Fru talman! Det är alldeles riktigt att det kommer
att krävas en viss samordning mellan de elva länder
som går in i valutaunionen. Men jag bedömer inte att
det handlar om en omfattande överstatlig politik. Vad
det handlar om är att ha ett erfarenhets- och informa-
tionsutbyte och att i vissa fall ha synpunkter på andra
länders finanspolitik. Samtidigt är det litet paradoxalt
att med en gemensam penningpolitik och en gemen-
sam valuta blir i själva verket behovet av ett nationellt
bestämmande över finanspolitiken större än tidigare
just för att möta situationer när det inträffar störningar
som kan slå olika i olika länder. Då kan detta inte
hanteras med penningpolitiken som förr i tiden, utan
det måste hanteras genom finanspolitiken. Det innebär
att den kanske kommer att variera mera mellan län-
derna efter valutaunionen än innan.
Sedan finns det en stark uppfattning i alla länder
att inte på ett avgörande sätt släppa ifrån sig bestäm-
manderätten över finans- och skattepolitiken till en
gemensam instans. Det har jag märkt mycket tydligt.
Jag tror inte på en snabb utveckling i överstatlig rikt-
ning.