Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Brottsoffer

HELENA ZAKARIASÉN (s), 2001-05-10 (riksmöte 2000/01).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Rätten för alla som utsatts för brott är

att få sin anmälan behandlad på ett korrekt sätt och

bemötas på ett värdigt sätt, och det gäller inte bara i

kontakten med polisväsendet.

Det är lika självklart under hela rättsprocessen,

såväl vad gäller kontakten med åklagare som med

domstolspersonal.

En person som har utsatts för brott ska alltid kun-

na känna sig trygg i sina kontakter med rättsväsendet.

Han eller hon ska informeras om vilka möjligheter

som finns till hjälp och stöd. Även om man inte kan

tro det, efter att ha lyssnat på delar av oppositionen,

så pågår det faktiskt ett stort antal projekt runtom i

landet i en rad olika myndigheter och organisationer

som just syftar till att förbättra villkoren för dem som

har utsatts för brott.

Men även om ett antal åtgärder har vidtagits under

de senaste decennierna för att stärka brottsoffrens

ställning så betyder inte det att det inte återstår en hel

del att göra på brottsofferområdet. För det gör det -

hela samhället måste bli bättre på att bemöta brottsof-

fer.

I det förslag som vi diskuterar i dag ingår både la-

gändringar och andra åtgärder.

Jag börjar med lagstiftningen.

Det första är att rätten till målsägandebiträde ut-

vidgas genom att begränsningen till brott enligt

brottsbalken tas bort.

Det blir alltså möjligt för domstolen att förordna

målsägandebiträde vid överträdelse av t.ex. besöks-

förbud.

Det andra är att socialtjänstens ansvar förtydligas.

Socialtjänsten har en viktig roll att fylla när det gäller

samhällets stöd till brottsoffer - inte minst vad gäller

stödet till utsatta barn.

För att lyfta fram och förtydliga detta ansvar före-

slås att socialtjänstlagen kompletteras så att det klart

framgår att socialtjänsten har ett ansvar för alla kom-

muninnevånare som har utsatts för brott.

Regeringen vill också införa en skyldighet för

åklagare att informera målsägande om s.k. positiva

åtalsbeslut, dvs. att åtal har väckts mot dem eller den

som är misstänkta för brottet.

Det kommer också att införas en skyldighet för

åklagare och domstol att underrätta socialtjänsten om

beslut om besöksförbud när parterna som beslutet

berör har gemensamma barn.

Men det räcker inte bara med förändrad lagstift-

ning, utan det som också, och framför allt, behövs för

att stärka brottsoffrens ställning är attitydförändringar

hos dem som möter brottsoffer och att den lagstift-

ning som redan finns i dag används på ett riktigt sätt.

Det behöver också bli bättre samverkan mellan myn-

digheter som möter brottsoffer.

De satsningar som nu också görs på det brotts-

förebyggande arbetet spelar självfallet också en stor

roll. Genom effektiva brottsförebyggande insatser

minskar antalet brott. Färre brott leder till att färre

människor drabbas av brott, och känslan av trygghet

kan öka.

Ökad kunskap behövs! I dag finns det brister i

bemötandet och omhändertagandet av brottsoffer som

förmodligen har sin grund i dåliga kunskaper om vad

det innebär att bli utsatt för brott.

Alla som arbetar inom rättsväsendet och som

kommer i kontakt med brottsoffer bör därför få ut-

bildning om detta - och då inte bara en gång, utan det

måste göras kontinuerligt.

Därför får Rikspolisstyrelsen, Riksåklagaren och

Domstolsverket i uppdrag att i samverkan med

Brottsoffermyndigheten genomföra utbildning i

brottsofferfrågor för den personal som ännu inte har

fått någon sådan utbildning.

Man får också i uppdrag att - även här i samråd

med Brottsoffermyndigheten - ta fram handlingspla-

ner för hur man ska arbeta i framtiden för att uppnå

de berättigade krav som finns från brottsoffren.

Dessa handlingsplaner bör redovisas till regering-

en i samband med årsredovisningen för i år.

Dessutom skärps kraven på att poliserna ska in-

formera målsägande om det stöd och den hjälp som

finns att få, bl.a. från ideella organisationer.

Samverkan mellan de rättsvårdande myndigheter-

na måste bli bättre. Där måste man i större utsträck-

ning utgå från en helhetssyn på verksamheten och ha

medborgarperspektivet i fokus. Medborgarperspekti-

vet är nämligen grunden för, och ska genomsyra, allt

arbete.

En rad olika projekt för att förbättra samverkan

har också inletts. Rättskedjeprojekten, som syftar till

att med bibehållen kvalitet åstadkomma en snabbare

genomströmning genom hela rättskedjan är en del i

detta. Men det räcker inte heller bara med samord-

ning av de rättsvårdande myndigheternas insatser.

