Herr talman! Efter detta invektivfyllda anförande
kan jag än mer förstå att regeringen nu försöker finna
andra samarbetspartner - något som vi har hört tidiga-
re i debatten i dag. Vi får se om regeringen också vill
lyssna på andra förslag och komma i läge att diskutera
sakpolitik. Jag kan förstå att det finns vissa problem i
relationerna mellan regeringen och Vänsterpartiet.
Det är ändå Vänsterpartiet som i dag är det främsta
regeringsunderlaget. Problemen börjar uppenbarligen
tona upp sig.
Herr talman! För två veckor sedan inledde jag mitt
anförande i motsvarande debatt med en önskan om
återremiss. Den återremissen skulle baseras på att
socialdemokrater och miljöpartister var beredda att
tänka om när det gällde detta förslag.
Det blev återremiss genom att ledamöter i fi-
nansutskottet ansåg att beslutet inte skulle kunna
fattas på grund av att RAS var ofinansierat. Däremot
var det dess värre inte fråga om något omtänkande
från majoritetens sida. Några minuter efter det att
kammaren hade fattat beslut om återremiss samlades
utskottet, och vi konstaterade att samma majoritet
förelåg. Förslaget kommer nu igen.
Jag vände mig förra gången till utskottsmajoriteten
och frågade såväl Johnny Ahlqvist som Barbro Jo-
hansson om de inte när tid ännu fanns kunde ta till sig
alla argument som talar emot RAS och ompröva för-
slaget. Ni fick en möjlighet att fundera igenom det
ytterligare en gång, men ni tar uppenbarligen ändå
inte chansen.
Det är djupt beklagligt, herr talman, att regeringen
och riksdagsmajoriteten nu förmodligen mot bättre
vetande driver igenom beslutet. Som jag ser det ska-
dar det politikens anseende, och det skadar förtroen-
det för det politiska systemet. Ni påtar er ett stort
ansvar när ni driver igenom beslutet trots alla sakar-
gument som talar emot det.
Jag vill med detta yrka avslag på RAS-förslaget
och därmed bifall till reservation nr 1.