Herr talman! När det gäller Turkiet kommer det att ske en avrapportering från kommissionen under hösten om hur långt Turkiet har kommit i sitt reformarbete. Kravet från EU är att man ska uppfylla det som kallas Köpenhamnskriterierna. Det får vi ta ställning till i det decembermöte som är aviserat. Vi får där göra bedömningen hur läget är med Turkiet och då ta ställning till om det är möjligt att fastställa ett datum för inledande av medlemsförhandlingar.
Jag hoppas verkligen att vi kommer att kunna göra det. Jag tror också att det är oerhört värdefullt att kunna utveckla vidare samarbetet med Turkiet med sikte på ett medlemskap. Men det är helt och hållet Turkiets egen förmåga att anpassa sig till EU:s krav som får vara avgörande när vi kan inleda förhandlingarna.
När det gäller att stärka den internationella rättsordningen är det en fråga som sammanhänger med den utveckling vi har i världen. Världen är lite mer komplicerad när det gäller hantering av våld och konflikter. I dag är det inte bara fråga om att det är krig mellan stater. I dag har vi också en terrorism som är gränsöverskridande. Den är inte knuten direkt till en stat, utan det är andra typer av organisationer som står för ett våld som kan vara mycket omfattande.
Hur vi hanterar och bekämpar detta är naturligtvis av avgörande betydelse. Från svensk sida anser vi att det är viktigt att den kamp, det krig, eller vad vi vill kalla det, som vi för mot terrorismen sker inom ramen för ett regelverk som vi alla är överens om. Det handlar alltså om en utveckling av folkrätten, förtydligande av de konventioner som finns i dag med en anpassning till den nya situationen.