Fru talman! Det här är detta riksmötes sista debatt
när det gäller invandrar- och flyktingpolitiken. Jag vill
därför ta tillfället i akt och tacka Rune Backlund för
alla de intressanta och konstruktiva debatter som vi
har haft under årens lopp i invandrar- och flykting-
politiska frågor.
Rune Backlund lämnar nu riksdagen. Jag tror att
samtliga utskottsledamöter instämmer med mig om att
det kommer att bli tomt efter dig, Rune. Tack skall du
ha för de här åren.
Fru talman! Apropå söndagens artikel om Flyk-
tingkommitténs arbete vill jag till Ulla Hoffmann säga
att det arbetet skall vara färdigt den 30 juni. Då skall
vi överlämna ett betänkande till invandrarministern.
Sedan tycker jag att vi kan diskutera det som kommer
att stå i detta betänkande.
Fru talman! Socialförsäkringsutskottet behandlar i
det här betänkandet regeringens förslag till ändringar i
utlänningslagen. Det är framför allt två förslag till
ändringar som väckt särskild uppmärksamhet.
Den ena diskussionen har rört sig om uttrycken le-
va skötsamt och hederligt. När det gäller uppehålls-
tillstånd för andra än för dem som är berättigade till
asyl, dvs. när det kan vara fråga om humanitära skäl
eller anknytning, skall hänsyn tas till om utlänningen
för en hederlig vandel. Det är i och för sig ingenting
nytt, för så är ju praxis för närvarande.
Vad regeringen föreslår är att praxis skall bli lag.
Enligt utskottets uppfattning ger också lagstiftningen
tydliga signaler om att det svenska samhället ställer
krav på den som skall leva och bo här.
När regeringen skickade sitt förslag till Lagrådet
ansåg Lagrådet att uttrycket hederlig vandel var ett
ålderdomligt uttryck. Man förordade därför att orda-
lydelsen skulle vara "leva skötsamt och hederligt".
Efter att ha tagit del av motioner, debatter i riks-
dagen och i massmedierna om just ordet skötsamhet,
beslöt utskottet att ändå använda sig av det juridiskt
väl inarbetade begreppet "hederlig vandel". Det finns
faktiskt viktigare saker att diskutera när det gäller
flyktingpolitiken än hur ordet skötsamhet skall tolkas.
Det andra uppmärksammade förslaget gäller up-
pehållstillstånd efter inresa. I utlänningslagen sägs det
att ett uppehållstillstånd inte kan bifallas om utlän-
ningen befinner sig i Sverige när ansökan görs. Hu-
vudregeln är nu och skall även i fortsättningen vara att
uppehållstillstånd skall sökas före inresa i landet. Det
finns undantag, bl.a. asylsökanden och när någon
kommer hit för att förenas med en familjemedlem
som han eller hon har bott tillsammans med utom-
lands.
Verkligheten har dock visat att lagen har en alltför
snäv utformning. När väntetiderna för unga asylsö-
kande blir långa är det inte så konstigt att människor
träffas, att ljuv musik uppstår och att relationer knyts.
Socialförsäkringsutskottet gjorde redan under för-
ra mandatperioden ett tillkännagivande till den dåva-
rande borgerliga regeringen om att man skyndsamt
skulle utreda hur de anknytningar som uppkommer
under asylsökandetiden skulle hanteras.
Den borgerliga regeringen lade fram en proposi-
tion med förslag till förändringar. Men förslaget
stämde inte överens med vad socialförsäkringsutskot-
tet hade begärt, så den socialdemokratiska regeringen
drog tillbaka propositionen i oktober 1994.
Det är utskottets begäran som vi nu behandlar,
nästan exakt ett år efter tillkännagivandet. Jag kan
förstå all den oro, ängslan och otålighet som alla som
är berörda av det här förslaget känner inför den långa
tid som detta har tagit.
Men det är naturligtvis ingen lätt uppgift att få
fram ett förslag som gör det möjligt att bevilja en
tillståndsansökan gjord i Sverige utan att huvudprin-
cipen sätts ur spel. Men jag anser att regeringen har
lyckats med det.
I utlänningslagen föreslås nu ett nytt stycke som
medger att en ansökan om uppehållstillstånd får göras
här i Sverige av en utlänning, om det är uppenbart att
ansökan skulle ha beviljats om den hade gjorts före
inresan.
Det är inte fråga om permanent uppehållstillstånd
med en gång, utan man kommer att tillämpa s.k. upp-
skjuten invandringsprövning, dvs. att uppehållstill-
stånd ges för sex månader i taget fyra gånger innan
permanent uppehållstillstånd beviljas, under förut-
sättning att äktenskapet eller samboförhållandet varar.
