Herr talman! De förslag som presenterats sätter press på de människor som är på flykt. Att man stänger gränserna genom hela Europa är en dominoeffekt. Det är tydligt för envar.
Vänsterpartiets svar till dem som kommer till Sverige i dag och i morgon är att vi förstår att det krävs investeringar i dem som människor och i samhället som helhet för att vi ska få det här att funka. Vad menar jag då med det? Jo, jag menar att vi inte ska vänta två år, tills en person fått det uppehållstillstånd som vi vet att den kommer att få, med att låta personen få börja lära sig svenska. Det är ganska viktigt och en investering som vi redan nu ser kommer att behövas. Låt oss börja med den från första dagen. Det borde vara ganska självklart. Det innebär också att vi från dag ett ska kartlägga vilken typ av kunskap personen har och vad som kan behövas för att komma i fråga på arbetsmarknaden.
Den svenska arbetsmarknaden i dag ser faktiskt ut så att vi visserligen har en arbetslöshet men att vi dessutom har ett rekryteringsbehov, framför allt i mellanläget. Dessutom har vi människor som egentligen har mellankompetens men som har jobb där det räcker med väldigt låg utbildning. Det är en missmatchning som vi måste göra någonting åt. Det är några av de saker vi behöver göra.
Och om man gör investeringar i både infrastruktur och bostäder är det inte så att det inte kommer andra delar av samhället till del, utan för varje byggjobbare är det fem andra som också får jobb. Detta är inte okänt. Det här är viktiga och helt basala saker som inte borde vara nödvändiga att ens ifrågasätta.
Det som sker från borgerligt håll hela tiden är att man först ifrågasätter den gemensamma välfärden och den ekonomiska politiken som verktyg för att kunna bygga Sverige större och sedan underkänner samtliga förslag. Så kan man göra, men det är inte min politik.