Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottsmajoritetens ställningstagande.
Sverige är historiskt och i en europeisk jämförelse ett betydande gruvland. Vi har flera stora gruvor, vi har stora fyndigheter, vi har ett utbildningssystem som är inriktat på gruvnäringen, vi har en infrastruktur som byggts för gruvnäringen och vi har människor, bygder och jobb som blomstrat genom gruvnäringen. Ska det motarbetas?
Frågan är inte
om
Sverige håller på att få en gruvfientlig opposition utan
hur
gruvfientlig den redan har blivit framför allt genom Miljöpartiets ökade inflytande över Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.
Gruvdrift ger inkomster för enskilda människor och företag. Det ger också skatteinkomster för det offentliga, och det ger jobb inte minst i regioner som har arbetsmarknadsproblem i övrigt.
Gruvdrift i Sverige är noga reglerad och miljökontrollerad genom minerallag, miljöbalk och kärntekniklag. Det fungerar väl, och regeringen följer noga lagarnas tillämpning. Särskilt strikta bestämmelser finns vad avser uran.
Beträffande uran finns dessutom en klockren kommunal vetorätt mot brytning om kommunfullmäktige i den aktuella kommunen så skulle besluta. Det har inte nämnts hittills, men det är ju värt att påpeka efter de uttalanden som har gjorts.
Vi vill alltså inte ha några förändringar i lagarna. Vi vill inte ändra den kommunala vetorätten. Vi på regeringssidan följer noga rättstillämpningen.
Så till uran och prospektering. Uran går tillsammans med andra mineraler som koppar, järn, molybden, vanadin, silver, guld och så vidare. Det är ädla och ofta värdefulla mineraler. Alltså, det är en geologisk egenskap hos jordskorpan att om man letar efter värdefulla mineraler kan man inte undvika att då och då även stöta på uran.
Oppositionen kommer, om den skulle vinna valet, att genomföra lagändringar som omöjliggör att uran bryts i Sverige. Lagändringar ska göras "som är nödvändiga för att säkerställa detta principiella ställningstagande". Jag citerar oppositionens gemensamma särskilda yttrande.
Vad gör då oppositionen om man till exempel stöter på uran i Pajalas nya järnmalmsgruva? Ja, då ska tydligen brytningen avslutas. Det är den kristallklara logiken och innebörden av Miljöpartiets ställningstagande. Såvitt jag förstår gäller även avslutad brytning i Pajala vid uranfynd också för Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Så tolkar jag texten i oppositionens gemensamma ställningstagande om att ändra lagen till förbud mot alla former av uranbrytning i Sverige, eller också vet inte oppositionen hur den geologiska verkligheten ser ut.
Fru talman! Jag noterar att Miljöpartiet i sin motion N247 om uranprospektering skriver följande: "Eftersom Sverige har beslutat om att avveckla kärnkraften och därför inte kan ha något eget intresse att i framtiden utnyttja uranfyndigheter i Sverige, så vore det bästa om kunskapen om fyndigheter var så liten som möjligt."
Detta, fru talman, är ett förslag om en lag mot ny kunskap. Det bästa är om kunskapen är så liten som möjligt. Smaka på det, ärade ledamöter! Så lite kunskap som möjligt är det bästa.
En ny tankeförbudslag föreslås alltså återigen av ett parti, Miljöpartiet, i Sveriges riksdag. Men det är en helt oacceptabel hållning i en fri och öppen demokrati, och det strider mot grundidén i ett öppet samhälle att stifta lagar som ska begränsa kunskap. En lag om att kunskapen ska vara så liten som möjligt är, fru talman, odemokrati. Det är en oacceptabel hållning för mig och för Alliansen i Sveriges riksdag att föreslå sådan lagstiftning.
Fru talman! Oppositionen föreslår att all prospektering och utvinning av uran helt ska förbjudas. Hur ska det gå till? Alla bergarter innehåller, som jag har nämnt, mer eller mindre uran. Finns det då en skillnad i denna fråga mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet? Svårigheten i oppositionens hållning blir tydlig när vi ser på förhållandena i konkreta exempel. Låt mig ta exemplet alunskiffern i Viken i Jämtland. Det absolut största metallvärdet i denna skiffer ligger inte alls i uran, utan det ligger i vanadin som är ett annat mineral som är sällsynt.
Skiffern kring Storsjön är förmodligen världens största vanadinförekomst. Vanadin kan komma att bli ett viktigt material i batterier för elbilar och finns redan i batterier för att lagra el från vindkraftverk till exempel. Dessa batterier kan bli en del av lösningen på en jämn elkraftsförsörjning från vindkraft och vågkraft.
Skulle man inte få bryta denna skiffer i Jämtland för utvinning av vanadin därför att skiffern även innehåller uran? Får man bryta vanadin i Jämtland om oppositionen vinner valet? Finns det ett svar på den frågan? Det är en konkret fråga för människorna och företagen i den delen av Sverige.
Försvårar man för prospektering missar man mineraler som kan ge högre inkomster, starkare kommuner och fler jobb i stora delar av vårt land. Förbud är Miljöpartiets politik, och partiet drar tydligt med sig både Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i sin gruvfientliga hållning.
För Norrlands och gruvnäringens skull: Beröva Miljöpartiet allt inflytande i dessa frågor. Gruvfacket och gruvnäringen måste vakna upp inför de faror som hotar vid ett eventuellt regeringsskifte.
(Applåder)
I detta anförande instämde Staffan Anger, Björn Hamilton, Maria Plass, Hans Rothenberg och Marie Weibull Kornias (alla m).