Fru talman! Det här betänkandet om unga lag-
överträdare grundar sig på ett antal motioner väckta
under den allmänna motionstiden i höstas. Vi krist-
demokrater står bakom åtta av betänkandets elva
punkter. Vidare finns vi med på tre av de sex reser-
vationerna.
Betänkanden i likhet med det som nu ligger på
riksdagens bord tillhör det mest allvarliga vi har att
debattera, eftersom det handlar om hur vi ska kunna
hjälpa unga människor med hela livet framför sig
men som av olika anledningar har kommit snett i det
från första början.
Ingen förnekar att det krävs fasthet och konsek-
vens i bemötandet av dessa ungdomar när de genom
lämplig vård och behandling så småningom ska fort-
sätta sina liv som laglydiga medborgare. Men det är
ändå viktigt att de straffande åtgärderna ej är så ingri-
pande till sin karaktär att den unge brottslingen blir så
stukad att han får svårt att resa sig. För att rehabilite-
ringen ska få önskvärd effekt är det till fördel om
vården och behandlingen så långt som möjligt upp-
levs som meningsfull och som ett lyft till ett liv utan
brottslighet.
Därför anser vi att medling och familjerådslag bör
bli allmänt förekommande. Att konfronteras med
brottsoffret, be om ursäkt och komma överens om
gottgörelse har i många fall där medling förekommit
visat sig ha en mycket god effekt på den unge för-
brytaren när det gäller anpassning till ett socialt liv
utan brottslighet.
Vi ser det som positivt att ett lagförslag om med-
ling lär vara på gång. Här bör dock stor skyndsamhet
iakttas för att snabbt få fram korrektionsmöjligheter
som kan vara till hjälp för de ungdomar som tidigt i
livet beträtt brottets bana.
Mot bakgrund av att skyndsamhet inte precis har
präglat regeringen när det gäller den försöksverksam-
het med medling som förekommit bör riksdagen
besluta om att regeringen ska återkomma till riksda-
gen med förslag rörande medling under innevarande
mandatperiod.
I går kunde vi i Dagens Eko i radions P1 ta del av
den alarmerande utvecklingen när det gäller ungdo-
mar och narkotika samt att polisen minskar sina re-
surser för knarkbekämpning.
En undersökning av Centralförbundet för alkohol-
och narkotikaupplysning visar nämligen att polisens
insatser mot narkotikan under senare år har minskat
på många håll i landet. 12 av landets 21 polismyndig-
heter uppger att de minskar sina insatser. Antingen
har narkotikarotlarna lagts ned och personalen över-
förts till allmänna spaningsrotlar eller också har nar-
kotikarotlarnas personal minskat, som t.ex. i Blekinge
där personalen, om jag hörde rätt, har minskat från 13
personer till 5 på några år.
Mot bakgrund av minskade polisinsatser mot nar-
kotikan är det synnerligen oroväckande att narkoti-
kamissbruket ökar kraftigt samtidigt som det går allt
lägre ned i åldrarna. På Maria Ungdomsklinik i
Stockholm, Sveriges största mottagning för ungdomar
med drogproblem, ser man hur alltfler ungdomar
fastnar i narkotikamissbruk. På tio år har antalet pati-
enter mer än fördubblats.
Maria ungdom i Stockholm brukar ses som en
temperaturmätare för tillståndet i landet. Överläkaren
där, Stefan Sparring, beskriver situationen som
mycket allvarlig. Han menar att temperaturen för
länge sedan har passerat kokpunkten. Det han nu ser
beskriver han som ett vilt experimenterande med
droger av ungdomar som ibland bara är 12 eller 13 år.
På Maria ungdom får man in allt yngre ungdomar,
som har blandat alkohol, värktabletter, lugnande
tabletter och ecstasy. Senast i förra veckan hade man
en ungdom född 1988, alltså bara 12-13 år, som hade
blandat alkohol och ecstasy. Överläkaren nämner hur
de unga missbrukarna berättar för honom hur man
kan göra jättebra röka genom att blanda kokain med
ett annat ämne och köra i mikrovågsugnen. Att de
tillverkar crack verkar de inte ha en aning om.
