Herr talman! I föreliggande utskottsbetänkande
behandlas ett antal motioner från den allmänna
motionstiden i år. Till alldeles övervägande delen
rör det sig, som redan sagts, om gamla bekanta.
Riksdagen har alltså tidigare tagit ställning till dessa
yrkanden och tämligen genomgående avslagit dem.
I betydande omfattning gäller det motionsyrkanden
med anknytning till de båda läroplaner som
riksdagen fattade beslut om den 14 respektive 15
december 1993. Man kan ifrågasätta det
meningsfulla i att bara cirka en månad efter dessa
riksdagsbeslut återkomma med de yrkanden som
då avslogs. I princip exakt samma
utskottsledamöter som då yrkade avslag och
samma riksdagsledamöter som då avslog
handlägger ju frågorna även den här gången. Det
är väl ändå inte särskilt svårt att inse att
behandlingen och utgången blir densamma. Men
det är ju valår, så det gäller att vara på bettet.
32 motioner med betydligt fler yrkanden har lett
fram till ett betänkande till vilket fogats tio
reservationer. Det betyder att utskottet till stora
delar har varit enhälligt i sin behandling av
motionsyrkandena. Många av dessa har givetvis
tagit upp frågor av nog så stor betydelse. Det är
därför tillfredsställande att vi står enade bakom
utskottets ställningstaganden i dessa hänseenden.
Det gäller t.ex. den tidigare så omdiskuterade
frågan om skolans värdegrund. Där står vi nu
gemensamt bakom regeringens formulering som
finns återgiven i utskottsbetänkandet.
Det gäller också frågan om basfärdigheter och stöd
åt elever med särskilda behov. Där fastslår
utskottet att alla elever skall erhålla den utbildning
de har rätt till och att de därvid skall åtnjuta det
stöd de behöver för att kunna uppnå uppställda
mål.
Det gäller vidare frågorna om ANT-undervisning,
främlingsfientlighet och rasism, mobbning, god
skolmiljö samt jämställdhet. I dessa frågor gör
utskottet mycket kraftfulla och klara markeringar.
Herr talman! Det är alltså bra att utskottet står
enhälligt bakom ställningstaganden och yttranden i
de mycket viktiga ärenden som jag nyss hänvisade
till. I andra frågor har vi inte kunnat enas. Jag avser
nu att något beröra några av de reservationer som
fogats till betänkandet.
I reservation 1 och 2 tar Socialdemokraterna upp
frågorna om ett nytt betygssystem för grundskolan
respektive det nationella provsystemet. De
vidhåller sitt ställningstagande från i höstas,
nämligen att betyg enbart skall sättas fr.o.m.
vårterminen i årskurs 8 och att enbart tre
betygsbeteckningar skall finnas samt ett kryss för
den elev som inte uppnått kravnivån godkänt. De
hävdar att det nationella provsystemet inte får
utgöra underlag för betygssättning.
Riksdagen har alltså så sent som i december förra
året tagit ställning i båda dessa frågor. Majoriteten
fann det vara värdefullt med såväl sex betygssteg
som en obligatorisk skriftlig information till elever
och målsmän fr.o.m. vårterminen i årskurs 5 och då
i direkt anslutning till de nationellt utformade
ämnesproven. Utskottsmajoriteten har inte funnit
någon anledning att frångå sina tidigare beslut,
bl.a. på grund av att dessa har rönt ett mycket
positivt mottagande i vida kretsar.
I reservation 3 tar reservanterna upp frågan om
svenska som andraspråk i gymnasieskolan. Det
råder inga delade meningar om vikten av att
invandrareleverna får god undervisning i svenska
språket. Betydelsen härav markeras mycket tydligt
i utskottets skrivning. I den understryks att målet
för invandrarnas undervisning i svenska skall sättas
lika högt som för svenska elever. Kommunernas
ansvar i sammanhanget betonas nogsamt. Av
betänkandet framgår också att Skolverket har fått i
uppdrag av regeringen att utarbeta kommentarer
och referensmaterial om undervisning i svenska
som andraspråk. Utskottsmajoriteten har alltså
inte heller i denna fråga haft någon anledning att
frångå sitt tidigare ställningstagande.
Samma sak gäller beträffande frågan om
lärlingssystem. Socialdemokraterna pläderar i
reservation 4 för en återgång till den tidigare
gällande lärlingsutbildningen för vilken skolan
hade hela ansvaret.
Nydemokraterna begär i reservation 5 en utredning
om en ny lärlingsutbildning. Utskottsmajoriteten
hänvisar till att beslut om lärlingsutbildning inom
ramen för gymnasieskolans individuella program
fattades av riksdagen så sent som våren 1992.
Härigenom har skapats goda möjligheter för en
flexibel utformning av lärlingsutbildningen. Vi
finner alltså ingen anledning att nu föreslå någon
förändring av detta system.
I reservation 7 tar Socialdemokraterna upp frågan
om utvecklingsarbetet i gymnasieskolan. Det råder
inga delade meningar om vikten av detta arbete.
Det finns således inte heller någon anledning att
göra något tillkännagivande i sammanhanget.
I reservation 8 vädrar Socialdemokraterna åter sitt
missnöje med friskolorna; för vilken gång i
ordningen går inte längre att hålla reda på. Det är
föga meningsfullt att åter argumentera i ärendet --
positionerna är klara. Mot utskottsmajoritetens
positiva syn på friskolorna står
Socialdemokraternas negativa. Därmed torde nog
vara sagt om det.
På den direkta fråga som jag fick om vilka
ändringar i systemet med friskolor som en
eventuellt kommande borgerlig regering kommer
att vidta kan jag bara svara att så länge systemet
fungerar på ett bra sätt, vilket vi tycker att det gör,
finns det ingen anledning att vidta några ändringar.
Om det skulle uppstå missförhållanden skall man
självfallet ingripa och lägga detta till rätta.
Skolverket har en mycket viktig uppgift i det här
sammanhanget.
Herr talman! Med det anförda yrkar jag bifall till
hemställan i utskottsbetänkandet i dess helhet och
avslag på samtliga reservationer.