Herr talman! I går kväll enades stats- och regeringscheferna i EU:s 25 medlemsstater om ett nytt fördrag. Det arbete som inleddes med framtidskonventet har därmed förts till ett lyckosamt slut.
Det var en historisk kväll - inte för att fördraget i sig innehåller så revolutionerande inslag, utan för vad det symboliserar. Vi har genomfört en utvidgning av EU med tio nya medlemsstater från framför allt Central- och Östeuropa. Men EU:s arbetsformer har inte anpassats till de 25 medlemsstaterna - inte förrän nu. Nu får utvidgningen sina nödvändiga förutsättningar. EU-arbetet förenklas och effektiviseras.
Arbetet med fördraget har mycket handlat om att göra Europa tydligare. Dagens lapptäcke av fördrag ersätts av ett sammanhållet fördrag. Unionen presenteras på ett mer lättillgängligt sätt. Det är klart och översiktligt vem som gör vad. Det nya fördraget lägger fast vilka befogenheter unionen ska ha, och även vilka befogenheter den därmed inte ska ha. Det nya fördraget städar upp i den snårskog av beslutsprocedurer som hittills har funnits. Öppenheten stärks. Debatter och beslut om lagstiftning i rådet och Europaparlamentet blir öppna. Handlingsoffentlighet utsträcks till alla EU:s institutioner.
För svensk räkning har vi all anledning att vara nöjda med resultatet av regeringskonferensen. Fördraget är en väl avvägd helhet som ger den utvidgade unionen ökad handlingskraft. Fördraget öppnar för ett intensifierat brottsbekämpande samarbete. Minimiregler om straffbarhet och påföljder för särskilt allvarlig brottslighet kan antas med majoritetsbeslut. Samverkansorganisationen för åklagare förstärks liksom instrumenten för operativ brottsbekämpning.
Unionen får bättre verktyg för en sammanhållen extern politik. Kapaciteten att genomföra effektiva fredsfrämjande och fredsbevarande insatser förstärks. EU får också tydligare mål för insatser för global utveckling.
Ett annat viktigt område är jämställdheten. Vi har drivit och fått igenom att jämställdhet ska vara ett av unionens grundläggande värden. Det innebär att unionen i alla delar av sitt arbete ska se till jämställdhetsaspekterna. Det här ser vi som ett viktigt framsteg.
Sverige har fått igenom skrivningar om alkoholens och tobakens inverkan på folkhälsan. Unionen kommer nu att kunna arbeta med program och åtgärder för att begränsa skadeverkningarna av alkohol och tobak. Det är en viktig landvinning att de nu inte längre enbart ses såsom varor. Vi tror att förståelsen för alkoholens skadeverkningar kommer att öka. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta för att höja medvetandet om riskerna med alkoholkonsumtion.
Vi har arbetat hårt för att få igenom att rättssäkerhetsgarantier ska finnas för individer som utsätts för restriktiva åtgärder, som till exempel frysning av sina tillgångar. Det handlar om personer som förknippas med terrorism eller annan relaterad verksamhet. Beslut av det här slaget måste bygga på tydliga kriterier och åtföljas av tydliga rättssäkerhetsgarantier. Det har vi fått igenom.
Majoritetsröstning införs för beslut om internationell tjänstehandel - något vi välkomnar. Samtidigt har vi säkerställt enhällighet på tre viktiga områden: utbildning, sociala tjänster och hälsotjänster. Det har klargjorts att det är vi på nationell nivå som ska ha sista ordet om hur de här tjänsterna ska tillhandahållas.
En av de avgörande förhandlingsfrågorna i regeringskonferensen har varit hur EU:s olika organ ska se ut för att vara effektiva i ett utvidgat EU. Den lösning som stats- och regeringscheferna nu enats om bedömer jag som väl avvägd. Majoriteten vid beslut i rådet utgörs av en så kallad dubbel majoritet. Drygt hälften av medlemsstaterna som ska representera 65 % av EU-befolkningen ska stå bakom ett beslut. Mekanismer har byggts in så att hänsyn tas till den minoritet av medlemsländer som riskerar att bli nedröstad. Detta ger ökad handlingskraft samtidigt som enskilda medlemsländers behov i särskilt känsliga frågor kan respekteras.
