Herr talman! I den mån den svenska regeringen
har ansträngt sig är det inte särskilt imponerande. Det
återstår för mycket när det gäller att komma till rätta
med vad jag kallar vardagshinder. Det gör att våra
högtidstal om hur självklart det nordiska samarbetet
är och att vi egentligen är en enda gemenskap ekar
något ihåligt, eftersom just vardagsproblemen inte
hanteras bättre.
Agneta Brendt säger att hon och utskottet är väl
medvetna om detta. Då skulle det faktiskt vara
klädsamt att lägga in lite mer politisk tyngd när man
besvarar motioner. Det här är realiteter, där bekymren
fortfarande i alltför hög grad kvarstår.