Maria ungdom tog förra året emot 1 540 ungdo-
mar. Motsvarande siffra för tio år sedan var 690. År
1999 var 276 ungdomar 15 år eller yngre. Den yngste
pojken var 11 år och den yngsta flickan 12.
Många av dem som kommer till Maria ungdom
gör det genom rejvkommissionens försorg. Rejv-
kommissionen i Stockholm består av 18 poliser. Che-
fen Gerd Petersson konstaterar att ungdomar som tar
de nya drogerna inte ser sig som missbrukare, efter-
som man inte behöver använda några sprutor eller
kanyler. Det är inte smutsigt och äckligt på något sätt.
Man tar en färgglad tablett när man är uppklädd, det
är fest och man är tillsammans med sina vänner.
Stefan Kirnan är polis vid rejvkommissionen. En-
ligt honom sker försäljningen ofta på skolorna. Priset
är lågt. En ecstasytablett kostar t.ex. inte mer än en
drink på krogen. Stefan Kirnan menar att det på gym-
nasieskolorna finns möjligheter att få tag på vad som
helst i narkotikaväg, även dopningsmedel och ibland
t.o.m. vapen.
Parallellt med ökningen av narkotikamissbruket
bland de unga ökar även drickandet, vilket är allvar-
ligt eftersom dessa missbruk ofta hänger samman.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplys-
ning som länge gjort årliga undersökningar bland
elever i årskurs 9 visar att det förra året var 40 % av
pojkarna och 33 % av flickorna i nian som druckit
alkohol senaste veckan. När man började göra denna
undersökning 1986 var siffrorna 28 % för pojkarna
och 22 % för flickorna. Det betyder en genomsnittlig
ökning på närmare 50 % under de senaste 14 åren.
Fru talman! Situationen är allvarlig och det krävs
krafttag för att komma till rätta med den. Vi kristde-
mokrater anser att bekämpningen av narkotika måste
fortsätta på bred front. De nu minskade polisinsatser-
na måste åter öka i omfattning. Förebyggande insatser
i skolan har stor betydelse. Lokala brottsförebyggan-
de råd i samarbete med skola, polis och socialtjänst
spelar en viktig roll i arbetet.
Givetvis har föräldrarna, vårdnadshavarna, det
största ansvaret för att deras barn ej hamnar i knark-
träsket. Men när de inte räcker till måste samhället
gripa in.
Vi anser att det är dags att ta ett radikalt grepp ge-
nom ändring av gällande lagstiftning, så att det blir
möjligt med provtagning i form av urinprov och
blodprov vid skälig misstanke om narkotikamissbruk
också på barn under 15 år, allt för att kunna göra
ingripanden så tidigt som möjligt. Ju tidigare åtgärder
sätts in, desto större möjligheter att stävja missbruket.
Det är viktigt att påpeka att denna provtagning ej
ska användas i bevissyfte för att fastställa kriminali-
tet. Syftet skulle vara att ge socialtjänsten underlag
för bedömning av vilka stödåtgärder som behövs i det
enskilda fallet.
Som en liten parentes kan jag nämna att jag såg på
Rapport på TV, medan jag väntade på justitieutskot-
tets tur. Där togs bl.a. upp det tilltagande narkotika-
missbruket bland våra yngre. Det sades ha ökat tre
gånger om under den senaste tioårsperioden. En sko-
lelev som var orolig för att hans 14-årige lillebror
skulle hamna i knarket menade att det enda raka är att
ta urinprov i skolan.
