Fru talman! Emil Källström slår sig nästan för bröstet över den fantastiskt kraftfulla politik som den här regeringen har bedrivit. Han hänvisar till förra årets historiska överskott som kommunsektorn de facto gav men utan att för den skull försöka förklara vad det beror på. I stället ondgör sig denne Källström över den hemska oppositionens politik och den skuggbudget som vi har lagt fram och menar att den på något sätt skulle vara ett sänke för arbetslinjen.
Det här förstår jag inte någonting av, men det är möjligt att Emil Källström kan förtydliga det.
Jag undrar bara: Är Emil Källström nöjd med de insatser som regeringen har gjort under de här fem åren när det gäller att förstärka arbetslinjen? Är du nöjd med att så många som 60 000 gymnasieelever inte har fullständiga betyg? Är du nöjd med att 400 000 personer i det här landet fick ekonomiskt bistånd någon gång förra året? Är du nöjd med en arbetslöshet som nu ligger på 8 procent?
Är det kraftfull politik från Alliansen som stärker arbetslinjen? Jag bara undrar.
Sedan nämner Emil Källström något om den viktiga finansieringsprincipen. I det sammanhanget vill jag bara nämna att det inte finns någon uppgörelse med Sveriges Kommuner och Landsting när det gäller den nya gymnasiereformen. De förhandlingarna strandade i september. Ett statligt beslut som innebär att man undandrar kommunerna pengar finns det alltså ingen uppgörelse kring. Så mycket för den finansieringsprincipen.
Till sist är det bra att Emil Källström lyfter fram vikten av utjämningssystemet. Jag delar verkligen din åsikt att Sverige behöver ha det. Men med tanke på de motioner som väckts av vissa kolleger i Alliansen finns det anledning att känna att frågan kanske inte riktigt är utklarad ännu.