Fru talman! I regeringspropositionen som utskottet
behandlar i detta betänkande föreslås ett antal änd-
ringar i utlänningslagen. De flesta förslagen handlar
om krav på ett skötsamt och hederligt levnadssätt för
de utlänningar som önskar få uppehållstillstånd i
Sverige eller ansöker om svenskt medborgarskap.
Andra förslag skall öka möjligheterna att bevilja
uppehållstillstånd efter en utlännings inresa i Sverige
eller efter ett lagakraftvunnet beslut om avvisning
eller utvisning.
Vi kristdemokrater anser att det är mycket positivt
att uppehållstillstånd enligt förslaget skall kunna be-
viljas efter inresa i de fall det är uppenbart att tillstånd
på grund av anknytning skulle ha beviljats om pröv-
ningen skett före inresan till Sverige. I åtskilliga såda-
na anknytningsärenden har tillståndssökande helt i
onödan tvingats lämna Sverige. Därefter har de från
utlandet fått ansöka om uppehållstillstånd, vänta på
tillståndet och sedan återvända till Sverige.
Vi kristdemokrater delar också den pricipiella
grundsyn som uttrycks i propositionen när det gäller
att ställa vissa krav på de personer som önskar bosätta
sig i landet eller söka svenskt medborgarskap. Det
svenska samhällets reaktion mot brottslighet skall
vara tydlig och konsekvent.
Fru talman! Dock måste lagtexter och motivering-
ar vara sådana att rättstryggheten inte kommer i fara
för utländska medborgare. Enligt vår mening är både
lagförslagen och motiveringarna i flera fall alltför
vagt utformade. Om lagändringarna antagits ograverat
kunde det ha lett till att antalet godtyckliga beslut ökat
i ärenden om uppehållstillstånd och medborgarskap.
Man kan redan i dag finna en sådan utveckling,
som följd av tillämpningen av den s.k. barnpraxisför-
ordningen från den 14 april i fjor. I en del fall har
bedömningen av de sökandes vandel lett till orimliga
konsekvenser, vilket flera frivilligorganisationer på-
pekat.
I propositionens lagförslag finns ett antal formu-
leringar som inte är noggrant definierade. Kristdemo-
kraternas hållning till propositionen har varit den, att
antingen måste dessa formuleringar i lagtexten ändras,
eller också måste motiven utformas på ett tydligare
sätt.
Fru talman! I propositionen föreslås att det när det
gäller de facto-flyktingar och krigsvägrare skall föras
in en uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen om att
brottslighet kan utgöra ett särskilt skäl att inte bevilja
asyl. Vi instämmer i den delen av förslaget.
Regeringen och utskottsmajoriteten anser också att
om brottsligheten ligger på gränsen till det som kan
motivera ett avslag på asylansökan får även andra
allvarliga anmärkningar mot utlänningens levnadssätt
vägas in. Detta avspeglas inte på ett logiskt och klart
sätt i lagtexten, där det heter "på grund av brottslighet
eller någon annan omständighet". Det kan alltså
mycket väl tolkas som antingen-eller.
Det måste klart framgå att andra allvarliga an-
märkningar mot den asylsökandes levnadssätt inte
ensamma utgör grund för avslag när det gäller de
facto-flyktingar och krigsvägrare. Ett förtydligande
måste göras. Det kan ske på ett av två sätt: Antingen
ändras lagtexten eller motiveringen.
Vi kristdemokrater står bakom reservation 1 med
ändrade motivuttalanden. Jag yrkar bifall till denna
reservation.
Fru talman! I propositionen föreslås att det i ut-
länningslagen förs in att utlänningens skötsamhet och
hederlighet skall beaktas vid prövningen av ansök-
ningar om uppehållstillstånd.
Det bör i detta sammanhang påpekas att Genève-
konventionen tolkas på skilda sätt i olika länder. En
stor del av de flyktingar som i Sverige får uppehålls-
tillstånd av humanitära skäl räknas i ett flertal andra
länder som konventionsflyktingar. Under beteckning-
en "humanitära skäl" döljer sig alltså ett antal perso-
ner med lika starka skyddsbehov som dem som i Sve-
rige räknas som konventionsflyktingar.
I dessa fall måste skyddsbehovet väga lika tungt
som när det gäller konventionsflyktingar. Det skulle
vara stötande för vår syn på människovärdet om ex-
empelvis en person som vägrat delta i krig mellan två
stater erhåller asyl som krigsvägrare, medan den som
vägrat att skjuta på sina landsmän i ett inbördeskrig
vägras uppehållstillstånd med hänvisning till förvän-
tad bristande skötsamhet.
Både Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen anser
att det bör ges riktlinjer för var gränsen skall gå för att
anmärkningar i fråga om levnadssättet skall medföra
avslag på en ansökan. Utlänningsnämnden och flera
frivilligorganisationer anser att endast lagförd brotts-
lighet skall ha inverkan. Vi kristdemokrater delar
denna uppfattning.
Fru talman! Regeringen vill ge vidgade möjlighe-
ter att återkalla uppehållstillstånd om en utlänning inte
lever skötsamt och hederligt.
Man skriver: "Återkallande bör således komma i
fråga endast om utlänningen dömts till fängelsestraff
av avsevärd längd eller om det annars föreligger
otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om
levnadssättet."
Den senare delen av meningen kan tolkas på
många olika sätt. Olika grupper av invånare i Sverige
kan framföra anmärkningar på andra människors
levnadssätt. Dessa anmärkningar kan vara väl doku-
menterade.
Eftersom man i propositionen föreslår vidgade
förutsättningar att döma till utvisning samt att bevilja
tillfälligt uppehållstillstånd i de fall där det finns tve-
kan om den sökandes skötsamhet, anser vi kristdemo-
krater att en lagändring om återkallelse av uppehålls-
tillstånd inte krävs. Vårt krav återfinns i reservation
12.
Fru talman! Också i medborgarskapsärenden vill
regeringen föreslå denna lydelse av lagen: "- - - har
levt skötsamt och hederligt och kan förväntas även i
framtiden iaktta ett sådant levnadssätt".
De remissinstanser som torde ha den största erfa-
renheten av att bedöma framtidsutsikten för personer
som varit brottsliga, Rikspolisstyrelsen och Brotts-
förebyggande rådet, framhåller svårigheterna i att
göra en sådan prognos. Vi kristdemokrater anser det
ofrånkomligt att ett visst mått av framtidsbedömning
måste ingå i bedömningen i ett medborgarskapsären-
de. Men vi vill understryka de svårigheter som remiss-
instanserna påpekat. Vi vill inte ha den lagändring
som föreslås, och vi stöder därför reservation 17.
Fru talman! Slutligen vill jag nämna något om den
utsatta grupp kvinnor som kommit hit efter en kort
bekantskap med en svensk eller utländsk man bosatt i
Sverige. En del har träffats via kontaktannons, s.k.
kvinnoimport. En del av dessa kvinnor råkar illa ut,
blir förnedrade och misshandlade. Barn i förhållandet
far också illa. Kvinnorna har inte alltid språkkunska-
per eller insikt om sina rättigheter för att kunna söka
hjälp. Det finns män som satt denna import i system
och tagit hit den ena kvinnan efter den andra.
Ett sätt att hindra män som misshandlat kvinnor att
återigen importera kvinnor är att Invandrarverket får
ta del av polis- och kriminalregister. Detta skulle
hindra fortsatt import för dem som satt det i system. I
reservation 25 aktualiseras denna problematik. Jag
yrkar bifall till denna reservation.