Fru talman! Även Miljöpartiet har väckt en del
motioner som behandlas i detta betänkande. Jag vill
börja med att yrka bifall till reservation 5. Jag står
naturligtvis också bakom reservation 6.
Fiskefrågorna är mycket viktiga, också med tanke
på det vi har diskuterat på förmiddagen, nämligen den
biologiska mångfalden. Den biologiska mångfalden är
ganska pressad av det fiske som bedrivs. Vi kan höra
många internationella diskussioner om problem med
den ena fiskarten efter den andra. Det är svårt att veta
exakt hur mycket som fiskas. Ibland blir det effekter
som man inte har räknat med, som när det gäller sillen
i Nordsjön.
Miljöpartiet har en reservation i detta betänkande,
som jag tänker tala om. Vi har också ett särskilt ytt-
rande, som jag skall uppehålla mig vid.
Vi har väckt en motion om fisket utefter västkus-
ten. Här börjar det uppstå ett problem som liknar det
som Eva Björne tog upp, nämligen en konflikt mellan
yrkesfisket ute till havs och yrkesfisket utefter kusten.
Vi menar att det kustnära fisket är ett småskaligt fiske,
som måste få finnas kvar. Det bedrivs ofta av familjer
över hela året och tar en större hänsyn till de arter
som finns. Det är nämligen inte lika specialiserat som
det havsbaserade fisket många gånger är.
Vi menar därför att det är angeläget att ta stora
hänsyn till det kustnära fisket när man fastställer
kvoter för hur mycket fisk som får tas upp. Man måste
helt enkelt sätta av en del av kvoten till det kustnära
fisket. Man måste se på var någonstans det kustnära
fisket bedrivs, vilka kvoter som behövs och göra en
fördelning av kvoten över året. Man kan inte fastställa
en kvot rakt av, vilket ofta görs. Det får till effekt att
de stora fiskebåtarna ute till havs plockar upp hela
kvoten i början på fiskeåret. Det blir ingenting över
till det kustnära fisket.
Det är ett problem som vi måste lägga stor vikt
vid. Vi måste hitta ett sätt att bevara det kustnära
fisket. Det kustnära fisket tar ofta större hänsyn till de
arter som finns. Dessutom är det absolut nödvändigt
för att dessa människor skall kunna få sin utkomst, en
utkomst som de levt på under lång tid, historiskt sett.
Jag yrkar bifall till reservation 5. Vi tycker inte att
vi har fått gehör för våra synpunkter i betänkandet.
En stor del av diskussionen om fiske handlar om
laxfisket. Jag har fört ett antal interpellationsdebatter
om just den vilda laxen. Vi nöjer oss med ett särskilt
yttrande i detta betänkande i den frågan. Den utveck-
ling vi har kunnat se under de senaste månaderna är
positiv. I dag är 10-15 % av den totala rekryteringen
till Östersjön vild lax. Resten är odlad lax. Det finns
en förväntning om att den andelen kommer att halve-
ras de närmaste åren. Endast 5 % kommer att vara
laxsmolt med vildreproducerade föräldrar.
Laxen har flyttats upp en hotkategori. Den finns
nu i hotkategori 2, sårbar. Det finns alltså en stor risk
för att den vilda laxen kommer att försvinna ur Ös-
tersjön, om vi inte vidtar åtgärder.
Sverige har ett speciellt ansvar. Av de 20 naturre-
producerande laxstammarna är 15 svenska. De går
alltså upp i våra vatten och leker.
Vilka hot mot den vilda laxen finns då? Miljö-
sjukdomen M 74 slår hårt mot den vilda laxsmolten.
De dör, helt enkelt. Vad som orsakar M 74 kan väl
diskuteras. Att något miljögift finns med i bilden är
forskarna dock ganska klara över. Ett annat hot är det
havsbaserade fisket som bedrivs i Östersjön, där man
fiskar på blandbestånd. Den vilda laxen utgör en stor
del av den fångst som tas upp. Ytterligare ett hot är de
21 km långa drivgarn som används. I andra vatten
används bara 2,5 km långa drivgarn. Vi i Miljöpartiet
anser att man skall gå ned till den längden även i
Östersjön. De långa drivgarnen utgör också ett hot
mot t.ex. tumlaren, som har en egen population i Ös-
tersjön.
Hur kan vi då ändra detta? Vi skulle kunna flytta
fisket upp mot kusten. Där vet man var de vildrepro-
ducerade laxarna och de odlade laxarna finns. Där
skulle man kunna selektera, så att det går att fiska
odlad lax. Det finns gott om odlad lax, så det behöver
fiskas.
Det beslut från Fiskeriverket som kom den 5 mars,
som innebär en fördelning av kvoten, är en bra väg att
gå. En större del, än så länge 40 %, läggs på det kust-
nära fisket och 60 % på havsfisket. Detta är något
som vi har pläderat för i många olika sammanhang.
Nu börjar vi få gehör för våra synpunkter. Detta är
också vad många fiskeribiologer har framfört, att vi
måste hitta ett sätt att fiska framför allt den odlade
laxen, i stället för på blandade bestånd.
Det sägs också att fördelningen nästa år skall bli
50/50. Vi hoppas från Miljöpartiets sida att detta bara
är starten på en process. Vi menar att en allt större del
av laxkvoten bör gälla fisket utefter kusten och att
man bör se till att det är odlad lax som fiskas. Därför
är det viktigt att freda den vilda laxen även utefter
Norrlandskusten. Annars är det ingen vits med det
hela. Vitsen är att man utefter kusten skall kunna
plocka upp odlad lax.
Jag har svårt att förstå Eva Björnes resonemang.
Om vi lägger alltmer av laxfisket utefter Norrland-
skusten, kommer det naturligtvis att gynna de fiskare
som bor i Norrland, jämfört med dem som inte bor i
Norrland som fiskar i Östersjön.
Inom ramen för Fiskerikommissionen för Öster-
sjön i Warszawa har man börjat ta fram en aktions-
plan för hanteringen av den vilda laxen. Det är också
positivt. Miljöpartiet kommer att följa denna fråga
mycket aktivt. Vi anser att vi måste vidta åtgärder för
den vilda laxen, om vi menar allvar med vårt tal om
biologisk mångfald. Det är precis de åtgärder som vi
nu tar de första stegen till.
Fru talman! I övrigt yrkar jag bifall till utskottets
hemställan.