Fru talman! Jag känner att jag vill kommentera
lite omkring det som Kjell Eldensjö sade om det
eventuella sjätte målet, som mitt hjärta också klappar
väldigt starkt för. Vi vände och vred på den frågan
mycket och ganska länge. Slutligen, efter att vi hade
varit på Konsumentverket och fått information, lan-
dade vi ändå på att de har det som ett sektorsansvar.
De fem mål som vi har gäller ju alla konsumenter.
Jag vet att funktionshindrade är en särskilt utsatt
grupp, men vi har andra utsatta grupper också. Då
tänker jag kanske på ensamstående mammor, som är
en utsatt grupp. Jag tänker också på våra invandrare,
som är en utsatt grupp. Jag har sett att alla inkluderas
i dessa mål. Jag har full förståelse för Kjell Eldensjös
uppfattning.
Av det stora antal motionsyrkanden som vi har,
närmare bestämt 74 stycken, kan man lätt få intrycket
att det råder en stor oenighet om inriktningen på kon-
sumentpolitiken. Så är det inte - med ett enda un-
dantag förstås. De flesta yrkanden som finns här
ligger i linje med regeringens proposition, och jag är
väldigt glad över den samsyn som trots allt finns.
Men det kan inte ha undgått någon här i kammaren
eller på åhörarläktaren att det faktiskt finns ideologis-
ka skiljelinjer.
Konsumentfrågor är ju i grunden viktiga demo-
kratifrågor. Konsumentpolitik är ett långsiktigt arbete
som ska ha såväl förankring som konsumenternas
förtroende. En god konsumentpolitik är också en
viktig välfärdsfråga. Men som jag ser det behöver
politikområdet hela tiden utvecklas i takt med den
ökade globaliseringen, avregleringarna och den snab-
ba utvecklingen av IT-tjänster. Därför är det så be-
klagligt att Moderaterna inte tar fasta på det i stället
för att göra konsumentpolitiken till en individfråga.
Från moderaterna har det framhållits att de före-
slagna åtgärderna "styr över konsumenternas fria val"
vilket av dem tolkas som "förmynderi". Vänsterparti-
et delar inte den inställningen. Jag ser i stället att
konsumentpolitikens huvuduppgift är att skapa en
grund för förtroende genom öppenhet och kommuni-
kation med konsumenter, producenter, oss politiker,
föreningsliv och andra intresserade. Det är alltså en
ständigt pågående process, ett samtal om vilket inne-
håll konsumentpolitiken ska ha.
De frivilliga organisationerna är i det här sam-
manhanget oerhört viktiga aktörer, inte bara här
hemma i Sverige utan också i olika internationella
forum. Men organisationerna måste få förstärkta
resurser för sitt arbete. Vi har skrivit i betänkandet
"på sikt". I min föreställningsvärld är "på sikt" redan
inför nästa budgetförhandlingar. Sammantaget anser
jag i alla fall att den här framlagda handlingsplanen är
en bra utgångspunkt för den framtida konsumentpoli-
tiken.
Fru talman! En framgångsrik konsumentpolitik
innebär att konsumentfrågorna flyttas upp på den
politiska dagordningen. Men moderaterna vill inte ha
någon politik alls på området. I stället ska principen
pacta sunt servanda, dvs. avtal ska hållas, vara väg-
ledande. Därmed synliggörs de grundläggande ideo-
logiska skillnaderna mellan Vänsterpartiet och Mode-
raterna. Vi är visserligen för pacta sunt servanda,
men anser likväl att kund och säljare inte är jämbör-
diga parter. Därför är det viktigt med en konsument-
lagstiftning som skyddar oss konsumenter mot oskä-
liga avtalsvillkor.
Vidare framhåller Moderaterna att konsumentpo-
litiken bygger på en föreställning om att konsumenter
är värnlösa och näringsidkare elaka. De framför också
krav på att Konsumentverket ska reduceras till ett
minimum för att det bidrar till "passivitet och skapar
dyr och otymplig byråkrati och hela tiden ligger efter
i utvecklingen". Så står det faktiskt i Moderaternas
motion.
Det här tycker jag är ett helt häpnadsväckande på-
stående. Jag tycker att det skulle vara klädsamt om vi
kunde få konkreta exempel på att verket ligger efter i
utvecklingen. Ge oss ett enda exempel, Berit Adolfs-
son!
Svenska folket har ett stort förtroende för Konsu-
mentverket. Det har ett mycket stort förtroende. Det
framgår av kontinuerliga undersökningar som görs av
våra myndigheter. Där brukar Konsumentverket alltid
ligga i topp. Jag måste erkänna att jag inte förstår den
moderata logiken. På vilket sätt ska en avveckling -
mer eller mindre - av Konsumentverket kunna leda
till starkare och mer medvetna konsumenter? En av
de centrala uppgifter som verket har är ju att hjälpa
mig som konsument att undvika felaktiga val, alltså
att slippa köpa grisen i säcken.
Moderaterna vill också privatisera tidskriften Råd
& Rön. Visst, allt är tänkbart. Men finns det några
intressenter? Det är klart det möjligen kan bli en ny
nisch för Bonniers att muta in som ett led i den me-
diekoncentration som vi redan har. Råd och rön har i
dag 130 000 prenumeranter, men den läses av betyd-
ligt fler. Tidningen har ett genuint gott anseende, och
det förekommer rätt ofta att producenter använder sig
av Råd & Röns testresultat som ett säljargument.
"Bäst i test enligt Råd och rön" brukar vi kunna se i
annonsreklamen, eller hur?
Jag vill också passa på att framhålla att Råd och
Rön är självfinansierad. Det går alltså inte en enda
skattekrona till Råd och Rön.
