Herr talman! Jag måste säga att det har varit en
mycket intressant och spänstig debatt, som jag har
lyssnat väldigt noggrant på. Efter den skall vi nu gå
över till ett betänkande som handlar om
skolfrågor -- läroplansfrågor, betyg,
gymnasieskolan.
Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna
1, 7 och 8.
Vi har i vårt land haft en läroplansdebatt som varit
väldigt intensiv under ett par år. Det har varit en
intressant debatt det också, som har rört väldigt
viktiga och grundläggande frågor för det svenska
samhället, bl.a. hur vi skall skapa en skola som
hjälper våra barn och ungdomar att medverka i
utvecklingen av ett demokratiskt samhälle, en
skola som främjar gemenskap, förståelse för och
inlevelse i andra människors situation.
Vi fick ett läroplansbeslut i december, och vi från
Socialdemokratin påverkade det beslutet i flera
avseenden avsevärt. När det gäller miljöfrågor,
internationalisering, demokratifrågor och skolans
värdegrund medverkade vi med våra motioner och
med våra inlägg till att få starkare och klarare
skrivningar i den läroplan som vi nu har fått från
regeringen.
Vi socialdemokrater står alltså bakom läroplanen,
och vi skall nu följa arbetet med att förverkliga den
och komma med förslag till förändringar, om det
blir nödvändigt framöver.
Nu finns det ett beslut i samband med
läroplansbeslutet som vi inte accepterar, och det
gäller ett nytt betygssystem. Vi anser att
betygsbeslutet är en tillbakagång mot mer betyg
och prioritering av mätbara kunskaper i skolan.
Det innebär att betyg kan och skall sättas alldeles
för tidigt i skolan, t.o.m. på små barn.
Vi accepterar inte att ungdomar kan lämna skolan
med betyget ''otillräckliga kunskaper'' och då kan
utestängas från nationella program i
gymnasieskolan. Vi accepterar inte heller ett beslut
med för många betygssteg, vilket vi anser att det
blev. Sex betygssteg i grundskolan är för mycket.
Direkt efter betygsbeslutet i december kom det
också många starka reaktioner från elever,
föräldrar och lärare mot det nya systemet. Kritiken
utgick från bl.a. det som jag nämnde tidigare, att
betyg inte bör sättas på små barn, vilket
majoriteten nu öppnar möjligheten för.
Kritiken utgick vidare från att betyg styr
arbetssättet i skolan. Det instämmer vi också i.
Kritiken utgår också ifrån att betygen ökar
splittringen mellan elever. De föräldrar som tror sig
ha ett duktigt barn vill ha ett kvitto på det, medan
de som misstänker att deras barn inte är så duktigt
inte kommer att vilja ha något betyg. Bara det att
föräldrar vill ha ett betyg kan alltså öka splittringen
mellan eleverna i skolan. Det tycker vi inte är bra.
Kritiken utgår också ifrån att det ges möjlighet att
skapa betygsskolor och icke betygsskolor, vilket
vore mycket mycket olyckligt. Vi socialdemokrater
har därför sagt att vi skall riva upp beslutet om
betyg i grundskolan, om vi får en möjlighet efter
valet. Det är också praktiskt möjligt att göra det,
eftersom betygssystemet skall träda i kraft först
nästa sommar.
Skälet till att vi skall riva upp beslutet är att det
betygssystem som har beslutats hämmar
utvecklingen i skolan mot ett elevaktivt arbetssätt
och inte främjar samarbete och helhetssyn.
Vi socialdemokrater vill ha ett betygssystem där
betyg skall ges tidigast i åttan. Det skall vara en
fyragradig skala som inte har betygssteget
''otillräckliga kunskaper'' utan i stället ett kryss för
elever som inte når upp till ''godkänd''. Det skulle
innebära att man har rätt till undervisning för att
komma upp till godkänd nivå.
Vi vill ha mycket samarbete mellan skola och hem.
Därför är vi väldigt glada över att vi ändå kunde
enas om en sak i samband med beslutet i december.
Det var att skolorna skall jobba med
utvecklingssamtal. Utvecklingssamtalen innebär ju
en fördjupning av kvartssamtalen. Lärarförbundet
och Hem och skola har nu gjort en broschyr där
man vill stimulera till engagemang kring
utvecklingssamtal och föräldrasamtal. Vi tycker att
det är ett mycket mycket bra initiativ.
Vi är glada över att utskottet blev enigt om att
försöka främja utvecklingssamtalen. Men vi tycker
att det är motsägelsefullt att å ena sidan säga att
man skall kunna ge betyg tidigt i skolan och å andra
sidan betona utvecklingssamtalen, som ju kräver en
väldigt stor öppenhet.
I beslutet om utvecklingssamtalen skrev utskottet
att ett utvecklingsarbete i skolan bör initieras av
regeringen för att förnya kontaktformerna.
Eftersom ingen från regeringen är här skulle jag
vilja fråga utskottsmajoriteten vilka initiativ
regeringen har tagit beträffande
utvecklingssamtalen i enlighet med det
riksdagsbeslut vi fick i december.
Herr talman! I övrigt vidhåller vi i betänkandet vår
linje när det gäller fristående skolor. Vi anser att ett
krav för att fristående skolor skall få statliga och
kommunala bidrag skall vara att de uppfyller lika
höga krav på kvalitet, allsidighet, öppenhet och
tolerans som de kommunala.
Självfallet får inte rätten för föräldrar och barn att
välja skola bli en rätt för skolan att välja sina elever
och därmed utestänga någon elev.
Vi anser också att kommunernas roll vid
godkännande av fristående skolor skall stärkas och
att Skolverket bör väga in deras synpunkter vid sina
beslut.
Vi vill också ha en minimigräns för elevantalet i
fristående skolor. Vi anser att Skolverket skall få i
uppdrag att presentera ett förslag om en nedre
gräns för antalet elever i privata skolor som får
kommunala bidrag och hur sådana regler skall
anpassas för nystartade skolor.
Speciellt representanter för Moderaterna åker runt
i landet och påstår att socialdemokraterna kommer
att förbjuda fristående skolor efter valet. Det är
inte sant; det vill jag ha sagt från denna talarstol.
Däremot har vi sagt att vi kommer att förändra
lagen om bidrag till fristående skolor, därför att vi
tycker att lagen är väldigt generös. Den ger väldigt
stora resurser till de fristående skolorna jämfört
med de kommunala. Systemet blir orättvist.
Vi vet också att det inom regeringspartierna pågår
diskussioner om de villkor som gäller för fristående
skolor. Det är ingen hemlighet att
kommunrepresentanter från de borgerliga
partierna tycker att systemet är mycket generöst.
De tycker att det är kostnadsdrivande. I en del
partier pågår det diskussion om elevavgifter skall få
finnas i fristående skolor. Det har funnits
utredningsförslag om att sänka procenttalet.
Jag skulle vilja fråga regeringsmajoritetens
företrädare följande: Vilka förändringar av
villkoren för de fristående skolorna skulle en
borgerlig majoritet, om vi olyckligtvis skulle få en
sådan, vidta efter valet? Skulle ni förändra
villkoren för de fristående skolorna, och i så fall på
vilket sätt?
Till sist, herr talman, vill jag säga att vi också
reserverar oss beträffande utvecklingsarbetet i
gymnasieskolan. Vi anser att ett fortsatt
utvecklingsarbete skall ske längs olika vägar, där
kursutformningen är en modell och inte den enda.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till
de nämnda reservationerna.