Fru talman! Det är en fruktansvärd situation, där-
om är vi helt överens. Jag tror också att vi är helt
överens när det gäller målet en israelisk och pales-
tinsk stat sida vid sida och vägen dit, de FN-
resolutioner och de fredsplaner som finns. Problemet
är att Israels regering hittills har nonchalerat det, trots
att vi är överens här i kammaren och i Sverige, trots
att vi är överens med andra länder inom EU, trots att
vi faktiskt har varit överens inom FN och röstat ige-
nom resolutioner.
Israel har inte bara nonchalerat uppfattningar från
det internationella samfundet utan också säkerhetsrå-
dets resolutioner vilket är mycket allvarligt.
Skälet till att både Sverige och andra EU-länder
lägger mycket stor vikt vid samarbete, inte bara med
FN utan också med USA, är inte att USA ska ses som
opartiskt eller att vi alltid har samma uppfattning som
USA. Det är i stället det som Murad Artin framhåller,
det faktum att USA alltid har varit Israels allierade
gör att USA har ett extra ansvar och en skyldighet att
i det här läget förmå Israel att agera i enlighet med
det internationella samfundets och FN:s krav.
Det är sant att Colin Powells resa hittills inte har
gett några resultat. Men jag tror och hoppas att han
ännu inte har gett upp de amerikanska försöken att få
till stånd ett agerande och ett bättre resultat. Jag
kommer att träffa honom på fredag och hoppas då få
höra vad USA kommer att göra i fortsättningen. Det
är självklart att vi från EU:s och Sveriges sida vill se
att USA lägger in starka påtryckningar för att förmå
Israel att uppfylla FN:s resolutioner.
Det är bra att FN nu genomför undersökningarna.
Ahtisaari, som ska leda undersökningen, har sagt att
man räknar med att träffas i undersökningsteamet
redan i morgon för att finnas på plats den här veckan.
Det är bra att Kofi Annan nu tar upp frågan om inter-
nationella observatörer eller internationella styrkor.
Det är bara FN som kan ta ett sådant beslut. Man kan,
åtminstone teoretiskt enligt FN-stadgans kapitel 7, ta
ett beslut även utan Israels medgivande. Men det är
klart att det finns stora problem. Det är därför bättre
om FN kan ta ett sådant beslut med Israels medgi-
vande.
Det är också viktigt att komma ihåg att EU kan
göra en skillnad i arbetet. Även om vi blir starkare
när vi agerar gemensamt i kvartetten FN, EU, USA
och Ryssland kan det i vissa lägen vara viktigt att EU
markerar en särställning. Det gjorde vi t.ex. när USA
sade att man skulle isolera Arafat och att alla skulle
hindras att ta kontakt med Arafat. Då gick EU i täten
och visade att man tog kontakt med Arafat och att
man inte accepterade Arafats isolering. Sedan kunde
vi också se att amerikansk politik fick ändra sig. Nu
besökte självklart Colin Powell Arafat.
Inger Lundberg, Kent Härstedt och flera andra har
tagit upp vikten av att ungdomarna i de palestinska
områdena har hopp inför framtiden. Det är helt rik-
tigt. Därför är det oerhört allvarligt när den palestins-
ka myndighetens hela infrastruktur, både den rent
fysiska och den intellektuella, förstörs genom attack-
erna. För de palestinska ungdomarna ger det natur-
ligtvis intrycket att en palestinsk stat skjuts ännu
längre på framtiden. Därför blir det en mycket större
känsla av hopplöshet inför framtiden som är väldigt
farlig. Utifrån det får man dock aldrig acceptera
självmordsbombare.
Det som Berndt Ekholm tar upp om att komma till
rätta med myten om martyrskapet, som är grunden för
självmordsbombare, är viktigt. Alla har ett stort an-
svar, både länder i regionen och de palestinska grup-
perna.