Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellationerna 2001/02:334, 348 och 379 om konflikten i Mellanöstern

Utrikesminister ANNA LINDH (s), 2002-04-23 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Yvonne Ruwaida, Murad Artin och

Inger Lundberg har frågat mig om konflikten i Mella-

nöstern. Eftersom de tre interpellationerna har mycket

gemensamt vill jag besvara dem vid samma tillfälle.

Murad Artin har frågat mig om jag avser att verka

för en internationell fredsstyrka. Svaret är i princip ja.

Sverige och EU står sedan länge bakom kravet på en

internationell närvaro i regionen. Det finns dock pro-

blem: En sådan styrka kräver parternas godkännande

- såvida inte säkerhetsrådet tvingar fram en insats

under FN-stadgans kap. 7 - och säkerheten för styr-

kan måste lösas.

Israel har hittills inte accepterat omvärldens krav

på en internationell styrka, och säkerhetsrådet har

hittills inte varit förmöget att fatta ett sådant beslut.

Tiden är mogen för internationella observatörer eller

en internationell styrka som kan hjälpa parterna att ta

sig ur den pågående våldsspiralen. Sverige och EU

kommer att fortsätta att driva denna fråga, i nära

samråd med USA.

Murad Artin har också frågat mig om jag kommer

att kalla konflikten för krig. Han gör en skillnad mel-

lan "krig" och "väpnad konflikt". Dessa två begrepp

används i olika sammanhang. Även om de inte är

motsatta har de heller inte exakt samma betydelse.

Väpnad konflikt är en folkrättslig fackterm, som

gäller i både interna och mellanstatliga konflikter,

medan ordet krig i dag används i en vardagligare

betydelse.

Det finns fog för att beteckna de aktuella is-

raeliska militära åtgärderna som krigföring. Däremot

är jag mycket tveksam till att beteckna hela konflik-

ten som krig eller väpnad konflikt. I en väpnad kon-

flikt har båda parter rätt att anfalla allt som kan be-

tecknas som militära mål, vilket kan gälla även civila

byggnader med ett strategiskt läge. Regeringen vill

tvärtom att Israel omedelbart avbryter sina militära

åtgärder.

Murad Artin har vidare frågat vilka initiativ jag

tänker vidta i EU eller FN för att få stopp på konflik-

ten. Det finns redan flera fredsplaner som syftar till

att få ett slut på konflikten. Problemen uppstår när

parterna ska genomföra dessa planer. Just nu är det

angeläget att få till stånd ett israeliskt tillbakadragan-

de, en vapenvila och förhandlingar mellan parterna.

Sverige och EU har därför krävt detta och gett sitt

fulla stöd för de ansträngningar som USA genomför

för att få till stånd ett eldupphör, senast genom utri-

kesminister Powells besök i regionen.

Detta besvarar också Inger Lundbergs fråga om

vilka åtgärder jag vidtagit för att Sverige tillsammans

med EU ska medverka till att Israel drar tillbaka sina

trupper från de palestinska områdena. Förutom det

stöd vi gett de senaste amerikanska medlingsinsatser-

na har EU uppmanat Israel att omedelbart genomföra

säkerhetsrådets resolution 1402 om ett israeliskt till-

bakadragande. EU har också genom besök av det

spanska ordförandeskapet och den höge representan-

ten Solana försökt främja en fredlig lösning. Sverige

har också i direktkontakter med den israeliska rege-

ringen tagit upp dessa krav.

Inger Lundberg har frågat hur jag kan medverka

till att stärka FN:s möjligheter att vara pådrivande så

att förhandlingar nu kommer i gång mellan Israel och

den palestinska myndigheten. Vi behöver gemen-

samma och samordnade ansträngningar av alla inter-

nationella aktörer för att få ett slut på våldet och för

att få tillbaka parterna till förhandlingsbordet. Inom

den s.k. kvartetten samverkar USA, EU, FN och

Ryssland med detta som mål. Den gemensamma

deklarationen i Madrid den 10 april från denna kvar-

tett var en viktig manifestation av enighet vad gäller

målen.

FN:s generalsekreterare spelar en viktig roll för att

få förhandlingar till stånd. Även säkerhetsrådet har

varit aktivt under den senaste månaden och antagit

resolutioner som angett en tydlig färdriktning för den

fortsatta fredsprocessen.

