Herr talman! Under den prosaiska rubriken Ärendefördelningen finns bland annat en motion K444 yrkande 6, om inrättande av ett jämställdhetsutskott i riksdagen. Utskottet föreslår att denna och några andra motioner avslås med hänvisning till den översyn som pågår av ärendefördelningen mellan utskotten, men jag vill ändå säga att jag tycker att förslaget förtjänar ett seriöst övervägande i lämpligt sammanhang.
Visserligen kan man lätt identifiera ett antal skäl som talar emot ett särskilt jämställdhetsutskott. Eftersom man svårligen kan tänka sig några rena jämställdhetsärenden som inte hänger samman med något av de politikområden som de existerande utskotten behandlar finns det naturligtvis en risk att ett jämställdhetsutskott dränerar öriga utskott på jämställdhetsfrågor. Man kan befara att könsperspektivet generellt sett försvagas, snarare än förstärks, med en sådan ordning.
Alternativet skulle kunna vara att ett jämställdhetsutskott inte är ett ärendeberedande organ utan att det ges andra vägledande och uppföljande uppgifter. Men det skulle å andra sidan vara en ganska genomgripande förändring av riksdagens arbetsformer med svåröverskådliga konsekvenser.
Trots dessa invändningar anser jag att idén bör prövas. Som det framhålls i motionen har den så kallade gender
mainstreaming
-strategin också misslyckats med att lyfta fram könsmaktsperspektivet i politiken och ofta "mainstreamas" frågorna bort från dagordningen. I Europarådets parlamentariska församling har jag mycket bestämt gått emot alla förslag om att avskaffa församlingens jämställdhetsutskott eftersom det helt säkert inte skulle leda till att övriga utskott blev bättre på jämställdhetsfrågor, utan snarare att könsperspektivet försvagades ytterligare. Vänsterpartiet är alltså positivt till en fortsatt diskussion om ett jämställdhetsutskott.
Jag vill passa på att påpeka att jag i betänkandet KU15, som ska behandlas senare, har reserverat mig till förmån för ett annat yrkande i samma motion, nämligen att riksdagsstyrelsen bör pröva hur jämställdhetsfrågor kan föras upp i samtliga utskott.
Herr talman! I det betänkande som vi nu diskuterar behandlas vidare riksdagsledamöternas arvode. Vänsterpartiet har i en motion föreslagit en ny modell med innebörden att arvodet, i stället för att fastställas av en särskild arvodesnämnd som i dag, knyts till prisbasbeloppet. I motionen föreslås att arvodets nivå bestäms till 100 % av detta basbelopp. Därmed tydliggörs riksdagens ansvar för arvodena samtidigt som man undviker godtycke vid förändringar. Förslaget har inte vunnit utskottsmajoritetens stöd, varför jag yrkar bifall till reservation nr 5.
Slutligen vill jag säga några ord om punkt 14 Stödet till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete i riksdagen.
Låt mig först slå fast att konstitutionsutskottet inte haft anledning att tolka de nuvarande reglerna för ledamotsstödet eller att diskutera eventuella förtydliganden eller substantiella förändringar av dessa regler. Denna fråga ligger än så länge i riksdagsstyrelsens trygga händer.
Inom gruppledarkretsen har det under en tid pågått en diskussion om hur de gällande reglerna ska tolkas, närmare bestämt om de tillåter att en partigrupp placerar vissa sekreterare på annan plats än i riksdagen för att stödja ledamöters arbete i valkretsen. Även vissa redovisningsfrågor lär ha dryftats i de diskussionerna.
Om enighet kan nås om hur reglerna ska tolkas finns det inget skäl för regelförtydligande, åtminstone inte på denna punkt. Kommer man inte överens är det uppenbart att ett förtydligande på ett eller annat sätt måste åstadkommas, och vi förutsätter att riksdagsstyrelsen då tar de initiativ som krävs.
Oavsett vad man kommer fram till är det enligt min mening onödigt med ett tillkännagivande av kammaren. Jag har därför stött utskottsmajoritetens avslagsyrkande. Jag har alltså inte uttryckt någon uppfattning i frågan om riksdagssekreterare ska kunna arbeta i valkretsarna, inte heller i frågan om huruvida nuvarande regler tillåter detta eller ej. Varken utskottets förslag eller reservationen utgör ställningstagande i sakdiskussionen eller regeltolkningsfrågan. Ändå har betänkandet uppfattats på detta sätt av medier och andra. Det är därför angeläget att den här debatten klargör hur det ligger till.
Herr talman! Jag står givetvis bakom utskottets förslag på denna punkt. För klarhets vinnande yrkar jag inte bifall till detsamma.