Herr talman! Det här betänkandet innehåller en
mängd olika frågor, men en av de allra viktigaste
gäller sexuella övergrepp på barn och våldtäktsbe-
greppet. Utskottet är enigt om sitt betänkande. Det
har, som tidigare talare sagt, avkunnats ett flertal
domar som inneburit att en förövare inte fällts för
våldtäkt mot barn, därför att barnet inte har gjort
motstånd. I vår lagstiftning och i vår syn på förhållan-
det mellan vuxna och barn måste man alltid anse att
en vuxens sexuella umgänge med barn är detsamma
som våldförande på barn.
Man har dessutom i en del domar sänkt straffet
därför att barnet självt har tagit initiativ till sexuellt
umgänge. Detta är något som inte borde få förekom-
ma i Sverige. Barn har inte valt att ha ett sexuellt
umgänge med en vuxen. Det är den vuxna människan
som har ansvaret. Det är den vuxna människan som
använder sin sexualitet på ett barn. Det är alltid våld
när man använder barn för sina egna syften.
Det känns i dag mycket glädjande att ett enigt ut-
skott vill ha en skyndsam lagändring för att fler skall
kunna fällas för våldtäkt på barn. Men det räcker inte
med detta. Vi måste också alla gemensamt gå vidare
för att se till att barn i samhället skyddas mot sexuella
övergrepp. Jag ser därför också med glädje att man nu
skall göra en översyn av bestämmelserna om sexual-
brott. På flera områden behöver förändringar göras
för att ytterligare skydda barnen, inte bara när det
gäller de grova övergrepp som kan klassas som våld-
täkt.
Det är också viktigt att man går vidare med insat-
ser för att hjälpa dessa barn tillbaka till ett bra liv. Vi
har där stora brister i Sverige. Vi i justitieutskottet får
ta på oss vår uppgift när det gäller lagförändringar,
men också andra utskott får ta på sig sin del. Vi måste
vidare alla som enskilda medborgare ta vårt ansvar
för att förbättra för barnen och se till att barnens si-
tuation inte skall behöva präglas av vuxnas missbruk
av dem.
Jag har valt att inte stödja ett par motioner från
Folkpartiet och Miljöpartiet, vilka handlar om termi-
nologin vid våld mot kvinnor. Jag vill ändå nämna att
Vänsterpartiet delar motionärernas synpunkter när det
gäller att våldet mot kvinnor inte får förringas eller
gömmas utan måste tas på allvar. Kvinnovåldskom-
missionen kommer att lägga fram sin utredning, där
man har tagit ett samlat grepp på dessa frågor.
Vi i Vänsterpartiet tror inte att det är en förändring
av begreppen som behövs. Det som behöver förändras
är snarare hanteringen av dessa fall hos polis, åklaga-
re och domstolsväsende. Vi måste också ändra på
attityder till våldet mot kvinnor ute i samhället.
Det finns också motioner och en reservation som
rör prostitution och frågan om man skall kriminalisera
kunden. Vänsterpartiet delar ståndpunkten att det är
kunden som skall kriminaliseras, men vi har valt att
inte stödja reservationen i dag.
Det har nu skett en stor prostitutionsutredning. Vi
tyckte alla att det var viktigt att den kom till. Man har
tagit ett helhetsgrepp på frågan. Den bereds nu i re-
geringskansliet.
Vår åsikt står fast, men vi väljer att vänta till hös-
ten när regeringen kommer att presentera ett betän-
kande om detta. Men jag vill ändå betona att det är
Vänsterpartiets ståndpunkt att kunden skall kriminali-
seras.
Herr talman! Så till frågan om narkotika i trafiken.
Det är en mycket viktig fråga. Det handlar om vikten
av trafiksäkerheten. Det har varit en klar brist att
dessa droger hittills egentligen inte har varit förbjudna
i lag.
Jag är medveten om en hel del av de tekniska
problem som uppkommer när man skall hitta en lös-
ning på frågan. Det finns tekniska problem när det
handlar om läkemedel som människor är tvungna att
använda och som innehåller en del av dessa substan-
ser. Men vi anser att trafiksäkerheten måste väga
tyngst även när det gäller läkemedel.
Vi vet att justitieministern här i kammaren har sagt
att hon avser att ta initiativ till att man undersöker
förutsättningarna för att komplettera rattfyllerilagen
på denna punkt. Det pågår en del arbete inom depar-
tementet.
Men det finns inga klara riktlinjer, och det är där-
för jag har valt att yrka bifall till reservation nr 3,
mom. 7.
När det gäller frågan om unga brottslingar har jag
valt att inte stödja de motioner och reservationer som
finns. Det finns en hel del både i reservationerna och
motionerna som jag tycker är värt att bygga vidare på,
men det finns också delar som jag inte kan acceptera.
När man pratar om unga brottslingar i dag handlar
det om att man skall titta på vilka åtgärder man skall
vidta när de har hamnat i kriminalitet. Vänsterpartiet
anser snarare att det är viktigare att titta på vilka åt-
gärder som bör vidtas innan de unga hamnar i krimi-
nalitet.
I Sverige har vi byggt upp ett system där man fak-
tiskt redan innan barnet är fött i mödravården kan se
om den gravida kvinnans barn kommer att få problem
och om det kommer att behöva hjälp. På barna-
vårdscentralen ser man samma signaler. Man ser att
barnet behöver hjälp. På dagis har det blivit ännu
tydligare.
I takt med att det gjorts nedskärningar också inom
barnomsorgen har detta sakta förändrats. I stället för
att se att det är ett barn som behöver hjälp ser perso-
nalen barnet som ett problem.
I skolan har det blivit ännu tydligare. Vi vet i dag
att de flesta lärare kan peka ut vilka barn som kommer
att råka illa ut resten av livet redan när barnen går på
lågstadiet. Fortfarande händer det ingenting.
Vi försöker hitta åtgärder när vi ser barnet som ett
problem. I stället skulle vi behöva diskutera. Vi har
byggt upp ett nät och kan faktiskt i dag se vilka som
behöver hjälp och vilka det är som kommer att få
problem. Debatten skulle i stället handla om hur vi
skall kunna vidareutveckla vårt skyddsnät för att
kunna åtgärda problemen, när vi nu ser dem så tydligt.
I detta anförande instämde Eva Zetterberg (v).