Inger Lundberg har också frågat vilka åtgärder jag

kan vidta för att få till stånd ett klarläggande av hur

Israel agerat i Jenin och andra palestinska områden

under de senaste månaderna. Jag ser oerhört allvarligt

på de rapporter om omfattande övergrepp som in-

kommit från framför allt Jenin. Bilder av lemlästade

kroppar och hus som jämnats med marken kan inte

lämna någon oberörd. Att humanitära organisationer

och sjukvårdspersonal under elva dagar vägrades

tillträde till skadade och nödställda är fullkomligt

oacceptabelt.

När nu omvärlden ges tillträde till dessa platser är

det oerhört viktigt att vi får klarlagt vad det är som

faktiskt inträffat. FN och Röda korset kommer att

spela en viktig roll i detta arbete, och vi kommer ge

dem allt stöd de behöver. Regeringen välkomnar

säkerhetsrådets resolution 1405 och generalsekretera-

rens initiativ att skicka ett team för att utreda händel-

serna i Jenin. Det internationella samfundet har under

det senaste decenniet visat att omfattande kränkningar

av de mänskliga rättigheterna och den humanitära

rätten inte passerar opåtalat. Framtidens dom kan bli

hård. Sverige har i FN:s kommission för mänskliga

rättigheter gett sitt stöd till Mary Robinson att utreda

vad som skett.

Murad Artin har frågat vilka åtgärder jag tänker

vidta för att tvinga Israel att uppfylla folkrättens krav

och lämna de ockuperade områdena. Här måste jag

konstatera att Sverige inte har några medel för att på

egen hand tvinga Israel att göra detta. Ytterst ligger

det på FN:s säkerhetsråd att se till att dess resolutio-

ner efterlevs.

Till sist har Murad Artin frågat om jag avser att

verka för att associationsavtalet mellan EU och Israel

fryses. Jag tror inte att detta är rätt sätt att få Israels

regering att upphöra med den nuvarande politiken.

Det finns också en risk att den israeliska opinionen i

stället skulle vända sig mot EU. Så länge vi arbetar

med att få parterna med oss i en positiv utveckling är

det inte aktuellt med en uppsägning av associa-

tionsavtalet eller liknande åtgärder. Låt mig tillägga

att vi i våra kontakter med de krafter i Israel som

fortfarande söker främja fredsprocessen mött enträg-

na vädjanden om att inte verka för sanktioner. De har

framhållit att sådana åtgärder inte skulle gynna deras

goda sak.

Yvonne Ruwaida har frågat om jag kommer att

verka för att svenska representanter vid den 58:e

sessionen i FN:s kommission för de mänskliga rättig-

heterna ska stödja FN:s särskilde rapportörs rekom-

mendation om en omedelbar utredning av det israe-

liska militära rättssystemet vad gäller de fängslade

palestinska barnen.

Jag delar helt Yvonne Ruwaidas oro för barnens

situation i de ockuperade områdena. När det gäller

frågan om specialrapportören och hans rekommenda-

tioner antog FN:s kommission för mänskliga rättig-

heter den 15 april resolutionen som endosserar rap-

porten och dess rekommendationer. Bland de re-

kommendationer som endosserades finns den som

Yvonne Ruwaida nämner i sin interpellation. Sverige

röstade för resolutionen och verkade aktivt för en ja-

röst bland EU:s medlemsländer inför omröstningen.

Det är nu upp till världssamfundet att få Israel att

efterleva rekommendationerna.

Den humanitära rätten, särskilt den fjärde Genè-

vekonventionen, innehåller bestämmelser som skyd-

dar barn. Där stadgas att barn ska behandlas humant

och att de ska hållas åtskilda från vuxna, såvida de

inte vistas med familjen. Så sker uppenbarligen inte.

Det är oacceptabelt att barn hålls fängslade under de

beskrivna förhållandena.

Debatten

Hämtad sida: 17

17 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

Utrikesminister ANNA LINDH (s): Svar på interpellationerna 2001/02:334, 348 och 379 om konflikten i Mellanöstern (2002-04-23) — PRESS0