Herr talman! Det är helt riktigt som Tina Acketoft säger att jag har studerat, och det gick utmärkt. Jag förstår inte riktigt vad det har med saken att göra.
Däremot är det som så att om man går in och ökar mängden lån, och inte bara ökar mängden lån utan även ökar andelen lån, blir det en hel del lån efter en tid. Jag hoppas att Tina Acketoft ändå är medveten om att den här situationen avskräcker många från att börja studera. Det finns det vetenskapligt stöd för. Det är ett problem och någonting som gör att den sociala snedrekryteringen till högskolan består.
Jag håller med om att det inte är en gigantisk förändring, men det är en förändring åt helt fel håll. Vi i Miljöpartiet föreslår en höjning av studiebidraget, alltså bidragsdelen, med 862 kronor. Nu har jag inte räknat ut den exakta procentsatsen men tror att det blir ungefär 40 procent eller något åt det hållet.
Sedan vill jag å det starkaste vända mig mot uppfattningen att regeringen nu har höjt studenternas inkomst så här mycket och att därmed ta med lånet. Att se lånet som en inkomst går ju bara ur perspektivet att studenterna ska kunna klara sig. Det är knappast en inkomst att du har möjlighet att låna någonting från någon. Om Tina Acketoft själv skulle låna från en bank skulle inte det betraktas som en inkomst. Det är fortfarande ett lån vi pratar om, utgår jag från. Jag utgår också från att regeringen anser att det faktiskt ska betalas tillbaka. Annars blir jag väldigt förvånad.
Slutligen vill jag säga att det självklart är så att man måste rätta mun efter matsäcken, men man kan också diskutera vilken mun man proppar full med matsäck och vilken mun man ger en liten smula.