Herr talman! Norden har länge fungerat bra när
det gäller samarbete och integration mellan länderna.
Genom åren har en lång rad åtgärder vidtagits som
tillsammans med delade värderingar bundit samman
de nordiska länderna. Den nordiska passfriheten och
den nordiska arbetsmarknaden är viktiga milstolpar.
Det finns enighet om huvuddragen i det nordiska
samarbetet. Men på ett par punkter vill vi moderater
understryka vikten av att man kontinuerligt utvecklar
formerna för det nordiska samarbetet, allt i akt och
mening för att se till att det förblir starkt och relevant
för att möta tidens utmaningar.
Herr talman! De baltiska staterna står på randen
till fullt medlemskap i EU och Nato. Denna utveck-
ling är mycket positiv för Estland, Lettland och Li-
tauen och innebär full integration i de västliga syste-
men för ekonomiskt, politiskt, säkerhetspolitiskt och
försvarspolitiskt samarbete. Denna utveckling är
också mycket positiv för Sverige och för de övriga
nordiska länderna, liksom för stabiliteten och tillväxt-
förutsättningarna i vår region.
Nordiska rådets uppgift är - och måste vara - att
bidra till att stärka samarbetet och relationerna i vår
del av Europa. De nordiska länderna och Nordiska
rådet borde ta ett alldeles särskilt ansvar för och ha ett
speciellt intresse av att integrera de baltiska staterna i
regionens samarbete.
Det har dock visat sig möta större hinder för de
baltiska länderna att komma med i Nordiska rådet än
vad det har gjort och gör i EU och Nato. Det är näm-
ligen så att intresset för deras medlemskap saknas helt
hos den svenska regeringen.
Hittills - och med lyckat resultat - har gemen-
samma möten hållits mellan Nordiska rådet och den
baltiska församlingen, som är Nordiska rådets baltis-
ka motsvarighet. Inte minst frågor om Östersjöområ-
dets säkerhet har diskuterats livligt. Det är i sig bra.
Gemensamma sessioner är välkomna och angelägna
för att diskutera gemensamma angelägenheter. Men
det ersätter inte medlemskap. Precis som inom andra
organisationer måste samarbetet ske på jämställd fot.
De baltiska länderna är inte Nordens lillebröder.
Utskottets skäl för att avfärda det moderata yr-
kandet om medlemskap i Nordiska rådet för de bal-
tiska staterna är milt sagt svårbegripligt. Majoriteten
skriver följande: "När det gäller medlemskap konsta-
terar dock utskottet att det nordiska samarbetet vilar
på den språkliga och kulturella gemenskapen de nor-
diska länderna emellan. Det nordiska samarbetet är
ingen internationell organisation där andra länder kan
söka medlemskap. De baltiska länderna har inte heller
uttryckt någon önskan om att få medlemskap i Nor-
diska rådet."
Den här skrivningen är på flera sätt direkt själv-
motsägande. Först avfärdar majoriteten möjligheten
för länder att söka medlemskap. Sedan anför man
som skäl för att länderna inte ska inbjudas att komma
med att de inte uttryckt någon önskan om att få delta.
Därför vill jag fråga företrädare för majoriteten: Hur
sannolikt tror Socialdemokraterna att det är att de
baltiska länderna skulle be att få komma med i en
organisation som uttryckligen förklarat sig vara
stängd för ansökningar? Initiativet till ett medlemskap
- en inbjudan - måste komma från oss.
Hänvisningen till språklig gemenskap i Norden är
också självmotsägande. Svenskan och finskan är
knappast varandra mer närstående än svenskan och
estniskan. Både Finland och Estland har under långa
- om än olika långa - perioder varit en del av samma
rike som Sverige. Har utskottet glömt att Riga har
varit en betydande stad i det svenska riket? Har ut-
skottet glömt universitetet i Tartu? Har Socialdemo-
kraterna glömt alla personella band mellan Sverige
och de baltiska länderna både långt tillbaka i tiden
och i modernare historia? Har Socialdemokraterna
glömt att vi alla delar Östersjön med allt vad det in-
nebär av ansvar för miljö, säkerhet och kommunika-
tioner? Har utskottet och Socialdemokraterna glömt
det gemensamma intresset av att integrera det nära
Ryssland i handel, kulturellt utbyte och politiska
relationer i närområdet? Vad, om inte detta, borde det
Nordiska rådet syssla med?
