Fru talman! Alice Åström har frågat vad regering-
en avser att göra i FN:s säkerhetsråd för att stävja
konflikten i Kosovo och bidra till en fredlig utveck-
ling i området. Alice Åström har vidare frågat vad
regeringen avser att göra inom EU när det gäller
fredsfrämjande och konfliktdämpande åtgärder samt
vad regeringen avser att göra när det gäller hantering-
en av repatrieringsavtal mellan Sverige och Förbunds-
republiken Jugoslavien vad gäller de kosovoalbaner
som fortfarande vistas i Sverige.
Konflikten i Kosovo kräver en lösning som tar full
hänsyn till grundläggande krav på mänskliga rättighe-
ter inklusive minoritetsrättigheter för samtliga med-
borgare i Förbundsrepubliken Jugoslavien. En lösning
för Kosovo måste gå hand i hand med en fördjupad
demokratisering av det jugoslaviska samhället i stort.
Brott mot de mänskliga rättigheterna genom angrepp
mot individer, sammanslutningar och medier är oac-
ceptabla.
Med särskild hänvisning till Kosovo har EU menat
att Jugoslavien inte kan erbjudas goda och fullständi-
ga förbindelser med omvärlden förrän den jugoslavis-
ka regeringen har intagit en konstruktiv hållning och
uppvisat resultat både i autonomifrågan och vad avser
de mänskliga rättigheterna. De handelsförmåner som
Jugoslavien åtnjöt under större delen av fjolåret för-
längdes inte för 1998 på grund av landets bristande
framsteg i bl.a. Kosovofrågan.
Båda sidor måste bjuda till och kompromissa för
att uppnå en lösning. Till de kosovoalbanska ledarna
är budskapet att omvärlden inte stöder full självstän-
dighet för Kosovo. En lösning måste i stället finna sin
grund inom ramen för Förbundsrepubliken Jugoslavi-
ens konstitution och internationellt erkända gränser.
Lösningen måste dock tillförsäkra kosovoalbanerna
en långtgående autonomi som utövas i enlighet med
praxis i en europeisk rättsstat. Lösningen måste även
garantera säkerheten och rättigheter för serber bosatta
i Kosovo.
Den svenska regeringen stöder de åtgärder som
den internationella kontaktgruppen för f.d. Jugoslavi-
en har föreslagit vid sitt möte den 9 mars i London.
Förslagen börjar omsättas i praktiken. Organisationen
för samarbete och säkerhet i Europa, OSSE, beslutade
den 11 mars att utse den spanske f.d. premiärminis-
tern Felipe Gonzalez till OSSE-ordförandens särskil-
da sändebud för Förbundsrepubliken Jugoslavien
inklusive Kosovo. OSSE är berett att på nytt upprätta
en mission i Kosovo, såsom kontaktgruppen begärt.
Vidare avser OSSE:s minoritetskommissarie att fort-
sätta sin verksamhet i regionen. OSSE har också fattat
beslut om att förstärka missionerna i Makedonien och
Albanien.
I syfte att förstärka Gonzalez uppdrag har EU vid
det informella utrikesministermötet i Edinburgh också
utsett honom till EU:s särskilde representant avseende
Förbundsrepubliken Jugoslavien.
EU har återbekräftat beslut om vapenembargo och
förbud mot export av utrustning som kan användas av
polisstyrkor i repressivt syfte. EU har infört visare-
striktioner mot personer som kan göras ansvariga för
våldsövergreppen i Kosovo samt fattat principbeslut
om förbud mot exportkreditgarantier. De länder som
gränsar till Förbundsrepubliken Jugoslavien har en
särskilt viktig roll att spela i regionen. I samband med
kontaktgruppens nästa möte hålls på ministernivå den
25 mars i Bonn en konferens med deltagande av län-
der i regionen.
Inom FN:s säkerhetsråd har Sverige medverkat till
att föra upp frågan på dagordningen. FN:s generalsek-
reterare följer noggrant utvecklingen. För närvarande
bereds i säkerhetsrådet en resolution om att ett inter-
nationellt vapenembargo mot Förbundsrepubliken
Jugoslavien skall införas.
Genom denna snara uppslutning bakom förslagen
och de praktiska åtgärderna från EU:s och det inter-
nationella samfundets sida borde de ansvariga i För-
bundsrepubliken Jugoslavien inse att det inte finns
någon annan väg ut ur krisen än att inleda en seriös
dialog och bl.a. dra bort säkerhetsstyrkorna. På kort
sikt är vårt budskap att alla sidor måste avhålla sig
från handlingar som förvärrar läget ytterligare. Det är
vidare viktigt att det kosovoalbanska ledarskapet tar
avstånd från våldsaktioner där även civila kommer till
skada och som utförs i det kosovoalbanska folkets
namn. Den sida som representerar myndigheterna har
dock ett särskilt ansvar.
Omvärldens reaktion har lett till att Förbundsre-
publiken Jugoslavien tagit vissa steg mot en villkors-
lös dialog med det kosovoalbanska ledarskapet.
Uppgifter om att Förbundsrepubliken Jugoslavien är
beredd att låta OSSE återupprätta sin verksamhet i
landet vinner trovärdighet först när så skett i prakti-
ken. Uppgifterna går isär huruvida samtliga säker-
hetsstyrkor verkligen har dragits tillbaka från områ-
det. Sådana uppgifter måste bekräftas. Till dess är det
regeringens uppfattning att det internationella sam-
fundet måste upprätthålla sin beslutsamhet om beho-
vet av att införa de åtgärder av sanktionskaraktär som
kontaktgruppen föreslagit.
Den långvariga konflikten i f.d. Jugoslavien kom-
mer inte att kunna läggas bakom oss förrän också
Kosovofrågan fått sin lösning. Utan en sådan riskerar
Förbundsrepubliken Jugoslavien att utsättas för en
tilltagande internationell isolering. Omvänt ligger häri
Förbundsrepubliken Jugoslaviens väg till en integre-
ring i den europeiska och internationella gemenska-
pen.
I vad avser frågan om hanteringen av återtagande-
avtalet med Förbundsrepubliken Jugoslavien får jag
hänvisa till det interpellationssvar statsrådet Schori
lämnar här i kammaren i dag.