Herr talman! Jag tror att det finns en risk att Socialdemokraterna tror att det går att ersätta bredd i förankring i parlamentet, och att det faktum att många kan uppträda som statsråd för en majoritet här i riksdagen, med samtal med EU-nämnden i slutet av förhandlingar. Jag har hört att detta har varit mycket bra, och det har vi även hört berömmas tidigare. Men det är inte samma sak, Laila Freivalds, som att vara på plats och i slutet av förhandlingar kunna vara med och påverka.
Laila Freivalds nämnde vad som varit viktigt från hennes utgångspunkter. Jag hävdar dock att det som hände kring stabilitetspakten, diskussioner om små länders roll, den så kallade passerellen, ett skojigt ord som vi lärt oss - det vill säga det som jag tyckte var så bra grund för det konstitutionella fördraget, nämligen att EU inte är något annat än vad medlemsstaterna ger det möjlighet att vara - tyvärr ger Europeiska rådet möjligheter att med kvalificerad majoritet förflytta staket något, och det finns inslag kvar av detta även efter i natt.
Mycket av detta hörde jag inte utrikesministern ta upp. Jag tror att det blir viktigt för hur svenska folket kommer att uppfatta och uppskatta det fördrag som nu trots allt är i hamn, vilket naturligtvis är det viktigaste.