Dessutom har Sverige och de andra Nordiska EU-
länderna allt intresse av att skapa ett så nära samar-
bete som möjligt med de baltiska staterna inför deras
förestående EU-medlemskap. Då är det knappast rätt
signal att avfärda dem som medlemmar i Nordiska
rådet för att sedan, när de väl är med i EU, komma
farande och be om deras samarbete och stöd för t.ex.
den nordliga dimensionen inom EU.
Ett väl fungerande nordiskt samarbete är viktigt
när det gäller utvecklingen i Östersjöområdet liksom
för att regionalt stärka den europeiska integrationen.
Det nordiska samarbetet har spelat en betydelsefull
roll för att väva samman de nordiska länderna särskilt
före det svenska och det finska EU-medlemskapet.
Det nordiska samarbetet kommer att ha viktiga
funktioner också i framtiden, men det förutsätter ju
att vi är villiga att utveckla Nordiska rådets uppgifter.
Det är här som vi moderater ser medlemskap för de
baltiska staterna som den stora utmaningen för sam-
arbetet.
Under 2003 bör de baltiska staterna erbjudas
medlemskap i det nordiska rådet så att de åtminstone
kommer i en parallell process med utvidgningen av
EU och Nato.
Herr talman! Jag vill därför yrka bifall till den
moderata reservationen nr 1 i dagens betänkande.
En angelägen funktion för Nordiska rådet är an-
nars att fungera som Nordens politiska torg där poli-
tiker från de nordiska länderna kommer samman för
att diskutera gemensamma frågor och utbyta idéer.
Därför måste ländernas ledande politiker, både från
regeringar och från parlament, kunna delta.
Det är tydligt att många gemensamt nordiska frå-
gor också har en stark koppling till de europeiska
frågorna. Omvänt gäller att många Europafrågor har
en stark inverkan på de nordiska länderna och de
nordiska frågorna. Vi lever inte längre isolerat. Där-
för måste den såväl politiska som personella kopp-
lingen till EU-parlamentet stärkas.
Vi moderater menar därför att de nordiska länder-
nas EU-parlamentariker måste kunna ingå i respekti-
ve lands nordiska rådsdelegationer och vara valbara
tillsammans med nationella parlamentariker. Därmed
skulle de kunna vara fullvärdiga medlemmar av re-
spektive länders delegationer.
De nordiska ländernas parlament måste därför få
möjlighet att nominera ledamöter till Nordiska rådet
partipolitiskt proportionellt, men bland såväl nordiska
parlamentsledamöter som nordiska Europaparlamen-
tariker.
Ett starkt nordiskt samarbete stammar ur varda-
gen. Det är bra att vissa av ländernas parlamentariker
har ett särskilt ansvar för det nordiska samarbetet i
sina nordiska rådsdelegationer. Men det vore ännu
bättre om de nordiska frågorna kom att involvera alla
parlamentsledamöter i deras dagliga gärning. Ett sätt
att klara detta vore att varje nordiskt lands fackutskott
i respektive parlament samarbetade med kollegerna
inom sina frågeområden. Om detta har vi moderater
avgett ett särskilt yttrande.
Men dagens huvudpoäng är att vi vill inbjuda de
baltiska staterna att komma med i Nordiska rådet och
att genom detta stärka vardagsintegrationen och det
gemensamma ansvaret för regionen. Kent Olsson
kommer senare att redovisa ytterligare moderata
synpunkter, men då mer på Nordiska rådets praktiska
arbete.