Herr talman! Låt mig först säga till Eva Zetterberg
att det alltid har varit fallet under mina 23 år i
Sveriges riksdag att försvarsindustrin har ett stort
intresse av att sälja vapen. Det har också varit min
ambition att se till att försvarsindustrins uppgift enbart
är att producera vapen för det svenska försvarets
behov och inte att som huvuduppgift producera vapen
för att kunna exportera.
Detta är också fastlagt i den lagstiftning som vi
följer i landet. Jag tror till och med att Mats Hellström
klart poängterade det i debatten i förra veckan. Men
självklart måste vi hjälpas åt att bevaka detta.
Om jag inte läste fel tror jag till och med att det
var ministern själv som tog upp frågan om att också
kunna ge ett negativt besked, så att man inte från
försvarsindustrins sida skall uppfatta att man kan gå
fram med marknadsföring hur lätt som helst. De skall
också vara beredda på att även om de marknadsför en
vara är det inte alls säkert att de får tillstånd att
exportera.
Det viktigaste budskapet som gavs var emellertid
restriktiviteten från svensk sida. Den gäller oavsett
om vi har gått in i EU eller inte.
Eftersom jag själv har ägnat så många år i
Sveriges riksdag åt att försöka begränsa den svenska
vapenexporten och begränsa den internationella
vapenexporten i mitt arbete i FN har jag naturligtvis
samma grundinställning: Vapen skapar inte fred. Alla
tänkbara metoder måste tillgripas för att minska
vapenflödet. Det har vi också vid ett antal tillfällen
fått bekräftat i utrikesutskottet, bl.a. av
flyktingkommissarien i Somalia, som bad oss att just
arbeta för detta.
När det gäller lagstiftningen svarade
utrikeshandelsministern mycket tydligt, att inga nya
tillstånd kommer att ges. Beträffande följdleveranser
kommer han naturligtvis att vara lika restriktiv, att
granska om det finns möjlighet eller inte att skicka i
väg följdleveranser. Men, som vi alla vet, finns en
möjlighet i lagstiftningen att ge tillstånd till
följdleveranser när man en gång har gett tillstånd att
skicka vapen. Det är en fråga som man får aktualisera
på annat sätt.
Sverige kommer naturligtvis, om jag har förstått
det rätt, att även i EU agera för en begränsning av den
internationella vapenhandeln. Det är en klar svensk
ståndpunkt.
När det gäller frågan om avvecklande av den
svenska försvarsindustrin - det finns ett sådant
yrkande och det behandlades ganska kortfattat av
utskottet - har såväl Inga Thorsson som jag arbetat
fram olika planer på hur man skulle kunna göra en
omställning. Ännu har det inte varit en klar majoritet i
Sveriges riksdag för att genomföra detta. Det finns
alltså redan material, det finns redan program, om
man vill genomföra det och när tiden är mogen att
göra det.