Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · föredragning av utskottsärende med eventuell debatt

Riksdagens arbetsformer

KERSTIN LUNDGREN (c), 2005-03-16 (riksmöte 2004/05).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar · Debatterat dokument: Betänkande 2004/05:KU29 Riksdagens arbetsformer

Herr talman! Kammaren och riksdagen är folkets främsta företrädare enligt den ordning vi har i dag. Våra medborgare väljer ledamöter och partier till kammaren. Det är då viktigt att vi jobbar för att skapa goda arbetsformer och arbetsförutsättningar för såväl ledamöter som för partierna. Öppna arbetsformer så långt möjligt är något självklart här i kammaren.

Vi måste utveckla förutsättningarna så att väljarna får möjlighet att granska, värdera och utkräva ansvar för de beslut som vi tar. Det må gälla inkomstgarantier som föremål för översyn. Det må gälla stöd till arbetet i riksdagen och till oss som ledamöter och våra partier.

I den här delen har det, som sagt var, väckt en viss uppmärksamhet att Socialdemokraterna och Vänstern i konstitutionsutskottet inte tyckte att det fanns skäl att avvakta till dess att Riksdagskommittén hade kunnat pröva om samsyn förelåg kring reglerna för det stöd som vi i stor samsyn varit överens om att vi borde vidga.

Vänstern och Socialdemokraterna ville inte avvakta resultatet av de överläggningar som uppenbarligen har gått lite si och så under resans gång. Ibland har det tydligen stått stilla, och nu på senare tid har man uppenbarligen startat på nytt. Det är därför som vi från vår sida, tillsammans med övriga partier, nästan alla, i utskottet såg skäl att rikta en uppmaning till Riksdagskommittén att ta fram ett regelverk. Det är något ovanligt att göra tillkännagivande i den här delen, men vi ansåg att det fanns skäl att göra detta för att undvika oklarhet och för att skapa en öppenhet för väljarna i fråga om att kunna granska hur vi hanterar det utvidgade stödet.

Det var spännande att lyssna till Mats Einarsson. Han ville bringa klarhet i sitt partis hållning i den här frågan, och han gjorde det genom att inte yrka bifall till utskottets förslag. Då kan man fundera på vad han yrkar bifall till. Är det måhända den reservation som finns i den här delen, eller vad blir slutsatsen? Det var lite svårt att se den klarheten efter att ha lyssnat till Mats Einarsson.

Herr talman! Jag vill också beröra något annat i det här betänkandet. När det handlar om goda arbetsformer är det viktigt, herr talman, att vi uppmärksammar de strukturer som sitter i väggarna. Vi har i den här kammaren, och vi har i vår riksdag, fortfarande långt kvar tills vi har nått jämställdhet, tills vi har nått likvärdiga förutsättningar för vårt arbete. Det är naturligtvis någonting som det är angeläget att arbeta vidare med, dock icke i särskilda utskott, men däremot på alla de ställen där vi finns. Vi ser med glädje och tillfredsställelse att det har hänt en del när det gäller de här frågorna. Det är viktigt att vi tar tag i det och jobbar vidare för att förfina och förtydliga de strukturer som sitter i väggarna.

Andra punkter som är angelägna handlar om att ta fasta på det som uppmärksammas i den här utredningen om våra arbetstider och hur det ser ut i riksdagen för oss ledamöter. Det är alldeles uppenbart att sammanträdestiden i utskotten ser olika ut och att den har förändrats, att den har minskat. Den rapport som presenterades förra veckan pekade på att sammanträdestiden i utskotten har minskat med 40 % under de senaste 30 åren.

Det är klart att det här skapar förutsättningar för förändringar. Då måste vi titta på vad det är som har hänt i övrigt som vi inte har fångat upp och som vi inte har skapat goda arbetsformer för. En av de frågor som vi ser från Centerpartiets sida är hur vi jobbar med EU-frågorna. Där tycker vi att vi inte från riksdagens sida har skapat goda arbetsformer i den här kammaren för ledamöterna, partierna eller utskotten att jobba i.

Vi vill se en förändring därvidlag som gör att vi lyfter in EU-frågorna som den naturliga del som de faktiskt är. Jag konstaterar dock att här pågår ett arbete, återigen i Riksdagskommittén. Vi förväntar oss att man kommer fram med resultat i den här delen. Det har dröjt och dröjer onödigt länge. I det arbetet är det naturligtvis också viktigt, herr talman, att man tar fasta på det som sägs inte minst från utskotten i det här betänkandet, att man kan göra en förändring av ärendefördelningen för att åstadkomma en bättre balans men kanske också åstadkomma ett fokus som är rätt i utskottens arbete med ett antal frågor. Det går att läsa om bland annat i socialförsäkringsutskottets yttrande.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 7 under punkt 14, för klarhets vinnande.

Debatten

Hämtad sida: 25

25 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

KERSTIN LUNDGREN (c): Riksdagens arbetsformer (2005-03-16) — PRESS0