Fru talman! Vi är helt överens om att styrsystemen
är rätt väg att gå. Det finns över huvud taget ingen
meningsskiljaktighet på den punkten. Vi är också
överens om att det nya betygssystemet är bra, liksom
om bristerna i det andra. Det nya systemet synliggör
problemen i skolan, man når resultaten, osv.
Vad det handlar om är precis det som skolminis-
tern själv tar upp. Det skall inte vara så att eleverna i
årskurs 9 får veta att de inte når målen, att de inte blir
godkända. Men så är det i dag för en stor andel ele-
ver, och det är just därför vi måste föra en diskussion
om en större flexibilitet. Det är bra att vi för en dis-
kussion om ifall det är rimligt med en nioårig skolp-
likt. Skall den kanske avskaffas helt och hållet? Jag
sympatiserar med den tanken och menar att man bor-
de ha ett mål och ett undervisningsresultat både för
grundskolan och för gymnasieskolan.
Vad menar jag då med kvalitetsförsämringar? Re-
geringen har avskaffat möjligheten att ge betyg tidiga-
re, gjort det möjligt för skolor att slippa vara med i de
nationella proven om de inte vill och sagt att man inte
skall ge studieomdömen. Detta är att ta bort instru-
ment, och jag vill påstå att det bidrar till en försäm-
ring av kvaliteten i skolan.
Vad gäller betygssteg tycker jag att det skall vara
fler steg än tre, eftersom avstånden helt enkelt är för
stora mellan stegen. Självfallet skall det kombineras
med både information och utvecklingssamtal. Det ena
behöver faktiskt inte utesluta det andra. Ylva Johans-
son tycks tro att man bara kan ha det ena, men man
kan faktiskt ha en kombination av båda. Det viktigaste
är trots allt att systemet uppmuntrar och är en morot
för eleverna att nå bättre och bättre resultat, så att de
når godkäntnivån och sedan kan gå vidare i systemet.