Fru talman! I det korta perspektivet är det natur-
ligtvis oerhört angeläget att få stopp på det våld som
nu pågår och som är så förödande för de människor
på båda sidor som inte har någon möjlighet att påver-
ka skeendet. Det är för övrigt modellen för alla kon-
flikter: Det är inte ledarna utan folket som far illa.
Det var därför jag försökte säga att det som detta
område skulle behöva är ett slags demokratiskt ge-
nombrott, så att det folkliga inflytandet fick en chans.
Det är så många gånger satt på undantag. Det kom-
mer också nu rapporter om att palestinier som vill
föra försoningens talan och medverka till uppgörelser
med Israel blir väldigt illa behandlade av sina egna
landsmän. Detta försvårar situationen, eftersom det
inte finns någon gemensam vilja att ställa upp på ett
avtalsarbete i stället för på terror och krigskonflikter.
Jag skulle vilja ställa en fråga till utrikesministern.
Vi ser att det i kölvattnet av konflikten där nere också
i andra länder inom EU och i Sverige uppstår liknan-
de strömningar. Det är t.ex. antisemitism och hot mot
judiska synagogor.
Liberala ungdomsförbundet höll en demonstration
på Norrmalmstorg i förra veckan. Man ville inte ta
ställning för den ena eller andra sidan, utan demon-
strationen hölls till stöd för både araber, muslimer
och judar. Man konfronterades med en annan grupp
som hade en mycket hatisk inställning till att Liberala
ungdomsförbundet över huvud taget fanns där och
förde ett öppet samtal.
Jag skulle vilja fråga om utrikesministern ser det
som ett problem att vi vid sidan av den akuta primär-
konflikten också här hemma ser tendenser som vi
borde ta tag i.