Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till
reservation nr 3.
Propositionen som behandlas i detta betänkande
handlar om en handlingsplan för konsumentpolitiken
2001-2005, en övergripande plan med vida målin-
riktningar som också visar på många frågeställningar
som är under behandling. Det kan därför förväntas att
regeringen successivt efterhand kommer med flera
specificerade förslag inom olika delområden inom
konsumentpolitiken. Kristdemokraterna kommer
givetvis att noga följa utvecklingen och, då vi finner
det påkallat, genom motioner eller på annat sätt aktu-
alisera frågor inom handlingsplanens ram.
Regeringen har som underlag för propositionen
bl.a. haft betänkanden från konsumentpolitiska kom-
mittén och också till stora delar lagt fram förslag i
linje med dessa, men också i ett antal fall varit lyhörd
för bl.a. vår reservants synpunkter i kommittébetän-
kandet, vilket vi så klart tycker är bra.
Vi har från Kristdemokraterna inget att invända
mot de fem huvudmål för konsumentpolitik som
föreslagits, dvs. inflytandemålet, hushållningsmålet,
säkerhetsmålet, miljömålet och kunskapsmålet.
Fru talman! Från bl.a. Synskadades Riksförbund
har det dock förts fram förslag om att ett sjätte hu-
vudmål borde ha funnits med, nämligen tillgänglighet
och användbarhet för funktionshindrade konsumen-
ter. Vi kristdemokrater tycker att det finns en stor
relevans i ett sådant sjätte huvudmål och har därför i
en motion lagt ett yrkande om detta.
Det är klart att det kan invändas att redan med den
nu lagda planen ska tillgänglighet och användbarhet
för alla, också funktionshindrade, ses som inkludera-
de i planen. Detta är lätt att säga, men det ska också
efterföljas och hela tiden finnas med i det konsu-
mentpolitiska utvecklingsarbetet. Därför hade det
varit bra att speciellt poängtera de funktionshindrades
rättmätiga krav genom ett huvudmål också i den kon-
sumentpolitiska handlingsplanen.
Det kan också invändas, precis som utskottet gör i
betänkandet, att de funktionshindrades krav redan
finns beaktade genom besluten i handikappbetänkan-
det våren 2000. Det är naturligtvis bra att handikap-
politiken inkluderar alla typer av problem för funk-
tionshindrade, också problem som finns för funk-
tionshindrade som konsumenter. Men vi menar att det
hade varit en styrka och ett uttalat fullföljande av
handikappbetänkandets mening att också starkt mar-
kera dessa frågors angelägenhet genom att föra fram
dem som ett huvudmål i konsumentpolitiken, ett
synsätt som jag i alla fall har uppfattat har stöd även
hos Sveriges konsumentråd.
Vi kristdemokrater har därför reserverat oss till
förmån för ett sådant sjätte huvudmål, en reservation
som jag redan inledningsvis yrkade bifall till.
Fru talman! Kristdemokraterna noterar med till-
fredsställelse att regeringen, som jag tidigare nämnde,
i propositionen beaktat den reservation i kommitténs
slutbetänkande där vår representant finns med. Vi
tycker således att det är bra att regeringen inte före-
slår att en konsumentvägledning ska vara en obligato-
risk uppgift utan frivillig. Vi tycker att det är viktigt
att den kommunala självstyrelsen får råda. Vi vill att
lösningarna vad beträffar konsumentvägledning ska
kunna skilja sig i olika kommuner eftersom behoven
och förutsättningarna kan se så olika ut. Genom fri-
villig konsumentvägledning kan också andra finansie-
ringsformer utvecklas, t.ex. genom ett aktivt samar-
bete med det lokala näringslivet och fristående kon-
sumentorganisationer.
När det gäller kommitténs förslag att inrätta ett
konsumentdepartement tycker vi liksom regeringen
att något sådant departement inte behövs. Vi anser att
det redan nu bör finnas kapacitet inom Regerings-
kansliet för analys och relevant behandling av kon-
sumentfrågorna och stöder därför i stället förslaget att
bilda ett råd för konsumentfrågor i Regeringskansliet
till vilket, som det står i propositionen, företrädare för
de organisationer och myndigheter som har störst
anknytning till konsumentfrågor bör inbjudas att
delta.
I motsats till vad kommittén föreslagit är vi också
överens med regeringen om att konsumentkunskap
inte ska göras till ett obligatoriskt ämne i gymnasiet.
