Herr talman! "Allt går ju med elektricitet, elek-
triskt det är nåt konstigt med det. Elektriskt det
strömmar ju som ni vet, härs och tvärs igenom trå-
den."
Citatet är av Tage Danielsson.
En omreglering och reformering av ellagstiftning-
en ger konsumenterna en starkare ställning än med
nuvarande ellag. Konsumenterna får ett inflytande
över prissättningen, eftersom upphandlingen kommer
att ske i konkurrens.
Om detta handlar, som framgått av tidigare inlägg,
denna debatt, och jag är glad att samstämmigheten är
så pass stor som den är. Vissa reservationer finns,
men en stor enighet finns i utskottet om färdriktning-
en.
Tanken med elmarknadsreformen är just att ge-
nom ökad konkurrens stärka konsumenternas ställning
på marknaden. Avsikten är att skapa förutsättningar
för en effektiv elförsörjning. Den förra socialdemo-
kratiska regeringen inledde detta arbete genom att ta
initiativ till en bolagisering av Vattenfall och att i
samband därmed överföra storkraftnätet till en sär-
skild organisation, Svenska Kraftnät. Det är dock
regeringens och utskottsmajoritetens mening att Vat-
tenfall skall förbli i statlig ägo.
Nu fullföljs arbetet på elmarknadsreformen. För
att säkerställa konkurrens på lika villkor krävs ett nytt
regelverk. Det är alltså fråga om en omreglering sna-
rare än en avreglering av elmarknaden. De stora in-
dustrikunderna har redan nu vissa möjligheter att
förhandla med olika kraftbolag om villkoren för leve-
ranser av högspänd el. Genom elmarknadsreformen
får också andra kunder den möjligheten.
Utskottet besökte Norge i våras och kunde då ta
del av deras erfarenheter på det här området. Deras
erfarenheter är mycket goda. Ingen aktör önskar åter-
gå till det gamla. Man har fått en klarare målsättning
och tydligare roller. Det är lättare att arbeta. Man har
en överblick, och priserna har sjunkit för konsumen-
terna.
En nordisk elbörs diskuterades också vid detta be-
sök. Liksom de nordiska energiministrarna är aktörer-
na mycket angelägna om att en organiserad han-
delsplats kommer till stånd. Utskottet delar denna
uppfattning, vilket framgår av betänkandet. Med det
beslut som vi tar i dag i denna kammare kommer vi
ett stort steg närmare målet. En gemensam nordisk
elmarknad ger Sverige större handlingsfrihet inför de
diskussioner som skall föras inom EU om en gemen-
sam framtida elmarknad.
Den förra regeringen ville avreglera tidigare. Det
har vi hört från den här talarstolen. När vi bytte rege-
ring och riksdagsmajoritet sköts detta upp, och de
tidigare regeringspartierna fullföljer sin politik i detta
betänkande med en reservation.
Vad vi socialdemokrater sade då var att man innan
man avreglerar eller omreglerar bör titta på vad det
innebär för omställningen av energisystemet, hur det
påverkar utrikeshandeln och vad det innebär för gles-
bygden. Energikommissionen fick i uppdrag att med
förtur utreda detta och lägga fram förslag. Så har
skett, och propositionen och detta betänkande behand-
lar ingående de mera genomtänkta delarna. Beträffan-
de utrikeshandeln med el kommer en särskild utredare
att titta närmare på det.
I propositionen står det att utrikeshandeln med el
innebär fördelar för den svenska elförsörjningen, inte
minst i perspektivet av en kommande avveckling av
kärnkraften.
Utskottsmajoriteten delar den uppfattningen. Vår
grundinställning är att handelsutbyte med andra län-
der innebär fördelar för Sverige. Fördelarna är, som vi
säger i betänkandet, en ökad produktionseffektivitet
och stabilare prisnivå. Naturligtvis kan en situation
uppstå då en viss reglering kan bli nödvändig, exem-
pelvis om försörjningstryggheten skulle hotas. Därför
är det bra att låta en särskild utredare titta närmare på
det.
Vi ser också med tillfredsställelse på förslaget att
tillkommande utlandsförbindelser skall ägas och för-
valtas av staten och tillstyrker detta.
