Herr talman! Låt mig börja med en av de frågor
som Andreas Carlgren tar upp. Det handlar om beho-
vet av en ny skollag. Jag delar uppfattningen att vi
behöver se över den nuvarande skollagen. Det finns
flera skäl till det. Ett skäl är att vi nu har erfarenheter
av ett decentraliserat och målstyrt styrsystem för sko-
lan. De erfarenheterna bör ligga till grund för en över-
syn av skollagen.
Ett annat skäl är att vi nu också för in barnomsor-
gen i skollagen. Då uppstår en rad frågor om huruvida
skollagens begrepp och strukturer verkligen är till-
lämpliga också för barnomsorgen. Därför har jag i
den proposition som regeringen i dag har överlämnat
till riksdagen också annonserat att regeringen avser att
tillsätta en utredning för en översyn av skollagen. En
del av de frågor som Andreas Carlgren tar upp kan
kanske komma att aktualiseras i ett sådant samman-
hang.
Jag vill också kommentera detta med Skolverkets
uppföljning som både Andreas Carlgren och Siri
Dannaeus tar upp. Det är naturligtvis inte så att Skol-
verket har fått något alldeles nytt uppdrag. Skolverket
har redan tidigare sådana här resultat. Det är bl.a. på
grundval av dessa tidigare resultat, som Skolverket
har skaffat sig genom uppföljning och utvärdering av
skolan, som vi har bedömt det som så angeläget att
dels göra reformer på skolans område, dels sätta in
extra resurser. Vi har i det sammanhanget särskilt
pekat på att de här resurserna bör gå till elever med
behov av särskilt stöd. Vi har ju utifrån tidigare ut-
värderingar belägg för att detta verkligen behövs. Det
är alltså inget nytt.
Samtidigt är det så att den här regeringen kraftigt
vill skärpa möjligheterna eller kraven när det gäller
kvalitetssäkring av svensk skola. Det måste innebära
skärpta krav på samtliga nivåer i skolsystemet - lokalt
ute på skolan, i kommunen men också från statens
sida. Därför har Skolverket också fått en delvis ny roll
och nya uppdrag. Det gäller bl.a. de statliga utbild-
ningsinspektörerna.
Flera av oss här är överens om behovet av att ha
information och dialog. Självklart måste elever
mycket tidigt få veta var de står, hur det går i skolan
och hur lärarna bedömer deras kunskapsutveckling.
Det är viktigt både för eleven själv och för föräldrar-
na. Det är oerhört viktigt - inte minst, vill jag säga,
för att elever och föräldrar skall kunna vara delaktiga
och ha inflytande över barnets skolgång och lärande.
Då måste man få veta detta mycket tidigt.
Det jag vänder mig mot är att tro att den informa-
tionen sker bäst i form av betyg. Och jag tror inte att
det hjälper om man har tre eller sex steg i betygsska-
lan. Jag tror att det mänskliga samtalet, dialogen och
de gemensamma åtagandena är vägen framåt. Det är
också vad jag möter ute på många skolor som jag
besöker. Man har väldigt goda erfarenheter av de nya
utvecklingssamtalen.
Ulf Melin återkommer ju hela tiden till att han vill
ha fler betyg och fler prov i skolan och att det skulle
vara lösningen på de problem som i dag finns med
elever som inte får tillräckliga kunskaper. Det är inte
särskilt konstigt, tycker jag, att man som moderat
hamnar där. Moderaterna skiljer ju ut sig från andra
partier genom att inte anse att skolan behöver extra
resurser för att klara av detta.
Jag måste säga att jag möter i princip inga elever,
lärare och skolledare som säger att det är den stora
bristen ute i skolorna i dag. Deras bedömning är att de
ganska väl vet vad de skulle vilja göra och vad som
behöver göras för de här eleverna. Problemet är att de
inte har resurser att göra det i dag. De har inte möjlig-
het att anställa fler lärare. Grupperna är för stora. De
kan inte göra tillräckligt många delningstimmar. De
har inte tillräckligt utrymme för det utvecklingsarbete
och det särskilda stöd till elever som de anser behövs
och som eleverna själva vill ha.
Det stora problemet efter de beslut som vi redan
har fattat när det gäller förändringen av styrningen
och reglerna - som vi i huvudsak var överens om här i
kammaren - är ju frågan om resurserna. Skolorna
måste få tillbaka de resurser som man har förlorat
under de senaste åren för att ha en möjlighet att satsa
extra på de elever som är i behov av särskilt stöd.