Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:159 om stöd till skolelever som saknar godkända kunska-

ULF MELIN (m), 1998-03-05 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Fru statsråd och ärade meddebattör!

Grundskolans uppgift måste vara att förbereda elever-

na för gymnasieskolan. Gymnasieskolans uppgift skall

vara att förbereda eleverna för yrkeslivet eller för

högre utbildning och studier. Jag tycker att det är bra

att Andreas Carlgren har tagit upp den här frågan, för

den är mycket viktig. Det är mycket bra att även

Centerpartiet numera talar mer om resultaten i skolan

än om antalet år i skolan. Jag tror nämligen att om

man skall lyckas måste både grundskolan och gym-

nasieskolan andas en mycket större flexibilitet än de

gör i dag.

En del av svaret gäller läroplaner, kursplaner, åt-

gärdsprogram och sådant. Det är faktiskt den förra

regeringen som införde dem. Det är riktigt, som Ylva

Johansson säger i sitt svar, att det är möjligt att för-

länga grundskolan, att man kan välja att antingen

stanna kvar i grundskolan eller gå vidare till gymna-

sieskolan. Det stora problemet, som jag ser det, är att

en väldigt liten andel gör det och att skolan till en

väldigt liten del använder sig av detta.

Vad det egentligen handlar om är att man, trots att

elever har läs- och skrivsvårigheter och kanske har

svårt med matten, trycker upp dem i systemet år efter

år. Misslyckandena blir större och större och motiva-

tionen mindre och mindre. Precis som Andreas

Carlgren nämnde lämnar 6-7 % av eleverna grund-

skolan utan att ha fått godkänt.

I det individuella programmet i gymnasieskolans

årskurs 1 har vi mellan 12 000 och 13 000 elever

varje år, och det är ungefär 12-13 % av alla elever.

Det är riktigt att de flesta sedan går över till ett natio-

nellt program, men det är ändå ett misslyckande att vi

har så pass många elever i det individuella program-

met det första året. Åtgärder skall därför sättas in

mycket tidigare, i grundskolan, och varje skola skall

ha ansvar för att nå resultaten.

Ylva Johansson säger i sitt svar att Skolverket har

fått ett antal uppdrag och att kvaliteten skall höjas.

Jag vill påstå att regeringen har gjort motsatsen på ett

antal områden. Ta exempelvis betygen! Skolorna har

rätt att ge betyg först i årskurs 8 - det är så dags då!

När vi fattade beslut om den nya läroplanen sades det

också att det skulle vara obligatoriskt för alla skolor

att delta i den nationella utvärderingen i årskurs 5.

Vad har då Ylva Johansson och regeringen gjort? Jo,

man har tagit bort det obligatoriet. Det skall i stället

vara frivilligt. Alla elever skulle få studieomdömen i

årskurs 5, men det är också borttaget. Man tummar

dessutom på behörighetskraven till gymnasiet, och

eleverna får räkna bort ett ämne när de söker från

grundskolan till gymnasieskolan.

Sådana åtgärder gör att man kvantifierar grund-

skolan mer i stället för tvärtom. De här instrumenten

var till för att lärarna, skolan och eleverna skulle se

om man nådde de resultat som vi i riksdag och rege-

ring har fattat beslut om. Men nu har regeringen i

stället tagit bort de möjligheterna. Det gör att skolor-

na nu har större problem med att sätta in åtgärder

tidigt. Jag vill påstå att mängder av åtgärder som

regeringen har vidtagit faktiskt devalverar skolan. Det

vore bättre att regeringen tänkte om och använde sig

av de instrument som finns.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

ULF MELIN (m): Svar på interpellation 1997/98:159 om stöd till skolelever som saknar godkända kunska- (1998-03-05) — PRESS0