Fru talman! Detta är en informationsdebatt, och
jag vill faktiskt ha information.
Man har ju sagt att Maastrichtfördraget är EU:s
grundlag. Vi sitter här i en lagstiftande församling. Vi
vet att vi skall göra lagar som skall vara klara och
lätta att följa och att lagarna gäller ända tills vi ändrar
dem genom ett nytt beslut.
I Maastrichtfördraget fanns konvergenskriterier
som var helt klara. Man skulle ha en skuld av viss
storlek. Den fick inte vara alltför stor, inte över 60 %
av BNP. Man skulle ha varit med i ERM i minst två
år osv. Klarade man inte dessa kriterier skulle man få
vänta och se till att man klarade dem. Sedan har man
förhandlat om detta, så man har egentligen förhandlat
om en lag. Därför måste jag fråga: Gäller konver-
genskriterierna som de står i Maastrichtfördraget,
eller gäller de inte för framtiden? Vad gäller då, hur
tolkar man dem då, hur kan man ändra dem och hur
kan man väga samman de olika reglerna till en helhet?
Tidigare hette det att man måste vara med i ERM i
två år. Jag vet att man i den engelska debatten verkli-
gen har hållit fast vid detta och sagt att man inte kan
gå in i EMU tidigare än vid en viss tidpunkt, därför
att man då har varit inne i ERM i två år. Avser fi-
nansministern att ta in Sverige i ERM 1999 för att vi
skall kunna gå in i EMU 2001? Kan vi vänta, eller
behöver vi ta hänsyn till detta? Jag tycker att det är
väldigt viktiga frågor.