Herr talman! Många anser att energimarknaden i
början av 2000-talet kommer att se helt annorlunda ut
än vad den gör i dag och att den kommer att genomgå
en omstrukturering. För miljön negativa energiformer
som olja och kol kommer att trängas tillbaka av rena-
re, effektivare och decentraliserad energi och energi-
teknik. Man talar om de nya energikällorna, bioenergi
av olika slag, vind, sol och eleffektiviseringar och nya
tekniska lösningar. Förnybar energi kommer för-
hoppningsvis att slå ut energi baserad på fossila
bränslen.
Nordiska rådet har omorganiserats och har nu tre
olika nya arbetsutskott. Men i den redogörelse vi
behandlar i dag finns fortfarande det separata miljöut-
skottet med, som i dag har gått upp i ett av de nya
utskotten. Miljöpartiets reservation och motion gäller
den rekommendation som det miljöutskottet ger till de
nordiska ländernas regeringar.
Man talar om att i samråd med de baltiska staterna
och Ryssland upprätta en plan för ett regionalt mil-
jövänligt energisystem och att som ett led i upprättan-
det av denna plan utreda förutsättningarna för ett
naturgassystem som skall ha försörjning av naturgas
från Norge via Ryssland inklusive en utbyggnad av
naturgasledningen från Norge, som sedan går via
Sverige till Finland. Under vissa förutsättningar tän-
ker man ansluta de baltiska staterna till detta system.
Man säger också att ett ställningstagande för ökad
naturgasanvändning inte får ses som ett ställningsta-
gande emot bioenergin. Dessa båda energiformer -
naturgas och biogas - skall snarast vara ett komple-
ment till varandra.
Utrikesutskottet anser motionens yrkande besvarat
i och med att man förklarar att man finner det mindre
lämpligt att ta ställning innan förutsättningarna för
den vidare utvecklingen på området är utredda enligt
miljöutskottets riktlinjer. Man hänvisar också till de
förestående energiöverläggningarna med partierna om
den framtida energipolitiken. Just med tanke på de
överläggningar som nu startar tycker vi i Miljöpartiet
att det är extra viktigt att påpeka att naturgas och
biogas inte kompletterar varandra ur vår synpunkt. De
är inte likvärdiga. Man får inte glömma att naturgas är
ett fossilt bränsle, liksom kol och olja.
Om vi skall klara de nationella mål vi har i Sveri-
ge vad gäller utsläppen av koldioxid är det bättre att vi
satsar på biogas. Utsläppen skall år 2000 inte vara
högre utan ligga på samma nivå som år 1990. Fossil-
gasens utsläpp av koldioxid vid förbränning ökar på
mängden koldioxid i vår luft, medan biogasens ut-
släpp av koldioxid vid förbränning tas upp i ny växt-
lighet och går in i naturens kretslopp.
Om vi bygger ut fossilgasen kommer biogasen
inte att ha en chans på många år. Miljöpartiet ser
hellre att vi satsar på lokala kraftvärmeverk och lokal
biogasproduktion än att vi bygger fast oss i ett dyrbart
ledningsnät för fossilgas och stora gaskraftverk.
I regeringens skrivelse om verksamheten i Europe-
iska unionen 1995 talas det om ett projekt betecknat
Samnordiska och baltiska gasnätet med Norge, Dan-
mark, Sverige, Finland och de baltiska staterna. Det är
något som diskuteras seriöst i EU-sammanhang och
inte bara i en nordisk rådgivande församling.
På senare tid har man också i Norge diskuterat ut-
byggnaden av ett fossilgaskraftverk. Man har planer
på investeringar i två stora gaskraftverk för elproduk-
tion och eventuell export av gas.
Jag talade i början om att energimarknaden kom-
mer att se annorlunda ut i början av 2000-talet än den
gör i dag. Det kan vara intressant att notera att inför
Riokonferensen 1992 hade FN gjort en utredning som
visade att biobränslen omkring år 2050 kan ge en
energi som motsvarar 55 % av världens totala energi-
förbrukning i dag, med en omfattande odling av
energigrödor.
I dag står denna energiform för 13 % av världens
energiförbrukning.
Om vi återgår till Sverige kan vi enligt Kommu-
naktuellt se att fyra av fem kommuner i Sverige satsar
på förnyelsebar energi av olika slag. I kommunerna
vill var tredje politiker med ansvar för energifrågor att
kommunen skall vara självförsörjande på såväl värme
som el. Hälften av de kommunpolitikerna önskar att
kommunerna skall bli självförsörjande i varje fall vad
gäller värme.
Ett nytt sätt att producera biogas används i Vär-
namo. Där startade ett nytt kraftvärmeverk sin drift
under vintern 1994. Det konstruerades i samarbete
mellan ett finskt företag och svenska Sydkraft. I
kraftvärmeverket förgasas träbränslet under värme.
Man producerar värme till bostäder, ström till belys-
ning och elmotorer. Inget svavel släpps ut och koldi-
oxidutsläppen är exakt lika stora som den mängd som
tas upp av de träd som planterats för att ersätta bräns-
let som eldats upp.
Sammanfattningsvis kan man säga att det finns
nya framsteg när det gäller förbränningsteknik, bio-
teknik och skogsbruk som kan göra det lönsamt att
omvandla en rad olika växter till flytande eller gas-
formiga bränslen och till elektricitet.
Energiförhandlingarna startar i morgon. Det här är
en markering för att tala om att det är nödvändigt för
en hållbar utveckling att prioritera de förnyelsebara
energislagen. Jag yrkar bifall till vår motion.
Vad gäller medlemskap för samerna i Nordiska
rådet har den föregående talaren utrett det så väl att
jag bara skall komplettera med ett par saker. Det
viktiga i det här fallet tycker jag är att samerna är
ursprungsbefolkning i samtliga tre nordiska länder.
Det är ett starkt skäl för att bevilja deras anhållan och
göra dem till fullvärdiga medlemmar i Nordiska rådet,
som är en rådsförsamling.
När man ser på de andra områdena, Grönland,
Färöarna och Åland, som har fått säte i rådet och
jämför befolkningarna finner man att samerna är
ganska många i de tre nordiska länderna. De är sam-
manlagt 65 000. Om man tittar på Åland, som har
kommit med som ett enskilt område, kan man notera
att det har 24 000 invånare. Grönland har 55 000 och
Färöarna har 46 000. Det är alltså en ganska stor
grupp människor som nu önskar bli medlem i Nordis-
ka rådet.
Den föregående talaren talade om att man kunde
ändra bestämmelserna. Jag skulle vilja ta upp en an-
nan sak, nämligen hur man i dag ser på exempelvis
organisationer i förhållande till länder. FN låter orga-
nisationer vara med i vissa beslutandegrupper. I stad-
garna för IDEA, det internationella demokratiska
institutet som ligger i Strömsborg, sägs det: Regering-
ar och mellanstatliga organisationer kan vara parter
vid avtal som etablerar internationella idéer.
Man har vissa regler för hur en sådan organisation
skall se ut och vara uppbyggd för att den skall få lov
att vara medlem i IDEA. Jag tror att man litet grand
kan lägga den aspekten också på samerna. De är or-
ganiserade i det svenska sametinget, det norska same-
tinget och det finska sameparlamentet, som alltså kan
bli en organisation på 65 000 medlemmar. Det är en
ganska stark organisation, tycker jag.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget om med-
lemskap för samerna i Nordiska rådet.