Konsumentrelaterade problem och frågeställningar
kan, utöver i ämnet hemkunskap, även belysas i de
redan obligatoriska ämnena, t.ex. matematik, sam-
hällskunskap osv. Men vi anser också att det är vik-
tigt att ungdomar får ökade kunskaper i grundläggan-
de konsumentkunskap och att detta bör återspeglas i
en utökning av denna undervisning i redan befintliga
ämnen.
Fru talman! När det gäller de föreslagna delmålen
är de ganska breda och allmänt hållna. Därför är det
inte heller speciellt svårt att ställa sig bakom dessa:
vägledning, information och utbildning, ideella orga-
nisationers ökande inflytande och starkare ställning
för konsumenterna på de finansiella marknaderna, för
att nu nämna några av de åtta delmålen.
Alla delmålen är ju angelägna att arbeta med och
täcker in väldigt mycket av sådant som är viktigt för
konsumenterna. Jag tänker inte i någon större omfatt-
ning beröra delmålen, men jag vill ta upp några
punkter som faller in under dessa, och samtidigt
nämna ställningstaganden till några motionskrav.
Först vill jag dock konstatera att många av mo-
tionskraven redan på olika sätt är under behandling av
regeringen och i EU och därför avslås i betänkandet.
I en kristdemokratisk motion som kan sorteras in
under delmålet vägledning, information och utbild-
ning begär motionären ett tillkännagivande om att
regeringen bör utreda om annat kött än nötkött kan
ursprungsmärkas på samma sätt som detta. I dag finns
ju frivillig ursprungsmärkning, men just märkning av
olika slag av kött är en så angelägen fråga för många
människor i Sverige att vi borde kunna gå före och
åtminstone undersöka möjligheten att införa obligato-
risk märkning, även om det pågår ett EU-arbete.
Alldeles nyligen har vi fått veta att märkning av
fisk ska införas genom EU-beslut. Märkning av de
olika köttslagen känns minst lika angeläget med tanke
på all uppståndelse runt djursjukdomar, svältfödda
djur, antibiotikaanvändning, långa djurtransporter och
mycket annat.
När det gäller konsumentskyddet på området di-
stansförsäljning och finansiella tjänster så är det na-
turligtvis angeläget att det stärks. Nu har ju dels rege-
ringen tillsatt en särskild utredare med uppgift att
kartlägga och analysera frågor om konsumentskyddet
vid finansiell rådgivning, dels pågår ett arbete inom
EU som har kommit ganska långt. Därför tycker vi att
det är rimligt att avvakta vad dessa olika aktiviteter
kommer fram till.
Vi anser att det är viktigt att konsumenträtt och
konsumentmakt ska stärkas vad gäller offentligt fi-
nansierade och styrda verksamheter som sjukvård,
utbildning, barnomsorg osv. Ett led i detta är att låta
konsumenttjänstlagen och konsumentköplagen utvid-
gas till att även omfatta dessa verksamheter. Det har
aviserats att studier ska göras av effekterna för kon-
sumenterna av att nya marknader öppnats för konkur-
rens. Vi vill avvakta dessa studier och har därför nöjt
oss med att tillsammans med Moderaterna och Cen-
terpartiet endast lägga fram ett särskilt yttrande.
Kristdemokraterna har också ett motionsyrkande
som handlar om att det i det standardiseringsarbete
som rör konsumentområdet ska tas hänsyn till an-
vändbarhet och tillgänglighet för funktionshindrade
konsumenter vid utformning av standarder för såväl
produkter som tjänster. Det här motionsyrkandet
skulle då kunna gå in i begreppet produktsäkerhet i
propositionens delmål.
Det här är som vi ser det en mycket angelägen
fråga. Det har under behandlingen av motionen dock
framkommit att i särskilda arbetsgrupper inom SIS
och andra standardiseringsorgan bevakas och beaktas
de funktionshindrades synpunkter och intressen. Det
betonas också i betänkandet vikten av att de kunska-
per och erfarenheter som handikapporganisationerna
besitter tas till vara och får komma till uttryck i stan-
dardiseringsarbetet, och vidare att utskottet förutsätter
att regeringen noga följer frågan och överväger vilka
ytterligare insatser som bör komma till stånd. Vi har
därför nöjt oss med endast ett särskilt yttrande när det
gäller detta motionsyrkande.
Därmed, fru talman, är jag klar med mitt anföran-
de.