Sammanfattningsvis vill jag framhålla att den po-
litik som moderaterna anser ska ligga till grund för
konsumentpolitiken i realiteten är en politik som
skapar värnlösa konsumenter.
Fru talman! I regeringsförklaringen aviserade
statsministern att Konkurrensverket och Konsument-
verket kan komma att slås samman. Jag vet ju inte om
det bara var ett hugskott från Göran Perssons sida,
eftersom det sedan har varit väldigt tyst i den här
frågan.
Från Vänsterpartiets sida vill jag bara deklarera att
vi är mycket kritiska till ett sådant förslag, därför att
det finns en uppenbar risk för att konsumentfrågorna
kommer att hamna i bakvattnet. Jag befarar alltså att
konsumentpolitiken skulle få en mycket låg prioritet,
och därför skulle jag vilja rikta en fråga till de social-
demokratiska företrädarna om hur de ser på förslaget
att eventuellt slå samman de två verken och vad de
tror att det kan få för konsekvenser för konsumenter-
na.
Jag vill nu övergå till att lyfta fram några frågor i
propositionen som engagerar mig och som jag gärna
vill lyfta fram. Den ena gäller märkning, som det har
talats mycket om här, och den andra gäller kommunal
konsumentrådgivning.
Som konsumenter kan vi i dag köpa t.ex. Rättvi-
semärkt kaffe, Kravmärkta champinjoner eller miljö-
märkt tvättmedel. Syftet med märkningen är framför
allt att man ska kunna styra sitt konsumtionsval och
att öka förtroendet mellan konsumenter och produ-
center. Märkning kan också ses som en kanal för
kommunikation mellan konsumenter och producen-
ter. Det är väldigt positivt att det numera finns ett så
otroligt stort utbud av miljömärkta varor. Kravodlade
produkter har också fått ett stort genomslag hos kon-
sumenterna. Det är alltså alldeles uppenbart att märk-
ningssystemen har bidragit till ändrade beteende-
mönster och ändrade produktionsprocesser.
Jag tycker att Kjell Eldensjö och Viviann Gerdin
har argumenterat på ett bra sätt när det gäller varför
det är viktigt med märkning. Jag tycker också att det
är självklart att vi måste få ursprungsmärkning på i
stort sett alla livsmedel, men särskilt på köttproduk-
terna. Men det finns ett problem, nämligen att man
inom WTO och EU anser att märkning är ett handels-
hinder.
Fru talman! Vi lever i ett samhälle där våra möj-
ligheter och livsvillkor starkt påverkas och t.o.m.
styrs av vilket kön vi tillhör. Många av de produkter
som i dag tillverkas är skapade utifrån normer som
har formats efter ett av könen, vanligtvis en man.
Detta kan innebära negativa konsekvenser för använ-
dare som är av det motsatta könet. Att kunna få göra
sina val även ur ett könsperspektiv har ett stort värde
för både kvinnor och män. Jämställdhetsmärkning av
varor och tjänster tycker jag är ett viktigt medel för
att kunna påskynda utvecklingen mot ett mer jäm-
ställt samhälle och ett sätt att motverka könsorättvi-
sor. Regeringen har lovat att återkomma i denna frå-
ga, och det ser jag verkligen fram mot.
Det har väckts ett stort antal motioner som rör
frågan om att göra kommunal konsumentrådgivning
obligatorisk eller att rikta särskilt stöd till de kommu-
ner som tillhandahåller sådan rådgivning.
Jag satt med i den konsumentpolitiska kommittén
tillsammans med några av ledamöterna här, och det
fanns en klar majoritet som förordade att den kom-
munala konsumentverksamheten skulle göras till en
obligatorisk uppgift för kommunerna. Vi skrev så här
i vårt betänkande:
"Lokal konsumentverksamhet är en förutsättning
för en framgångsrik konsumentpolitik."
Och visst är det så. Den kommunala konsument-
verksamheten har en nyckelroll när det gäller rekla-
mationer. De flesta ärenden klaras av lokalt i stället
för att skickas vidare till Allmänna reklamations-
nämnden, och det innebär besparingar för samhället
och för konsumenten. Den lokala konsumentvägled-
ningen gör också väldigt många värdefulla förebyg-
gande insatser, t.ex. hushållsekonomisk rådgivning.
Det handlar om köpråd och råd när man står inför val
av el- eller teleleverantör. Jag kan då få råd från
kommunal konsumentvägledning under förutsättning
att sådan finns på hemorten. Marknadskontroller är
också ett inslag och inte minst fantastiska insatser i
skolan. Denna lista kan naturligtvis göras mycket
längre.
Jag hade verkligen önskat att regeringen hade lagt
fram ett förslag om obligatorisk konsumentvägled-
ning i kommunerna, eftersom jag ser det som en rät-
tigheteslagstiftning för kommuninnevånarna att ha en
kommunal konsumentrådgivning.
Men sedan har vi en överenskommelse mellan
Kommunförbundet och riksdagen, och då är det fi-
nansieringsprincipen som gäller. Det är naturligtvis
helt rimligt att lagstiftning som påverkar kommuner-
nas ekonomier naturligtvis ska kompenseras fullt ut.
Tyvärr finns inte dessa pengar för närvarande, vilket
jag djupt beklagar. Jag vet att vänsterpartister i kom-
muner som saknar konsumentvägledning driver på
den frågan, och jag bedömer att antalet konsumen-
tvägledare kommer att öka efter valet om Vänster-
partiet och Socialdemokraterna får ökat väljarstöd i
kommunerna.
Fru talman! Därmed yrkar jag bifall till förslaget i
betänkandet och avslag på samtliga reservationer.