Herr talman! I det här betänkandet finns, som ti-
digare år, en sammanfattande redogörelse av reger-
ingens skrivelse till riksdagen om Nordiska minister-
rådets verksamhet och även en kort sammanfattning
av Nordiska rådets svenska delegations redogörelse
för det gångna verksamhetsåret.
I Nordiska ministerrådet var Finland ordförande
under 2001. Man hade valt Nordbo 2001 som rubrik
för sitt program. Ambitionen var att se samarbetet på
olika områden ur den enskilde nordiske medborga-
rens perspektiv. En särskild utredare tillsattes för att
kartlägga nordiska medborgares rättigheter och skyl-
digheter vid bosättning, arbete, studier och uppehåll i
annat nordiskt land.
Särskild vikt lades vid den s.k. visemanspanelens
rapport, som tidigare nämndes här. Den lämnades i
oktober 2000 med förslag till inriktning av det fram-
tida nordiska samarbetet. Avsikten är att samarbetet
ska inriktas på fem områden: teknologisk utveckling,
välfärd, där också nordbors rättigheter ingår, den inre
marknaden i Norden, samarbetet med grannländer
och grannregioner samt miljö och hållbar utveckling.
Nordiskt samarbete i EU-frågor har i första hand
karaktär av samråd och informationsutbyte. Samar-
betet med närområdet, de tre baltiska länderna, nord-
västra Ryssland, Barentsområdet och Arktis, är prio-
riterat för Norden. En stor del av resurserna satsas på
projekt med inriktning på demokrati, välfärd, bär-
kraftigt resursutnyttjande och marknadsutveckling.
Under året uppmärksammades, som också har sagts
tidigare, att det var tio år sedan de nordiska informa-
tionskontoren i Tallinn, Riga och Vilnius inrättades.
Dessa kontor har spelat en viktig roll för utvecklingen
av kontakter och kulturellt utbyte mellan de baltiska
och de nordiska länderna. Glädjande nog har ju nu
också beslut fattats om öppnande av ett svenskt kon-
sulat i Kaliningrad.
I regeringens skrivelse betonas samarbetet inom
sektorerna utbildning och forskning, miljö, närings-
politik, regionalpolitik, arbetsmarknad samt social-
och hälsovårdsfrågor. Särskilt viktiga miljöfrågor den
närmaste tiden är havsmiljön och miljö och hälsa. När
det gäller arbetsmarknadssektorn handlar det om full
sysselsättning, avskaffande av gränshinder, trygghet i
arbetsmiljön och arbetslivet samt frågor som rör den
nordiska välfärdsmodellen. Ett centralt område för
arbetet är utvecklingen av arbetskraftens rörlighet i
det gränsregionala samarbetet. Bl.a. har s.k. hinder-
kataloger tagits fram för att undanröja de hinder som
finns för arbetskraftens rörlighet på den nordiska
arbetsmarknaden.
Herr talman! I redogörelsen från Nordiska rådets
svenska delegation redovisas de möten som har av-
hållits och de politiska utvecklingslinjerna i samar-
betet. Förändringar i omvärlden har följts av organi-
satoriska förändringar i arbetet inom Nordiska rådet.
Vid rådets session i Köpenhamn i oktober 2001 fatta-
des beslut om ändringar i rådets organisation. Den
tidigare geografiska utskottsindelningen ersattes av
en fackindelning av utskotten inom områdena kultur
och utbildning, medborgar- och konsumentfrågor,
välfärd, miljö och naturresurser samt näringsfrågor.
Jag vet att Anita Johansson senare kommer att
ytterligare belysa de förändringar som har genomförts
beträffande rådets arbetssätt och de planer som finns
för det framtida samarbetet.
Herr talman! Utskottet har behandlat ett antal mo-
tioner i anslutning till skrivelsen och redogörelsen.
Motionerna behandlar relationerna till närområdet,
nordbors rättigheter, miljö- och hälsofrågor och soci-
ala frågor, regional utveckling samt organisationsfrå-
gor. Samtliga motioner har besvarats eller avstyrkts.
När det gäller relationerna till närområdet handlar
motionsyrkandena om det nordiska samarbetets roll
för att främja utvecklingen i närområdet, dvs. de i
baltiska länderna, i nordvästra Ryssland, i Barentsom-
rådet och i Arktis.
De här motionsyrkandena har behandlats av ut-
skottet ett flertal gånger, och utskottet har därför inte
funnit anledning att ändra sin bedömning från tidigare
år, dvs. att det nordiska samarbetet vilar på den
språkliga och kulturella gemenskapen de nordiska
länderna emellan. Det nordiska samarbetet är ingen
internationell organisation där andra länder kan söka
medlemskap. Däremot har vi från utskottets sida
pekat på den pågående översynen av de strategiska
målsättningarna för närområdessamarbetet inom
ramen för uppföljningen av rapporten Närmare Nor-
den.
Herr talman! När det gäller organisationsfrågor
föreslår Moderaterna i sin motion liksom tidigare år
att även ledamöter i Europaparlamentet ska kunna
nomineras till Nordiska rådet och att utskotten i de
nordiska ländernas parlament ska ha en aktivare roll i
beredningen av de ärenden som behandlas i Nordiska
rådet. De menar också att det krävs en fortsatt refor-
mering av Nordiska rådet.
Majoriteten i utskottet anser att Europafrågorna
redan i dag har en självklar plats i Nordiska rådets
verksamhet och att de löpande kontakterna mellan
Nordiska rådet och Europaparlamentarikerna har
stärkts under senare år. Europaparlamentets ledamö-
ter kan redan i dag delta i Nordiska rådets temamöten
med full yttranderätt. De kan också delta i rådets
sessioner. I samband med omorganisationen av ut-
skottsstrukturen inom Nordiska rådet har det även
slagits fast att ordförandena i de nyskapade fackut-
skotten ska etablera kontakt med motsvarande utskott
i Europaparlamentet.
När det gäller den fortsatta reformeringen av ar-
betet anser vi att det är rimligt, efter en så pass om-
fattande omorganisation, att den nya organisationen
ska få en chans att finna sina former innan nya, större
organisationsförändringar diskuteras på nytt.
Vad gäller förankringen i de nationella parlamen-
ten har en försöksverksamhet inletts där utskott från
de nordiska länderna har hållit särskilda möten. Det
är en del av det reformarbete som pågår och som
kontinuerligt ska utvärderas.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utri-
kesutskottets betänkande och avslag på samtliga re-
servationer.