Fru talman! Genteknik för med sig stora möjligheter, men den kan också få stora negativa konsekvenser. Jag anser därför att människors oro är högst befogad. Vi måste gå mycket försiktigt fram. Den nya tekniken öppnar ibland möjligheter till nya botemedel mot sjukdomar och till högre avkastning vad gäller växter och djur. En del säger att tekniken kan minska lidande och svält i världen. Men vi måste också fråga oss vilka risker den för med sig och vem som har makten över hur den används. Vem bär ansvaret om det går snett? En stor del av dagens genmodifierade grödor används till djurfoder. De företag som utvecklar gentekniken utvecklar i första hand grödor till dem som har råd att betala för utsädet, och det är bönder i den industrialiserade världen.
Det finns kanske en del här i kammaren som säger att de genmodifierade livsmedlen kan rädda livet på människor i fattiga delar av världen, ge större skördar med mera. Men jag tror tyvärr inte att verkligheten är sådan. Den grundläggande orsaken till svält i världen är säkert alltjämt krig, fattigdom och ojämn fördelning av makt och resurser. De viktigaste åtgärderna för att komma till rätta med dessa problem är att vi globalt bekämpar fattigdom genom utbildning, förbättrad hälsovård och jordreformer och satsar på landsbygdsutveckling och förstärkt demokrati.
Är forskningen och tillämpningen av gentekniken under full demokratisk insyn och kontroll? Detta är ju en fråga som bland annat aktualiserades under hösten när det gällde Monsantos genmajs.
Då Greenpeace krävde att få tillgång till material som visade att GMO-utfodrade råttor drabbades av tydliga abnormiteter i vitala organ motiverade Jordbruksverket sitt avslag med att ett undantag inte var av sådan vikt att det kunde anses uppväga den risk för skada för Monsanto som ett utlämnande av uppgifterna om forskningsresultatet skulle innebära. Av 1 000 sidor blev 40 sidor offentliga. Allmänintresset ansågs inte speciellt viktigt.
Det är min förhoppning att Jordbruksverket inte har låst sig fast i denna sekretesslinje utan att detta var en engångsföreteelse. Allmänhetens bästa bör sättas före företagens bästa, och då ska man vara mycket försiktig med att hemligstämpla handlingar. Allmänheten ska ju inte hindras från att själv göra en bedömning.
Fru talman! EU:s rättsakter på livsmedelsområdet är till övervägande del totalharmoniserande. Det innebär att det inte är tillåtet för ett medlemsland att ha vare sig strängare eller mer liberala bestämmelser.
EU-direktiven innehåller några bra saker. Bland annat har försiktighetsprincipen skrivits in. Men inför beslut om de ansökningar om GMO-grödor i kommersiell odling som har lämnats in till EU för att godkännas får jag en känsla av att Sverige underminerar den försiktighetsprincip som jag trodde att vi skulle kämpa för. Borde inte Sverige stå i första rummet när det gäller att hävda försiktighets- och säkerhetstänkandet?
Sverige är ju ett av de länder som av tradition har arbetat för en större öppenhet inom EU, och vi i Vänsterpartiet hoppas att detta även fortsättningsvis ska vara den svenska linjen. Vi anser därför att det alltid måste klargöras att alla fakta och forskningsresultat som har med miljö, hälsa, säkerhet och risker kring genmodifierat medel vid ansökan för kommersiell användning måste vara offentliga.
Transnationella företag som framställer och säljer såväl mediciner som bekämpningsmedel, vanligt utsäde och genmodifierade organismer investerar stora summor i forskning, marknadsföring och patent. Många företag skräddarsyr nya växtsorter som passar deras egna produkter. Därigenom skaffar de sig nästan total kontroll över den globala handeln med jordbrukets produkter. Höga vinstkrav leder till att man vill ta patent på alltifrån arter och sorter till enskilda gener och gensekvenser i djur, växter, mikroorganismer och även i människor.
Några få stora transnationella företag håller i dag på att ta kontrollen över den biologiska mångfalden i världen. Det är den mångfald som bönder världen över genom årtusenden har utvecklat och förvaltat. I dag pratar vi om "biokolonialism", det vill säga när företag i rika länder patenterar gener som har sitt ursprung i fattiga länder. Rätten till resurserna och vinsterna från dem övergår därmed från de traditionella lokala brukarna som i regel finns i fattiga länder till företag med säte i den rika delen av världen.
Om utsäde kan patenteras finns det en risk för att bönderna förlorar sin traditionella rätt att fritt utnyttja sin skörd till utsäde. Och många länder har uttryckt sin oro över att "multisarna" kommer och tar patent på inhemska grödor och på det sättet gör dem mycket dyrare. Det är alltså inte bara den enskilde bondens rättigheter som inskränks vid patent utan även hela landets inflytande över dess tillgångar.
Enligt FN:s konvention om biologisk mångfald garanteras staterna och deras befolkning en suverän rättighet till sina genetiska resurser och inflytande över hur dessa används. Men tyvärr får vi rapporter om att ursprungsbefolkningar tvingas att ställa sina kunskaper om medicinalväxter och områdets biologiska mångfald till förfogande för att sedan kanske till och med tvingas att betala för de patenterade medicinerna som forskningen har tagit fram.
Vi får också rapporter om att variationsrika, lokalt anpassade sorter av grödor hotas att slås ut på grund av de stora transnationella företagens enhetliga sortiment. Med ensidig odling följer beroende av stora mängder bekämpningsmedel och konstgödsel. Kortsiktigt kan det öka skördarna, men till ett högt pris. Miljön och jordarnas bördighet försämras på sikt. Småbönder tvingas att skuldsätta sig och lämna sina gårdar, och med dem försvinner mångfalden och deras kulturer för gott.
Om vi som land ska arbeta för lite rättvisa vill jag uppmana regeringen att i FN, WTO och i andra internationella forum kräva att ursprungsbefolkningens kunskaper om nyttjandet av lokala genetiska resurser ska skyddas och att varje folk bör ges rätt såväl till de egna generna som till sina inhemska växter och djur.
Som avslutning vill jag yrka bifall till reservation nr 12, och jag står givetvis bakom Vänsterpartiets övriga reservationer.