Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Ändringar i utlänningslagen

KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp), 1995-06-07 (riksmöte 1994/95).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! När regeringens proposition

1994/95:179 om ändringar i utlänningslagen presente-

rades rönte den, fullt berättigat, stor uppmärksamhet.

Propositionens förslag går ju bl.a. ut på att det vid

bedömningen av om en asylsökande skall få stanna

eller inte skall göras en bedömning av huruvida denne

i framtiden kan förväntas leva skötsamt och hederligt.

Bara det förhållandet att lagen ej skall gälla flyk-

tingar enligt Genèvekonventionen utan enbart de

facto-flyktingar, krigsvägrare samt dem som fått stan-

na av humanitära skäl visar att något är feltänkt från

början. Likhet inför lagen är en fin gammal regel som

vi inte får tumma på. Att rucka på den principen kan

visa sig bli förödande för människor som drabbas.

I förra veckan diskuterade vi här i kammaren FN:s

deklaration om de mänskliga rättigheterna. I artikel 7

i nämnda FN-deklaration står det: "Alla äro lika inför

lagen och äro utan åtskillnad berättigade till lika

skydd från lagens sida. Alla är berättigade till lika

skydd mot varje åtskillnad i strid med denna förkla-

ring och mot varje framkallande av denna åtskillnad."

Vidare står det i artikel 10 i FN-förklaringen:

"Envar är under full likställighet berättigad till rättvis

och offentlig rannsakning inför oavhängig och opar-

tisk domstol vid fastställande av såväl hans rättigheter

och skyldigheter som varje anklagelse mot honom för

brott."

Att då, som regeringen gör, föreslå att en männi-

ska skall förväntas leva skötsamt och hederligt utan

att domstol först skall ha sagt sitt är minst sagt uppse-

endeväckande och kränkande för den som drabbas.

Dessutom strider det mot andan i artiklarna 7 och 10 i

FN:s förklaring om mänskliga rättigheter som jag nyss

citerade.

Utskottet har i och för sig ändrat regeringens for-

mulering "leva skötsamt och hederligt" och återinfört

begreppet "föra en hederlig vandel". Men i sak bety-

der det inte så mycket, eftersom motivtexten inte

ändrats. Det innebär alltså att bedömningar, som ej är

grundade på en lagakraftvunnen dom, kan få fälla

avgörandet huruvida en asylsökande får stanna eller

inte.

Även artikel 11 i förklaringen om mänskliga rät-

tigheter är mycket tydlig i detta avseende. Den lyder:

"Envar, som blivit anklagad för straffbar gärning, har

rätt att betraktas som oskyldig, till dess hans skuld

blivit lagligen fastställd vid offentlig rättegång, under

vilken han åtnjutit alla för sitt försvar nödiga garanti-

er."

Att då, som nu föreslås, vid asylprövning låta mer

eller mindre osäkra bedömningar och överväganden

angående människors förväntade framtida beteende

utgöra grund för beslut är något som inte borde före-

komma i den svenska lagstiftningen, menar vi. Det

gäller att värna och upprätthålla den svenska rättssta-

ten.

Eftersom det i dag inte finns någon klar praxis när

det gäller hur grov brottslighet eller asocialt beteende

skall betraktas för att asyl skall vägras en de facto-

flykting eller krigsvägrare föreslår regeringen i sin

proposition att en bestämmelse förs in i utlänningsla-

gen om att brottslighet skall kunna utgöra ett skäl för

att neka en sökande asyl. Så långt är allt väl, och detta

är något som jag tycker är bra.

Mycket tveksamt blir det dock när regeringen och

utskottsmajoriteten föreslår att andra allvarliga an-

märkningar, som ej är av domstol fastlagda, mot ut-

länningens levnadssätt skall få vägas in vid bedöm-

ningen.

Det är här den stora osäkerheten kommer in i bil-

den. Hur skall denna bedömning gå till? Vad konkret

är allvarliga anmärkningar mot levnadssätt? Hur be-

dömer man detta? Vilket underlag fordras? Hur ser

bevisföringen ut? Ja, det är många frågor man ställer

sig.

Här föreligger onekligen stor osäkerhet och där-

med risk för felbedömningar och felaktiga beslut,

eftersom ingen domstolsprövning sker. Det är också

därför som Folkpartiet säger att endast lagakraftvunna

domar skall beaktas vid bedömningen. Om inte detta

utgör grundregeln föreligger stor risk för att större

orättvisor kan komma att begås än vad som blir fallet

om noggrann domstolsprövning får ske först.

Detta framgår tydligt av Folkpartiets reservation

nr 2, som jag härmed yrkar bifall till.

Även vad gäller levnadssättets betydelse vid up-

pehållstillstånd för andra än asylberättigade menar

Folkpartiet att endast lagakraftvunna domar skall

utgöra grund för bedömningen. Detta framgår av

Folkpartiets reservation nr 5.

Inte minst mot bakgrund av att dessa lagparagrafer

rör människor som levt under mycket svåra förhållan-

den, där de många gånger under lång tid utsatts för

tortyr, misshandel och våldtäkt, är det viktigt att det

sker en säker, noggrann och trygg prövning som tar

hänsyn till individens utsatta läge.

Fru talman! I utlänningslagen finns ett stadgande

om överlämnande av ärenden till regeringen på grund

av familjeanknytning eller liknande samband med

annat ärende. Något motsvarande förfaringssätt finns

inte när det gäller medborgarskapsärenden. Även om

det kan hävdas att medborgarskapsärenden inte gör

sig gällande med samma styrka som utlänningsären-

den vid prövning med hänsyn tagen till familjean-

knytning, anser Folkpartiet att det ändå finns skäl att

närmare överväga om en sådan möjlighet bör införas

även i medborgarlagstiftningen. Detta utvecklar vi i

reservation 18.

Slutligen, fru talman, vill jag aktualisera en folk-

partimotion från den allmänna motionstiden. Motio-

nen beskriver hur utländska kvinnor som misshandlas

av sina män inte vågar bryta upp från sina förhållan-

den, eftersom de tror att de då riskerar att utvisas från

Sverige. Men en kvinna som har goda skäl att lämna

mannen skall inte behöva tvingas att lämna Sverige.

Något måste ske för att förhindra att män upprepade

gånger tar hit utländska kvinnor och utsätter dem för

övergrepp. I reservation 25 påpekar vi att Polisen och

Invandrarverket måste vara ännu tydligare i detta

avseende och att det kan finnas anledning att övervä-

ga om Invandrarverket skall medges rätt att införskaf-

fa kriminalregisterutdrag för män som upprepade

gånger tar hit utländska kvinnor och utsätter dem för

svåra övergrepp samt att detta bör ges regeringen till

känna.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reserva-

tion 2 och står naturligtvis bakom övriga reservationer

där Folkpartiet står som undertecknare. Men för tids

vinnande avstår jag från att yrka bifall till dessa.

Debatten

Hämtad sida: 27

27 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KARL-GÖRAN BIÖRSMARK (fp): Ändringar i utlänningslagen (1995-06-07) — PRESS0