Fru talman! Det är inte bara några hus som har
jämnats med marken. Det är över ett halvt flyktinglä-
ger som har jämnats med marken, liksom många
andra bostadsområden i delar av Nablus och Gaza.
Människorna lever under beskjutning från israeliska
krypskyttar. Jag har själv upplevt det i går och i förr-
går på Västbanken, inte bara i Jenin. Människor hind-
ras och beskjuts av pansarvagnar. Jag såg hur en kille
kom till sjukhuset beskjuten av en pansarvagn i Jenin
i förrgår. Därtill kommer alla minor, som är en fara
för alla som finns där.
Det palestinska styret, det palestinska parlamentet,
har inte fått träffas under dessa 18 månader. Bara en
del av parlamentarikerna på Västbanken har kunnat
samlas vid ett fåtal tillfällen under 18 månader.
Samhällena är helt isolerade från varandra. Man
förstör vägar och sätter upp nya checkpoints och
kontroller, vilket omöjliggör att människor kan röra
sig från ett område till ett annat. Jag träffade ungdo-
mar, inte bara i de belägrade städerna, som inte har
gått i skolan på 28 dagar.
Det här är ett krig och ingenting annat. Och det är
ett krig som omvärlden måste agera emot.
Jag vill också ta upp de palestinska fångarna.
Egentligen tycker jag att detta skulle ha kunnat vara
en egen interpellationsdebatt. Under de senaste må-
nadernas invasion har israelerna återigen fängslat
tusentals människor. Alla vet vi inte namnet på, vilket
också är en skandal. Men man fängslar också barn
från 14 år och uppåt och sätter dem i israeliska fäng-
elser. De får inte ha kontakt med sina föräldrar. För-
äldrarna vet inte ens var de sitter. Det är helt oaccep-
tabelt! Ibland kallar man dem för män, men alla under
18 är faktiskt barn enligt Genèvekonventionen. Detta
borde absolut stödjas!
Det är ett krig som pågår mot palestinierna. Enligt
FN-resolutioner är Gaza, Västbanken och östra Jeru-
salem palestinska, och Israel ockuperar och annekte-
rar dessa områden mot det internationella samfundets
riktlinjer. Därför måste det internationella samfundet
agera. Det är inte så att israelerna har dragit sig till-
baka; det kan jag intyga, även om det ibland ges sken
av detta i medierna - ungefär två gånger i veckan. Så
är det inte, utan kriget pågår. Det är oerhört viktigt att
omgivningen inte bara säger att det som händer är fel.
Man måste också agera. Det agerande som skett hit-
tills är inte tillräckligt.
Tyvärr känns det som om den svenska regeringen
och EU ofta väntar in vad USA gör och träffar komp-
romisser med USA som inte är acceptabla. Vi kan
försöka påverka USA:s politik, men EU kan också
föra en självständig politik som skiljer sig från
USA:s.
Jag tror att det är dags att visa att vi menar allvar
med att vi inte anser att det som händer är accepta-
belt, t.ex. genom att använda sanktioner som ett me-
del.
Det är också skandal att omvärlden inte har fått
tillgång till vissa områden för att kunna bevittna vad
som händer och säkra bevisning för de krigsbrott -
för det är krigsbrott och ingenting annat - som har
begåtts. Omvärlden beklagar detta, och man skickar
nu en fact finding-grupp som inte på något sätt är
tillräcklig. Den har inte mandatet att säkra bevis utan
ska bara utreda lite grann vad som har hänt. Vi har
fortfarande ingen aning om huruvida Israel ens kom-
mer att tillåta denna grupp, som FN har utsett, att
komma in. Kanske skjuter man detta på framtiden,
och risken är då stor att bevisen försvinner.