Herr talman! Jag måste tyvärr göra Agneta Brendt
besviken. Jag har inga stora förhoppningar på den
svenska regeringen. Den har faktiskt misslyckats med
att lösa de här problemen under en lång tid. Vi har
stått här i kammaren och pratat om de här gränspro-
blemen, och ingenting har hänt. Jag nämnde bara
detta för att inte bli alltför långrandig. Jag hade ur-
sprungligen tänkt nämna de svenska problemen ock-
så. Nu råkade jag ta upp dem på andra sidan, vilket
var en slump.
Men det sker alldeles för lite. De här problemen
drabbar ju enskilda människor. Enskilda människor
ska kunna flytta inom Norden utan att de här proble-
men uppstår, men man kan inte göra detta. Då hjälper
det inte att olika ministrar, vare sig det är svenska,
finländska eller danska samarbetsministrar, säger att
man ska lösa dem. Problemen måste lösas eftersom
de drabbar enskilda människor. Människor frågar ofta
vad vi gör inom Norden och varför vi inte löser de
här problemen. Vi lyckades lösa problemen med
passen och den nordiska arbetsmarknaden, men sedan
måste vi gå vidare. Jag tycker att detta kanske är det
viktigaste vi har framför oss att göra. Sedan hoppas
jag att en ny regering löser de här problemen lite
snabbare. Den gamla har inte lyckats med det.