Bättre samverkan behövs också mellan de ideella

organisationerna, liksom mellan dem och den offent-

liga verksamheten.

Det s.k. Örebroprojektet med en brottsoffersam-

ordnare är ett exempel på detta, som har visat sig ha

många positiva effekter.

Projektet ledde till att vittnesstöd initierades vid

tre tingsrätter, att nätverk byggdes upp mellan före-

trädare för olika myndigheter i regionen och att ett

flertal utbildningar i brottsofferrelaterade frågor an-

ordnades.

De konkreta åtgärder som genomfördes har gett

efterverkningar som har varit mycket positiva och

viktiga för utvecklingen av brottsoffertänkandet. Just

detta att det fanns en brottsoffersamordnare på plats,

som hade kontinuerliga kontakter med myndigheter

och ideella organisationer, gjorde att diskussioner och

aktiviteter i ett brottsofferperspektiv ökade.

Därför bör också Brottsoffermyndigheten ges i

uppdrag att starta lokal brottsoffersamverkan på yt-

terligare platser i landet.

Den vittnesstödsverksamhet som har vuxit fram

under den senaste tioårsperioden fyller en mycket

viktig funktion. I dag finns det vittnesstödsverksam-

het vid 32 av landets tingsrätter och vid tre hovrätter.

När vittnen och andra som har kommit till dom-

stolen och mötts av en person som har till uppgift att

stödja dem har de känt sig tryggare - det säger sig

självt. Jag vet själv hur jag kände det när jag för

första gången skulle vittna. Bara kallelsen till dom-

stolen som man fick gjorde att man blev nervös. Det

börjar kanske bli något bättre nu, men den är ofta

formulerad på ett opersonligt sätt. Man kan tycka att

detta är detaljer, men för många är en sådan här fråga

jätteviktig.

Man känner sig ofta osäker och otrygg när man

kommer till domstolen. Jag själv hade tur - det fanns

vittnesstöd på plats. Det var verkligen skönt att ha

någon att prata med som kunde berätta lite om vad

som skulle hända och som man visste fanns där hela

tiden, även om jag ska erkänna att jag stundtals under

rättegången kände det som att det var jag själv som

var anklagad.

Det är alltså oerhört viktigt att vi nu fortsätter att

bygga ut vittnesstödsverksamheten så att vittnesstöd

finns vid samtliga tingsrätter och hovrätter inom tre

år. Regeringen tänker därför ge Brottsoffermyndig-

heten och Domstolsverket i uppdrag att ta fram en

plan för detta, och presentera den senast den 31 de-

cember i år.

Det är också viktigt att Domstolsverket fortsätter

sitt arbete med att förbättra domstolarnas bemötande

av parter, vittnen, målsägande och andra som kom-

mer i kontakt med domstolen. Det gäller naturligtvis

också lokalernas utformning.

Det är inte acceptabelt att det fortfarande före-

kommer att kvinnor som utsatts för sexuella över-

grepp tvingas möta och vänta tillsammans med den

misstänkta gärningsmannen i domstolens gemen-

samma väntrum.

De åtgärder som nu föreslås kräver också en del

resurser, som också har sagts här tidigare. Därför

föreslås också att 9,5 miljoner kronor skjuts till under

en tvåårsperiod - 3 miljoner för i år och 6,5 miljoner

för nästa år. Vi kommer med största sannolikhet att få

anledning att återkomma till resursfrågorna i samband

med behandlingen av vårbudgeten och tilläggsbud-

geten och i höstbudgeten.

Det här förslaget syftar alltså till att förbättra stö-

det och skyddet för brottsoffer. Jag tror faktiskt att vi

i många delar är överens om hur vi ska gå vidare i de

här frågorna - och det har några också nämnt i de-

batten - även om några partier vill lite mer och lite

fortare än andra. Några vill ha lite mer information

osv.

Därför tycker jag att det är lite trist att det finns 17

reservationer i det här ärendet som rör ett område där

vi alla är överens i de allra flesta frågorna. Men det är

väl så det är, och det är kanske så debatterna ska vara

här.

Jag är i alla fall ganska säker på att de åtgärder

som vi nu föreslår, tillsammans med den process som

redan tidigare har satts i gång på brottsofferområdet,

kommer att leda till att stödet för brottsoffer kommer

att öka väsentligt.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till förslaget i

betänkandet om stöd till brottsoffer och avslag på

samtliga reservationer.

Debatten

Hämtad sida: 34

34 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

HELENA ZAKARIASÉN (s): Brottsoffer (2001-05-10) — PRESS0