är ett projekt som skall
genomföras.
Sedan några ord om samernas medlemskap. Nyli-
gen fick samerna observatörsstatus i Nordiska rådet.
Jag tycker att det nu är oerhört viktigt att utvärdera
hur detta har fungerat och vad samerna har fått ut av
sin observatörsstatus. Alldeles särskilt angeläget är
detta i den nya organisationen, som alltså ännu inte
riktigt funnit sina former. Det är viktigt att samerna
kallas till temamöten och att samerna är med i samar-
betet. Man kan säga att det är litet mera lösligt än
tidigare. Det är viktigt att samerna inte kommer i
kläm i den utveckling som nu sker. Jag vill väldigt
starkt trycka på detta och är inte beredd att nu ansluta
mig till kravet på medlemskap. Centerpartiet har inte
tagit ställning där ännu.
Ett medlemskap skulle ju förutsätta ändringar i
Helsingforsavtalet. Som tidigare sagts är alltså parla-
mentariker från de olika länderna medlemmar. Per-
sonligen tror jag ändå att samerna kommer att bli
fullvärdiga medlemmar. Efter ett tag kommer vi till
den slutsatsen. Personligen tycker jag att det vore rätt.
Hur det hela skall se ut kan jag däremot inte nu säga.
Det här har ju utretts och det har diskuterats ganska
mycket. Det har varit många funderingar kring hur en
sådan representation i så fall skulle se ut, men det kan
man väl återkomma till.
Jag tror att tiden ändå arbetar för den här saken,
men när det gäller medlemskap i Nordiska rådet blir
det i så fall en helt ny situation. Det är ju parlamenta-
riker som sitter med där. Samerna är, till skillnad från
representanterna för närområdena, icke parlamentari-
ker i de nordiska länderna. Det är det som är skillna-
den.
Jag tillstyrker hemställan i betänkandet i dess hel-
het.