Fru talman! Jag instämmer till stora delar i vad
Lars Stjernkvist har sagt. Jag kan också hålla med
honom om att problemet har varit att det finns ett
antal idrottsklubbar med en supporterskara - jag vet
egentligen inte om jag vill kalla dem supporterskara,
för jag tror att deras huvudintresse inte är idrott utan
något annat - som har ställt till en hel del problem ute
i landet och som har medfört stora kostnader för sam-
hället genom de bevakningsinsatser som krävs.
Man kan analysera det här från två synpunkter.
Den ena frågan man kan ställa är: Är det idrottens fel
att det är på det här sättet, eller är det ett symtom på
något annat i samhället? Det är en synpunkt man kan
ha. Den andra frågan är: Vad har idrottsföreningarna
för ansvar? Där kan jag hålla med Stjernkvist. Min
känsla är att det har brustit litet i ansvar hos en del av
dessa föreningar. Det har naturligtvis att göra med att
det egentligen inte har inneburit några större kostna-
der för föreningarna att hantera det här problemet. De
kostnaderna har staten stått för på olika sätt.
Jag vill nog påstå att vi är tämligen överens om
hur den här saken skall hanteras i framtiden.