Huvudregeln - och det vill jag än en gång poäng-
tera - är fortfarande att uppehållstillstånd skall bevil-
jas före inresa till Sverige. Det är nödvändigt för att
man skall kunna ha en reglerad invandring. Det är
därför också viktigt att regeringen noga följer till-
lämpningen av den nya regeln.
Regeringen föreslår också i propositionen att det
skall införas en bestämmelse i utlänningslagen om att
brottslighet kan utgöra ett särskilt skäl för att inte
bevilja de facto-flyktingar och krigsvägrare asyl.
I den nu gällande utlänningslagen är rätten till fri-
stad i Sverige större för konventionsflyktingar än för
krigsvägrare och de facto-flyktingar. Skall en kon-
ventionsflykting vägras asyl krävs det synnerliga skäl,
medan det för de två andra grupperna räcker med
särskilda skäl.
Någon klar praxis när det gäller att neka krigsväg-
rare och de facto-flyktingar asyl finns inte. Det kan
naturligtvis tolkas så att det inte inträffar särskilt ofta
att det finns särskilda skäl att neka. Men det skall vara
fråga om lagakraftvunnen dom och ett fängelsestraff
som inte är alltför kort för att det skall bli avslag eller
för att ett avslag skall övervägas.
I propositionen uttrycks det klart att även om det
förekommer allvarlig och upprepad misskötsamhet
som inte är konstaterad genom lagakraftvunnen dom,
så skall inte det leda till ett avslag på asylansökan.
Det är när det gäller brottslighet som ligger på
gränsen till vad som skulle kunna ge avslag på en
ansökan som kan man väga in annan misskötsamhet.
Det är ju inte så ovanligt att det ena är en följd av det
andra. Men den asylsökandes behov av skydd måste
alltid ställas i relation till brottsligheten och missköt-
samheten.
I propositionen föreslås också att möjligheten att
återkalla ett uppehållstillstånd skall vidgas. Det för-
slaget har föranlett ett antal reservationer. Detta är ju
inte något nytt, möjligheterna att återkalla ett uppe-
hållstillstånd finns redan i dag, men det har varit svårt
att tillämpa reglerna.
Utskottsmajoriteten anser att om ett beviljat uppe-
hållstillstånd skall kunna återkallas så måste det krä-
vas betydligt allvarligare anmärkningar än vad som
krävs för att vägra att ge ett uppehållstillstånd. Skälen
för att återkalla ett uppehållstillstånd måste också
noga vägas mot skyddsbehovet. Utskottsmajoriteten
har heller ingenting emot att tidsfristen för att återkal-
la ett tillstånd utsträcks från två till tre år.
Fru talman! Det finns sex reservationer som gäller
frågan om medborgarskap fogade till betänkandet.
Det skall enligt propositionen inte finnas någon möj-
lighet att återkalla ett beslut om medborgarskap. Det
finns i och för sig starka skäl som talar för att införa
möjligheten att återkalla ett svenskt medborgarskap
som man fått på falska uppgifter.
Det är naturligtvis stötande att någon kan bli
svensk medborgare med en falsk identitet som kanske
döljer en kriminell bakgrund. Men mot detta talar att
det skulle finnas två slags svenska medborgarskap: ett
oåterkalleligt för den som blir svensk medborgare vid
födseln och ett medborgarskap som kan återkallas för
den som fått den genom ansökan.
En person som blir fråntagen sitt svenska medbor-
garskap blir statslös. Huvudprincipen är ju att den
som ansöker om svenskt medborgarskap måste avsäga
sig sitt tidigare medborgarskap om man inte förlorar
detta automatiskt. Den som fråntagits sitt svenska
medborgarskap får sannolikt inte heller tillbaka sitt
gamla medborgarskap.
Avsikten med att ta ifrån någon ett medborgarskap
är ju att vederbörande skall lämna landet. Men detta
är knappast möjligt för en statslös. Vart skall han eller
hon ta vägen? Följden blir att vi kan få ett antal män-
niskor som inte har rätt att vara i Sverige men som på
grund av verkställighetsproblem ändå blir kvar här.
Utredningarna om svenskt medborgarskap skall
också göras fylligare än i dag, mot bakgrund av att det
inte går att återkalla ett medborgarskap. Därför skall
den rätt till terminalåtkomst av uppgifter ur polisre-
gistret som det föreslagits att Invandrarverket och
Utlänningsnämnden skall få inte bara gälla uppe-
hållstillstånd, utan också ärenden som rör svenskt
medborgarskap.
Fru talman! Till betänkandet finns 25 reservatio-
ner fogade. Jag yrkar avslag på alla dessa och bifall
till utskottets hemställan.