Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande NU14.
Sveriges mineraler och skogar är bakgrunden till att Sverige relativt tidigt kunde bli ett industrisamhälle när vi förädlade mineraler och skog. De gamla bruken var början på vår industrialiserade tid. Ett flertal produkter kunde utvecklas och ingå i en mängd produkter som Sverige exporterade.
I samband med att globaliseringen började kom en hel del av de standardprodukter som Sverige sålde på export att möta mycket hård konkurrens av produkter från exempelvis Kina och Indien. Det blev inte längre lönsamt att producera dessa produkter i Sverige, utan produktionen flyttades till låglöneländer.
Sverige fick fortsätta att produktutveckla och ta fram produkter med högre added value för att konkurrera. Det har vi lyckats väldigt bra med. Exporten utgör i dag 54 procent av vår bruttonationalprodukt. Det gäller verkligen att se till att vår export fungerar från Sverige för att vi ska kunna behålla vårt välstånd.
Fru talman! Vad gäller mineraler och export av dessa från Sverige har det kommit mycket nytt och intressant som ger flera tusen jobb i Sverige. Exempelvis är järnmalm en bristvara i Kina där 50 procent av världens stålproduktion ägt rum. Man har mycket snabbt de senaste tio åren byggt upp en världsindustri för stål.
Kina behöver mycket stor import av järnmalm nu och i framtiden. Men det gäller även andra mineraler. Det har lett till att priserna på mineraler har gått upp. Med största sannolikhet kommer de att öka under kommande år.
Det är därför nu ett utmärkt tillfälle att bygga ut järnmalmsproduktionen i Sverige. Det gäller speciellt i de områden där vi har hög arbetslöshet. Men det gäller också att bygga ut produktion av andra mineraler.
Sverige är ett mineralrikt land. Det är full fart med mineralprospekteringen, vilket är utmärkt. Vi ska kunna få tillväxtmöjligheter i produktion och export av inte bara järnmalm utan också koppar och andra mineraler.
LKAB kör åter med full kapacitet och planerar att starta upp tre gruvor. Pajalaprojektet med produktion av järnmalm som innebär en total investering på 4 miljarder är på gång och är ett lönsamt projekt.
Fru talman! Jag har sett kalkylerna. Det ser väldigt lovande ut. Företaget Northland Resources är berett att investera, och detta ger direkt 1 000 jobb i Pajalaområdet. Det är toppen. Det kan inte bli bättre. Men det gäller att vi fortsätter med vår prospektering och tillåter utländska och även svenska företag att komma in och kolla vad vi har.
Dannemoragruvan kommer förmodligen att startas åter när man har tömt allt vatten ur gruvan. Andra nya projekt utvärderas just nu och även gamla gruvor. Ett antal guldgruvor kommer förmodligen också att öppnas.
Sverige är verkligen ett mineralrikt land. Vilka möjligheter har vi inte att på sikt utöka vår produktion här i Sverige inte bara av järnmalm utan också av andra mineraler. Men det kräver att vi fortsätter att prospektera.
I början av 2005 beslutade riksdagen om omfattande ändringar av minerallagen för att förbättra kontakten mellan prospektörerna, gruvnäringen och markägarna. Det infördes också en så kallad mineralersättning från koncessionshavaren till markägarna för att öppna för en bättre balans mellan exploatör och markägare.
Enligt grundlagen är varje medborgares egendom tryggad utom när det krävs för att angelägna allmänna intressen ska tillgodoses. Att bryta mineral kan anses vara ett sådant intresse. För Alliansens del ser vi ingen som helst anledning att ändra minerallagen. Den fungerar väl som den är utformad.
Vad gäller prospektering av uran sker detta på så sätt att man samtidigt får information om andra metaller, exempelvis järn, koppar och guld. Det är därför av stor vikt att vi fortsätter att godkänna uranprospektering för att få veta var andra viktiga mineraler finns.
Det finns många potentiella områden i Sverige som ännu inte undersökts för eventuella mineralförekomster. Det är utmärkt att bergmästaren ger godkännande för uranprospektering då information erhålles även för andra metaller.
Vad gäller prospektering av uran har kommunen inte något veto för att förhindra detta. Däremot har kommunen veto vad gäller om uranbrytning ska påbörjas. Detta kommunala veto är solklart. Det stoppar en produktion även om regeringen tidigare godkänt brytning av uran.
Kommunen kan alltså helt stoppa brytning, vilket naturligtvis är bra om kommuninvånarna är oroliga för att få brytning av uran inom kommunens område. Uranbrytning får naturligtvis inte ske utan utfärdade tillstånd enligt minerallagen, miljöbalken samt kärntekniklagen. Det är väldigt viktigt att dessa kontrollstationer finns.
Fru talman! Man blir förvånad. Oppositionen har nu ändrat sin politik och lovar väljarna att föra en politik där uranbrytning förbjuds om man vinner valet i höst. Oppositionen kommer också att förbjuda prospektering av uran, vilket innebär att Sverige går miste om en hel del möjligheter och kunskap om andra mineral som zink och koppar som i dag kommer fram vid uranprospektering.
När det gäller våra stora bolag LKAB och Boliden är det bara att konstatera att det är välskötta bolag. LKAB har fattat mycket stora beslut att gå ned på ny brytningsnivå, vilket kostar 12 miljarder kronor. Man har också beslutat att flytta en del av staden Kiruna eftersom järnmalm finns under staden, och detta kostar också 12 miljarder kronor.
Boliden fortsätter också att investera. Därtill kommer en fyramiljardersinvestering i Pajalaområdet. Med de prishöjningar på järnmalm som kommer på grund av brist på järnmalm i Kina torde dessa investeringar bli lönsamma.
Staten fortsätter också att arbeta med mineraljakt, exempelvis i de fem Norrlandslänen, vilket är mycket viktigt.
Likaså arbetar projektet Bergskraft i Bergslagen för att söka mineraler och få fram ny industri. Det gäller att få fram ny industri när vi sitter på dessa mineraler i Sverige.
Man kan inte säga annat än att om vi i Alliansen får förnyat förtroende av väljarna ser det väldigt ljust ut för Sverige som mineralland. Vi kommer att skapa många nya jobb i Sverige.
Fru talman! Tyvärr har Socialdemokraterna vikt sig för Miljöpartiet när det gäller mineralpolitiken. Man vill minska gruvverksamheten i Sverige. Vad säger gruvfacket om detta? Det är en dålig arbetsmarknadspolitik.