Redan 1995 uppmärksammade Rikspolisstyrelsen
i rapporten Sållningsinstrument för analys av narkoti-
ka i urin frågan om provtagning på unga människor
under 15 år. Rikspolisstyrelsen ansåg att polisen eller
annat samhällsorgan behövde få tillgång till det
verktyg som provtagning utgör för att hjälp snabbt
ska kunna sättas in för att stävja ett begynnande nar-
kotikamissbruk. Vidare föreslog Rikspolisstyrelsen
en ändring i nuvarande lagstiftning för att möjliggöra
provtagning på minderåriga. Om detta nämns inget i
majoritetens betänkandetext. Däremot omnämns att
Narkotikakommissionen i betänkandet Vägvalet -
den narkotikapolitiska utmaningen tar ställning mot
att i lagen införa möjlighet till provtagning på ung-
domar under 15 år.
För en dryg månad sedan inbjöd kristdemokrater-
na utskottets ledamöter och övriga intresserade till en
träff med föreningen Föräldrar mot narkotika, FMN.
En av företrädarna, en kvinna, berättade bl.a. att den
egna dottern hade dött av en överdos narkotika endast
15 år gammal utan att mamman anat vad dottern höll
på med. Hade jag bara vetat, sade hon, då hade kan-
ske min dotter varit i livet i dag.
Vid denna träff var frågan om drogtest på minder-
åriga uppe till diskussion. FMN var för en lagändring,
så att även personer under 15 år skäligen misstänkta
för narkotikapåverkan ska kunna testas. Man menar
att även om ett positivt drogtest är ett chockbesked,
får i alla fall föräldern en tydlig indikation på att allt
inte står rätt till och får agera därefter.
Enligt Socialstyrelsen dör varje år några tonåring-
ar i Sverige på grund av narkotikaförgiftning. Det
senaste året man har statistik för är 1998. Då dog tre
ungdomar i åldern 10-19 år av en överdos. En flicka
var under 15 år. Det är inte orimligt att anta att dessa
dödsfall kan komma att stiga i framtiden på grund av
den förändrade attityden till narkotika bland ungdo-
men. Om däremot t.ex. polisen får möjlighet att
drogtesta minderåriga kommer det att finnas större
möjligheter än i dag att tidigt komma den unge miss-
brukaren till undsättning.
Tvivelsutan är det ett stort avsteg från dagens re-
gelverk, som förbjuder användning av tvångsmedel
mot ungdomar under 15 år. Men enligt den s.k. pro-
portionalitetsprincipen, som kan sägas gå ut på att ej
ta i mer än verkligheten kräver, måste det anses för-
svarbart med en lagändring, eftersom den i förläng-
ningen innebär att fler barnmissbrukare kommer att
kunna räddas till ett meningsfullt och värdigt liv,
några rentav från en för tidig död.
Jag skulle vilja få svar från majoritetspartierna,
Miljöpartiet undantaget, på frågan vad de tror om en
lagändring av detta slag. Skulle man kunna upptäcka
missbruket tidigare än man gör i dag?
Fru talman! Jag skulle vilja uttrycka det så här:
Om den lagändring som jag här beskriver skulle bidra
till att en pojke eller flicka räddas från knarket eller
att en pojke eller flicka räddas undan en för tidig död,
är lagändringen med råge försvarad. Jag är övertygad
om att nämnda lagändring skulle få de effekterna.
Naturligtvis har ett positivt drogtest i sig begrän-
sat värde. Värdefullt blir det först när det för föräldrar
och socialtjänst fungerar som ett varningsskott och
dessa i samverkan kan komma den unge till hjälp för
att han eller hon ska bli fri från droganvändningen.
Det är bråttom. Många unga drogmissbrukares liv
står på spel. Remissvaren på Narkotikakommissio-
nens betänkande behöver inte inväntas. Det innebär
onödiga tempoförluster. Regeringen bör därför få i
uppdrag att lägga fram ett lagförslag för riksdagen
med den inriktning som här angetts.
Fru talman! Jag står förstås bakom de reservatio-
ner där kristdemokraterna finns med, men för att
måna om tiden nöjer jag mig med att yrka bifall till
reservation nr 5.