Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005

VIVIANN GERDIN (c), 2001-11-23 (riksmöte 2001/02).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Dagens konsumtionsutbud ställer sto-

ra krav på konsumenterna för att de ska kunna göra

rätt val anpassat till plånbok, funktion och miljö. En

av grundförutsättningarna för att människor ska kun-

na göra ett bra val är att de får god information inför

sina köp. Att redan i grundskolan ge barn och ung-

domar bra konsumentundervisning är en mycket

viktig förberedelse inför vuxenlivet. Konsumentun-

dervisning som ges i skolan ska vara ett naturligt

inslag och bör därför brytas ned på ämnesområden

och i princip finnas med i varje ämne. Hushållning

med resurser, återvinning och källsortering bör gå

som en grön tråd genom undervisning och informa-

tion.

Centerpartiet har länge arbetat för att en konsek-

vent märkning av livsmedel ska komma till stånd,

tyvärr utan stöd i riksdagen. En konsekvent märkning

av livsmedel avseende produktionsland, produk-

tionsmetoder, förekomsten av genmodifierade pro-

dukter, antibiotika, hormoner, bestrålning, färgämnen

och andra tillsatser bör införas.

Sammantaget kan sägas att konsumentmakten är

beroende av en väl fungerande märkning av livsme-

del. Detta gäller naturligtvis även i mycket hög grad

halvfabrikat och färdigmat. Ekologisk odling kan

också gynnas av att konsumenterna ställer krav på

den mat de köper. Genom att fler konsumenter väljer

ekologiska livsmedel kan produktionen öka och pri-

serna sjunka på dessa produkter.

Nya trender där allt mindre tid ägnas åt att laga

mat ställer krav på livsmedelsmarknaden och männi-

skors möjligheter att genom märkning göra upplysta

val. Väl utbildade och kritiska konsumenter är nå-

gonting positivt för hela livsmedelssektorn, eftersom

de i nästa led medverkar till att seriösa producenter

gynnas.

Jag yrkar bifall till vår reservation nr 6.

Så om ideella organisationer. Frågan om sund och

säker mat löses inte enbart genom myndigheter och

lagstiftning, utan det måste även till starka civila

konsumentorganisationer som kan driva på utveck-

lingen. Genom att man låter konsumenter i samver-

kan axla ett större ansvar växer engagemanget under-

ifrån.

Centerpartiet anser därför att det bör undersökas

om en del av pengarna till Konsumentverket kan

omfördelas för att stödja konsumenternas egna orga-

nisationer. Regeringen måste bli bättre på att ta till

vara det som finns hos de ideella organisationerna,

folkrörelserna och naturligtvis den enskilda individen.

Regeringens förslag att tillsätta en arbetsgrupp

som ska lämna förslag till hur organisationerna ska

ges ökat inflytande avstyrker vi. Det finns ingen

anledning att utöka myndighetsinsatserna. Vi föreslår

att medborgarna själva ska få mer att säga till om. I

betänkandet finns ett inflytandemål. Vi i Centerpartiet

har för avsikt att genom våra förslag öka människors

inflytande. Vi uppmanar regeringen att ge människor

och organisationer förtroendet att själva komma med

förslag.

Med anledning härav yrkar jag bifall till reserva-

tion 10.

När det gäller etisk märkning har Centerpartiet i

en motion yrkat på att även textilier ska ha en tydlig

märkning av vilka produktionsmetoder som använts. I

dag märks endast kläder med tillverkningsland. Det är

oroande rapporter som påvisar att textilier kan inne-

hålla restprodukter dels av bekämpningsmedel som

används vid odling av råvaran, dels även farliga färg-

ämnen m.m. De som kommit i kontakt med textilier-

na har drabbats av hudutslag. Vi anser att Sverige

inom EU måste arbeta för att alla textilier ska miljö-

märkas. Det fanns tidigare en sådan lag men den

upphörde att gälla 1993 då den ansågs vara ett han-

delshinder inom EU. Frågan bör åter bli aktuell på

EU-nivå med hänvisning till larmrapporterna.

Angående nya marknader kan man säga att alltfler

verksamhetsområden inom den offentliga sektorn

avknoppas och privatiseras, främst tjänstesektorn. Det

betyder att likartade tjänster erbjuds konsumenterna

såväl från den privata som från den offentliga sek-

torn, men konsumenterna kan inte på några civilrätts-

liga grunder ifrågasätta felaktigheter som begåtts av

den offentliga sektorns företrädare. Konsumentmak-

ten skulle kunna stärkas betydligt om konsument-

tjänstlagen utvidgades till att även gälla tjänster som

utförs i offentlig regi.

Vi har valt att inte reservera oss i denna fråga,

utan vi nöjer oss med ett särskilt yttrande, detta bero-

ende bl.a. på att man inom EU-kommissionen senast

den 1 januari 2003 kommer att rapportera om vilka

behov som finns och åtgärder som man inom EU

avser att vidta inom tjänstesektorn.

Centerpartiet har lagt en motion med krav på ett

sjätte konsumentmål angående de funktionshindrade.

Men efter utskottsbehandlingen, där det framkom att

konsumentpolitiken för funktionshindrade anses ingå

och tillgodoses i de nationella målen för de funk-

tionshindrade, har vi därför valt att inte fullfölja mo-

tionsyrkandet. Utskottet antog så sent som våren 2001

de nationella målen, och riksdagen har också priorite-

rat att arbeta med tre arbetsområden där handikap-

perspektivet ingår. Med den redogörelsen i utskottet

nöjer vi oss.

För övrigt instämmer Centerpartiet i utskottsmajo-

ritetens förslag rörande de konsumentpolitiska målen,

kommunal konsumentverksamhet och konsument-

forskning.

Debatten

Hämtad sida: 49

49 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

VIVIANN GERDIN (c): Handlingsplan för konsumentpolitiken 2001-2005 (2001-11-23) — PRESS0