Herr talman! Vi står naturligtvis bakom hela den
meningsyttring som jag har fogat vid detta
betänkande, men jag nöjer mig med att yrka bifall
till mom. 2, 18 och 40.
Det är, som Stefan Kihlberg sade, många frågor
som återkommer i det här betänkandet. Det är känt
att vi från Vänsterpartiets sida gärna skulle vilja
genomföra försök i Sverige med betygsfria skolor.
De möjligheter som en sådan skola skulle kunna ge
och under vilka villkor den skulle arbeta har ännu
inte utretts.
Vi har vid detta tillfälle inte upprepat vårt förslag,
utan vi kommer att stödja den socialdemokratiska
reservationen. Även om man där inte föreslår en
betygsfri skola vill man ändå minska betygens
styrande betydelse.
I betänkandet återkommer man till en fråga som
har debatterats ganska mycket i samband med
läroplansbesluten, nämligen formuleringarna om
skolans värdegrund, det som kallas kristen etik och
västerländsk humanism. Dessa begrepps betydelse
har tonats ned kraftigt i den läroplan som nu gäller,
och det är ett steg i rätt riktning. Vi tycker att den
läroplan som ligger till grund för skolplikten skall
hållas ren från formuleringar och värderingar som
t.ex. kan leda till farhågor om begynnande religiös
intolerans. Jag tror att detta är mycket viktigt i den
situation och verklighet som vi i dag befinner oss i.
I anslutning till vår strävan att tona ned
betygshetsen måste jag nämna ett ämne där jag
tycker att det är helt sanslöst att man över huvud
taget utdelar betyg, nämligen vad gäller den så
viktiga idrotten i skolan. Vi tycker att detta ämne
borde få större omfattning och i mångt och mycket
skulle kunna förbättras. Men vi tror inte att det kan
förbättras så länge det styrs av betygen. Vi kan av
de olika folkhälsorapporter som presenteras se att
detta ämne är viktigt.
Vi tycker vidare, herr talman, att det för svenska
som andraspråk i gymnasieskolan borde finnas en
kursplan. Vi kan inte förstå att detta ämne skulle
undantas från kravet på en kursplan, eftersom det, i
varje fall som vi ser det, är fråga om ett språk bland
andra språk. Vi vet hur viktigt det är att ungdomen
utvecklar språken i skolan i dag. Vår uppfattning
överensstämmer här med den som framförs i
reservation 3.
I den föregående debatten fick jag viss kritik från
en meddebattör på majoritetssidan för att vi från
Vänsterpartiets sida bara skulle röra oss med
svepande gester och ha en yvig vokabulär när det
gäller problemet social snedrekrytering till högre
utbildning. Men den debattören hade inte läst våra
förslag i det betänkande som nu behandlas.
Vi menar att det är viktigt att man bygger ut och
förstärker t.ex. studie- och yrkesorienteringen i
gymnasieskolan. Vi har tagit fasta på den utredning
om den sociala snedrekryteringen som lades fram i
fjol höst. Där pekar man på att om en skola
differentieras alltför mycket ökar den sociala
snedrekryteringen till den högre utbildningen. Det
är bl.a. därför, herr talman, som vi ställer oss
mycket skeptiska och kritiska till en
kursplaneutformad gymnasieskola. Vi tror att
klassen har en mycket viktig social funktion, inte
minst i dag.
Vi skulle däremot vilja gå vidare när det gäller
skolornas möjligheter att själva utforma sin egen
verksamhet. Vi kan t.o.m. tänka oss att gå så långt
som till självstyrande skolor. Jag medger att det i
en sådan styrning finns ett demokratiskt problem,
eftersom det också måste finnas ett politiskt ansvar
för skolverksamheten i och med att skolplikt och
elevrättigheter är reglerade i lag.
Slutligen, herr talman, vill jag kort beröra ett annat
av våra yrkanden, om den s.k.
meritvärderingsförordningen för lärare. Som vi ser
det skall det finnas centralt fastställda regler för
behörighet och meritvärdering vid tillsättning av
lärartjänster, bl.a. för att svara mot de krav som vi
tycker att utbildade lärare kan ställa på
arbetsgivarna och även denna församling när det
gäller de meritvägar som de skall följa för sina
tjänster. Detta infördes i samband med att
lärartjänsterna fick en annan huvudman än den
statliga. Det betraktades från lärarfackets sida som
en inte oviktig trygghetsåtgärd från riksdagens sida.
Den nu sittande regeringen har för snart ett och ett
halvt år sedan utan vidare avskaffat
meritvärderingsförordningen med hänvisning till
att EES-avtalet eller ett medlemskap i EU
förhindrar denna typ av regleringar på den svenska
arbetsmarknaden.
Som bekant är Vänsterpartiet motståndare till EU-
medlemskap. Jag kan förresten, herr talman, inte
låta bli att erinra om att regeringen kraftigt
kritiserade kommunaliseringen av lärartjänsterna.
Vad gäller EES-avtalet tycker vi att man i domstol
får pröva huruvida vårt land på grund av detta avtal
inte kan ha sådana här regleringar på den egna
arbetsmarknaden. Det kan inte vara riksdagens sak
att i förväg bedöma detta utifrån en given
avtalstext.
Många lärare ute i landet ställer sig undrande när
jag berättar om regeringens agerande. Det vore
intressant om majoritetsföreträdaren kunde
förklara vad i EES-avtalet som gör att vi inte kan ha
kvar denna trygghetsgaranti för de svenska lärarna.