Herr talman! Dagens betänkande följer i stort sett
den proposition om en avreglering av elmarknaden
som regeringen presenterade före sommaren. Den
propositionen följde i sin tur det delbetänkande som
Energikommissionen presenterade i februari. I det
föreslogs vissa smärre justeringar i den tidigare av
riksdagen under mandatperioden beslutade avregle-
ringen.
Man kan då fråga varför denna omtagning är nöd-
vändig. I realiteten har vi fått en försening av avreg-
leringen av elmarknaden. Någon större övrig effekt
har inte uppkommit. I ett särskilt yttrande till Energi-
kommissionens delbetänkande konstaterade ledamö-
terna från de partier som ingick i den förra regeringen
att det när kommissionens betänkande nu föreligger är
lätt att se att de socialdemokratiska farhågor som
föranledde uppskovet med reformen varit obefogade.
Slutsatsen är densamma i dag, vilket också framgår av
det särskilda yttrandet vid dagens betänkande.
Herr talman! Eftersom propositionen näst intill
slaviskt följde vad Energikommissionen föreslog,
fann vi från Kristdemokraternas sida ingen anledning
att motionera. Våra synpunkter hade blivit tillgodo-
sedda i kommissionsarbetet. När betänkandet nu fö-
religger ställer vi oss också bakom det, utom på en
punkt som inte hör ihop med propositionen och avreg-
leringen. Utskottet går längre än vad regeringen har
gjort i synen på Vattenfall.
Regeringen skrev i sin proposition att det finns
starka skäl som talar för att Vattenfall bör kvarstå i
statlig ägo, men utskottet skriver att man definitivt vill
ha kvar Vattenfall i statlig ägo. Detta kan synas vara
en liten skillnad, men vi tycker att det är en onödig
markering i dag, innan Energikommissionen har lagt
fram sitt slutbetänkande.
Avregleringen av elmarknaden kan bli ett viktigt
instrument för energieffektivisering, som är en grund-
bult i en strategi för kärnkraftsavveckling. Vidare
möjliggörs nu på ett tydligt sätt för elkonsumenterna
att efterfråga en ur miljöns och ur kommande genera-
tioners synpunkt hållbar elproduktion, av s.k. grön el.
Uppföljningen av den nya elmarknaden, innebär bl.a.
att man bevakar att de små elproducenterna, som ofta
arbetar med förnybar elproduktion, inte missgynnas -
vilket är viktigt - och att kommuner har möjlighet att
skydda fjärrvärmen där den har en svag konkurrens-
kraft.
Herr talman! Det finns både hängslen och livrem
på den här avregleringen. Jag yrkar bifall till utskot-
tets hemställan utom beträffande den text som berörs i
reservation 4.
Man kan också ha en stilla förhoppning om att
Energikommissionen nu skall kunna samla en motsva-
rande bred enighet kring hur omställningen av energi-
systemet skall genomföras. Jag som sitter i denna
kommission kan omvittna att det är en något svårare
uppgift, men vi skall inte lämna något oprövat och
skall verkligen anstränga oss för att försöka komma
överens också i denna för helheten i energipolitiken
helt avgörande fråga.
Herr talman! Jag har också ett par kommentarer
till ett par inlägg som gjorts här tidigare.
Jag har förstått att Birger Schlaug inte tycker att
Energikommissionens arbete är så viktigt. Det fram-
gick av hans tidigare inlägg. Han har också deklarerat
att han mitt i detta arbete vill öppna egna fronter. Jag
kan konstatera att Birger Schlaugs respekt för det
politiska arbetet kanske inte är så total, trots att han
hade synpunkter på vår respekt för riksdagens arbete.
Kommissionen håller faktiskt just i dag och en månad
framöver på med att försöka slutföra ett arbete. Jag
tycker att man skall ha en viss respekt för det arbetet.
Avregleringen är en sak. De ekonomiska styrmedlen
för hur vi skall baka in de externa kostnaderna be-
handlas nu, och resultatet härav kommer så småning-
om att redovisas i slutbetänkandet.
Jag kan också säga till Lennart Beijer att det från
Vänsterpartiet över huvud taget inte fanns någon
reservation till delbetänkandet från Energikommissio-
nen. Det är med viss förvåning som jag noterar att ni
efter arbetet i den nu har ändrat uppfattning.