Det europeiska rådet kommer att ledas av en vald ordförande. Tre medlemsländer i taget kommer tillsammans att leda ministerrådets arbete under 18 månader. Därmed uppnås en god balans mellan effektivitet och legitimitet. Kommissionen kommer att bestå av en ledamot per land till år 2014. Därefter ska kommissionen minskas. I en särskild deklaration faststlås att alla länder ska ha insyn i kommissionsarbetet. Det är en rimlig lösning. Principen om en kommissionär per land är viktig, men vi kan också se fördelarna med att minska kommissionen längre fram. Rotation kommer att ske på basis av strikt likabehandling av medlemsländerna.
Alla länder blir tillförsäkrade minst sex platser i Europaparlamentet. Det totala antalet platser höjs till 750. Sveriges intressen kommer att bevakas när det ska beslutas om den exakta fördelningen av platserna inför nästa parlamentsval år 2009. De nationella parlamenten ges möjlighet att pröva om en fråga bäst hanteras på EU-nivå eller nationellt.
Med det nya fördraget blir EU öppnare, mer demokratiskt och mer beslutskraftigt. Arbetsfördelningen mellan EU:s institutioner liksom mellan unionen och medlemsländerna förtydligas utan att balansen rubbas. Vi står därmed bättre rustade för att möta utmaningar som vi inte ensamma rår på och som därför måste hanteras gemensamt av oss.
Jag går så över till att redovisa resultaten från mötet med Europeiska rådet, då en rad aktuella frågor behandlades.
EU går nu vidare mot en andra fas i Tammerforsprocessen - att stärka samarbetet i rättsliga och inrikes frågor. Nya konkreta åtgärder ska det beslutas om före årets slut. Vi har särskilt betonat respekten för rättssäkerhet och internationella konventioner. På svensk sida är vi mycket nöjda med framstegen på det här viktiga området.
I kampen mot terrorism har Europeiska rådet granskat arbetet med handlingsplanen från mars i år. Jag är särskilt nöjd med att vikten av internationellt samarbete och inte minst FN:s roll framhävs av Europeiska rådet för att både bekämpa terrorism och ta itu med dess grundläggande orsaker.
Jag vill också lyfta fram det initiativ som Sverige har tagit för att förenkla informationsutbytet mellan brottsbekämpande myndigheter. Ett mer effektivt informationsutbyte länderna emellan skulle underlätta kampen mot gränsöverskridande brottslighet. Förslaget uppmärksammas nu i slutsatserna.
Januari 2007 bekräftas som måldatum för Rumäniens och Bulgariens EU-medlemskap. Vi är mycket nöjda med att anslutningsförhandlingarna med Bulgarien nu har avslutats. Också Rumänien gör viktiga framsteg, och siktet är inställt på att anslutningsfördrag ska undertecknas med båda länderna i början av 2005.
Europeiska rådet uppmärksammar det pågående reformarbetet i Turkiet. Från svensk sida anser vi att medlemskapsförhandlingar med Turkiet ska inledas så snart Köpenhamnskriterierna är uppfyllda. Jag är nöjd med att Europeiska rådet har fastslagit den principen.
Jag välkomnar att Kroatien nu har fått status som kandidatland. Förhandlingarna om EU-medlemskap ska inledas i början av 2005. Ett viktigt element är Kroatiens samarbete med krigsförbrytartribunalen i Haag. Det här lyfts fram i Europeiska rådets slutsatser.
Vad gäller Lissabonprocessen konstaterar jag med tillfredsställelse det genomslag som miljöfrågorna får i Europeiska rådets slutsatser.
Jag vill också peka på att stöd nu ges för inrättande av ett europeiskt institut för jämställdhetsfrågor. Det är något som Sverige har drivit i många år. Vi är givetvis nöjda med att kommissionen ska utarbeta ett konkret förslag för ett sådant institut.
Som brukligt har Europeiska rådet gått igenom flera viktiga internationella frågor. Genomförandet av EU:s säkerhetsstrategi är en viktig punkt. Arbetet har hittills fokuserats på ett effektivt multilateralt samarbete, kampen mot terrorism samt utvecklingen i Bosnien och Mellanöstern. Det svenska initiativet till att stärka den internationella rättsordningen kommer att prioriteras.
I fråga om Ryssland understryks i slutsatserna betydelsen av att Ryssland undertecknar partnerskaps- och samarbetsavtalen med de nya medlemsländerna i unionen.
Jag välkomnar också att miljöfrågorna, både Kyotoprotokollet och miljön i Östersjön, särskilt lyfts fram.
Situationen i Afrika, i synnerhet i Sudan, uppmärksammas. Det är något som Sverige aktivt verkat för.
En handlingsplan för EU:s agerande gentemot Irak antogs, liksom slutsatser avseende Mellanöstern och Serbien.