Många har haft funderingar kring och varit tvek-
samma till de små konsumenternas och gles-
bygdskundernas ställning. Utskottet har diskuterat
dessa frågor ingående. NUTEK kommer att få ett
uppföljningsansvar, och jag vill gärna här från talar-
stolen betona vikten av just uppföljning. En viss ga-
ranti blir det för små kunder genom uppdelningen i en
nätdel och en eldel. Distributörer kan spela ut produ-
center mot varandra och därmed pressa priset. Vi har i
Sverige låga elpriser, och det finns enligt NUTEK och
Konkurrensverket ingenting som säger att de inte kan
bli lägre.
Glesbygdskunderna bör följas noga. Detta betonar
vi i betänkandet. Regeringen har också för avsikt att
uppdra åt NUTEK att särskilt övervaka kostnadsut-
vecklingen för glesbygdskunderna. Regeringen påpe-
kar särskilt att vid tariffsättning på regionledningar
skall huvudprincipen vara en avståndsoberoende tariff
för uttag av el. I dag gäller att man inte får ha olika
priser för olika kunder, och risken för att just gles-
bygdskunderna får betala mer för eldelen bedömer jag
som liten.
Nätkostnaden är officiell och lika för alla. Det
som blir avgörande för priset är kundstorleken. Det
spelar ingen roll om man bor i lägenhet i centrala
Uppsala eller i ett litet hus på norra Gräsö i detta
avseende.
Prisskillnaderna är i dag stora. Råkraften är
mycket billigare i vissa delar av landet än i andra.
Boden köper t.ex. sin råkraft 30-35 % billigare än
Östhammar, för att ta ett exempel.
Särredovisning, eller uppdelning i olika juridiska
personer, är en fråga som diskuteras på olika håll.
Utskottsmajoriteten menar att en klar uppdelning
behövs för att undvika korssubventioneringar. Små,
kommunala elbolag som jag har talat med menar att
bolag är den bästa formen. Verksamheten skulle helt
enkelt inte fungera annars.
Omställningen av hela det svenska energisystemet
kommer att behandlas i särskild ordning. Energi-
kommissionen skall lämna sitt betänkande i decem-
ber. Därefter kommer remissomgång och breda dis-
kussioner, och så småningom kommer proposition,
utskottsbehandling och kammardebatt.
Med det beslut vi fattar i dag underlättar vi denna
omställning. Vi öppnar för kundernas fria val. Den
som vill kan välja sin el från förnybara energikällor,
s.k. grön el.
Herr talman! Som framgår av betänkandet och
som framgått av debatten här i dag finns några reser-
vationer fogade till betänkandet. Propositionen och
betänkandet grundar sig i sin tur bl.a. på Energi-
kommissionens delbetänkande kring dessa frågor. De
reservationer som fogats till betänkandet i dag stäm-
mer inte överens med delbetänkandet från Energi-
kommissionen. Jag är litet förvånad över vissa partier.
Är det så att den som sitter i Energikommissionen
talar för sig själva och den som sitter i näringsutskot-
tet talar för sig? Vilken är då partilinjen, och hur skall
de viktiga energifrågorna behandlas i en kommande
debatt?
Herr talman! 1902 års ellag har varit gällande
länge. Det är nu dags att möta framtiden med en ny.
En modern ellag, anpassad till den nya tiden med
samarbete över gränserna, kommer att medföra ett
nytt tänkande. En VD vid ett kommunalt elbolag som
jag har talat med säger: Tänk vad bra det blir när vi
skall utvecklas till ett serviceföretag. I stället för att
säga till folk som ringer och klagar att vi har rätt och
de har fel får vi jobba på ett annat sätt; vi får bli mer
serviceinriktade.
Herr talman! Jag tror att det här blir bra. Jag är sä-
ker på att vi om några år, när vi har sett hur det här
verkar, inte kan tänka oss att återgå till det gamla, på
samma sätt som man har upptäckt i Norge. Tänk när
olika elbolag kommer till oss med olika erbjudanden
om energisnåla apparater, lågenergilampor och annat
som vi inte har kommit oss för med tidigare. Tänk när
vi tillsammans i allmännyttan, i bostadsrättsförening-
ar, villaägarföreningar har pressat priserna, sett till att
höja effektiviteten, serviceandan hos Vattenfall, Syd-
kraft eller våra kommunala bolag.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hem-
ställan i sin helhet och avslag på samtliga reservatio-
ner.