Fru talman! En sådan här debatt blir lätt lite förvirrad och svår att följa. Det finns olika beslutsnivåer. Nu är vi i riksdagen och vi talar om de allmänna bidragen till kommunerna.
Många av de frågor som nu berörs har kommuner full beslutanderätt för. Jag är själv ordförande för barn- och skolnämnden hemma i Norrtälje. Där har vi så sent som för någon månad sedan fattat beslut om att ge möjlighet till barnomsorg på obekväm tid. Det är ett beslut som man får fatta på kommunal nivå och då göra en avvägning av de resurser som finns och vad man vill satsa på.
Om det gällde frågan vad Göran Pettersson tycker i frågan - om det nu skulle vara intressant - har han visat i handling hemma i sin kommun att han delar Pia Nilssons uppfattning i just frågan om barnomsorg på obekväm arbetstid.
Jag tror att det är viktigt att vi försöker hålla isär nivåerna. Vi behandlar ofta frågor från EU. Då har vi en så kallad subsidiaritetsprövning. När vi sätter på oss den Sverigehatten är vi noga med att den högre nivån inte ska ned och detaljstyra den lägre nivån. Men det blir lite lustigt när vi helt plötsligt blir riksdagspolitiker. Då verkar det finnas en dragningskraft av att härifrån tala om exakt hur kommuner ska göra. Jag tycker att vi ska vara lite försiktiga där. Det är ett bra ledarskap att vara tydlig om vilken nivå som ansvarar för vad och sedan se till att ha ett bra regelverk och lita på de företrädarna. Då får vi leva med att de gör olika i Pajala, i Norrtälje eller i Höör.