Herr talman! Som Johnny Ahlqvist sade är det nu
tredje gången som vi debatterar denna överenskom-
melse mellan Miljöpartiet och regeringen,
Som jag tidigare har påpekat är Miljöpartiet nöjt
med överenskommelsen, som gör att vi kan fullfölja
vårt vallöfte om en allergisanering i vårt land.
Allteftersom tiden gått sedan överenskommelsen
träffades har människor hört av sig för att få veta när
man kan sätta i gång och allergisanera.
Behovet är stort, och med tanke på att var tredje
människa och snart vartannat barn har allergi, kom-
mer detta att bli den största enskilda miljöinvestering-
en - och en betydelsefull sådan.
Gröna jobb skapas, och det ger enligt en beräk-
ning ca 25 000 arbetstillfälen, som till största delen
tillfaller byggindustrin och byggindustrins unde-
rentreprenörer, målarbranschen, rörläggare, golvläg-
gare osv.
Herr talman! Vi vet alla att byggarbetslösheten är
hög - ca 35 %. I och med att en allergisanering kom-
mer till stånd minskar byggarbetslösheten. Allergisa-
neringsprojektet kommer att sätta fart på byggmark-
naden och påskynda ett förväntat uppsving inom
byggbranschen.
En expertgrupp kommer enligt överenskommelsen
att tillsättas för att utforma hur en allergisanering skall
utföras och för att se hur investeringarna bäst skall
kunna utnyttjas både ur sysselsättningssynpunkt och
med tanke på hälsoaspekterna.
En bov i dramat med ökningen av allergierna är
allergiframkallande byggmaterial.
Under 1970- och 1980-talen användes s.k. flyt-
spackel, som är gjort av slakteriavfall och som är ett
lättarbetat golvmaterial. Men som jag sade förra
gången sätter flytspackel i gång en biologisk process,
som utvecklar svamp och mögel. Den största delen av
våra skolor och daghem är byggda med flytspackel.
Allergisaneringen medför också en energieffekti-
visering. Elförbrukningen kan bringas ner till hälften,
och detta innebär i sig en besparing. En energieffek-
tivisering och en halvering av elförbrukningen är en
eftersträvansvärd bieffekt av ett allergisaneringspro-
jekt.
Kostnaderna för allergier är i Sverige beräknade
till ca 6 miljarder. De samhällsekonomiska konsek-
venserna av allergier är stora, och en minskning av
kostnaderna och en minskning av lidandena för aller-
giker är betydelsefulla.
Herr talman! De långtidsarbetslösa kommer enligt
beräkningar och också enligt AMS-chefen att till
70 % komma i åtnjutande av det riktade anställnings-
stödet. Detta ligger i linje med vad Miljöpartiet vill.
Herr talman! Frågan om finansieringen av det
riktade anställningsstödet och allergisaneringen togs
första gången upp till diskussion av finansutskottet
den 7 februari med representanter för Finansdeparte-
mentet. Det beskedet gavs då att 6 miljarder är in-
skuggade i posten Tillkommande utgiftsbehov, som
uppgår till nästan 16 miljarder och som skall precise-
ras senast i kompletteringspropositionen. En precise-
ring gjordes i finansutskottet den 23 februari med
anledning av att en minoritet med hänvisning till
bristande finansiering lyckades åstadkomma denna
bordläggning. Finansutskottets ordförande anmälde
att regeringen reserverat 2 miljarder i innevarande års
budget och ytterligare 5 miljarder i budgeten för
1995/96 och att detta skall preciseras senast i komp-
letteringspropostionen. Mot detta invände ingen le-
damot i finansutskottet.
Finanseringen av såväl RAS som allergiprojektet
har alltså ingått i den fullständigt normala budgetpro-
cessen. RAS är lika finansierat som alla andra poster,
som slutgiltigt skall regleras i kompletteringsproposi-
tionen, såsom statens bidrag till kommunerna, regio-
nalpolitiken m.m.
Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ar-
betsmarknadsutskottets betänkande nr 20.