Fru talman! Utanför protokollet skulle jag vilja
nämna att det är väldigt besvärligt med ljudet när inte
högtalarna fungerar i stolarna. Jag har sagt till om
detta tidigare, men det åtgärdades inte. Jag hoppas att
det kommer att göras i framtiden.
Fru talman! I ett särskilt yttrande i betänkandet tar
jag upp alla budgetavvikelser som vi hade önskat få
genomförda. Jag kommer bara att nämna några av
dem nu i mitt anförande. Många angelägna frågor har
vi enats om redan i utskottet. Inger Davidson har
nämnt dem tidigare, och därför lyfter jag inte fram
dem i mitt anförande.
Kulturen påverkar människans växande och där-
med också samhällets utveckling. Ett rikt och intres-
sant kulturliv är, på samma sätt som t.ex. goda kom-
munikationer och en hög kvalitet i skolan, en faktor
att räkna med när människor väljer bostadsort. Därför
måste vi hjälpa till med att ge medborgarna möjlig-
heter att ta del av kulturevenemang av hög kvalitet.
Vi i kulturutskottet kan hjälpa till att sprida bra kultu-
revenemang genom att öka bidragen till olika aktivi-
teter, exempelvis Riksteaterns turnerande.
Det är också viktigt att stödja det egna initiativet
som växer fram i samhället, något vi tydligt kan se
genom att bygderörelserna ökar kraftigt. Människors
behov av att träffas och aktivera sig i vad som händer
i hembygden är stort. Tidigare har man gjort det ge-
nom att aktivera sig politiskt, men i dag verkar med-
borgarna i större utsträckning ägna sig åt bygderörel-
serna. Kanhända beror det på att kommunerna är för
stora. Man upplever sig inte kunna påverka politiken,
men sin närmiljö kan man påverka genom att engage-
ra sig i bygden.
Den kreativitet som finns bland medborgarna är
väldigt viktig att stödja. Vi i Centerpartiet har gjort
det i vårt budgetförslag. Vi föreslog nämligen att
bidraget till samlingslokalerna skulle vara 40 miljoner
i stället för de 15 miljoner som regeringen föreslagit.
Dessa ansågs för övrigt av statsministern i regerings-
förklaringen som en stor satsning. Vi tycker att de 40
miljoner som vi föreslår är för lite. Centerpartiet har
rötterna i folkrörelsen och vet att lokaler är ett måste
för att kunna samla medborgare till olika aktiviteter.
Det gäller både i glesbygd och i tätort.
"Ungdom! Ungdom! Det finns absolut ingenting
annat i världen som är värt att ha!" Dessa ord har
Oscar Wilde uttalat. Jag är benägen att hålla med
honom, även om jag förstås också ser andra värden
här i livet.
Fru talman! Ungdomarna är värda att få växa upp
i ett samhälle som lyssnar till deras önskemål om
aktiviteter. Vi har visserligen nyligen diskuterat ung-
domspropositionen, men jag vill ändå ägna en liten
stund åt ungdomarna. Vi vuxna måste våga släppa
taget och i stället släppa fram de ungas idéer. Alltför
ofta erbjuder vi ungdomar aktiviteter som vi tror att
de vill ha. Ungdomarna har egna idéer. Därför är det
viktigt att vi inte degraderar ungdomarna till rollen
som deltagare i olika kulturprojekt utan i stället ser
till att de har rollen som initiativtagare.
Vi vuxna har alltför lätt att anse att vi med vår er-
farenhet kan fixa det mesta. Vi ordnar lokaler, vi
söker pengar, vi skriver bidragsansökningar, vi kan
regelsystemet. Men en sak kan vi inte, och det är ung
kultur. Därför måste vi, i stället för att ordna allt i
bästa välvilja, låta ungdomarna själva bestämma vilka
aktiviteter de vill ha. Vad vi däremot kan bistå dem
med är att se till att regelsystemet blir enklare.
Vi i Centerpartiet har i vårt budgetförslag anslagit
65 miljoner extra till Ungdomsstyrelsen, just för att
göra en extra satsning på ungdomarnas egna projekt -
för unga, av unga, med unga. Även de som inte tillhör
någon förening bör få ta del av de pengarna, anser vi.
Ungdomar vill ha snabba besked när de har kläckt
en strålande idé. Då är det svårt att vänta till nästa års
budget, för då finns risken att entusiasmen har lagt sig
och ebbat ut. Därför är det viktigt att smida medan
järnet är varmt. Ungdomars egna initiativ till kultur-
och fritidsverksamhet kräver ofta ganska låga belopp
för att komma i gång. De myndigheter och organisa-
tioner som ger stöd till ungdomskultur bör ha förmå-
ga till snabba beslut.
Fru talman! Det finns exempel på kommuner som
har lyckats med aktiva ungdomssatsningar - t.ex.
Gällivare, Jönköping och, inte att förglömma, Ludvi-
ka, som har blivit 1999 års ungdomskommun. Trots
en kärv ekonomi har kommunen satsat på ett utveck-
lingsarbete som ger ungdomarna inflytande och som
tar till vara ungdomarnas egna initiativ och deras
egen kraft. Man har bl.a. inrättat ett ungdomsting där
alla högstadie- och gymnasieelever får träffa kom-
munpolitiker och diskutera hur kommunen kan bli
bättre att leva och bo i.
Om ungdomar får vara med och ta ansvar växer
de. Det finns fina exempel på det. För att bara nämna
några kan jag säga Urkraft i Skellefteå, Fryshuset i
Stockholm och Rosteriet i Luleå. Vår övertygelse i
Centerpartiet är att aktiva ungdomar som själva får
vara med och ta ansvar förstör inte och slåss inte. De
vårdar i stället det som de har fått ansvaret att förval-
ta.
De ungdomar som har upplevt en bra uppväxt-
miljö med meningsfulla fritidsaktiviteter och ett gott
kulturutbud kommer med all säkerhet att vilja att
deras egna barn ska få växa upp i samma miljö som
de själva gjorde. Det tror vi blir en positiv spiral för
orter ute i landet där avfolkningen i dag är stor.
Fru talman! Skolan är vår största och viktigaste
kulturinstitution eftersom den omfattar alla barn och
ungdomar. De nedskärningar som har drabbat skolan
under 90-talet har inneburit stora påfrestningar på den
kulturella verksamheten. Många kommuner har delat
upp de resurser som skolorna har för att köpa teater
och annan kultur på de enskilda skolorna. Det har lett
till att varje enskild skolas påse med pengar har blivit
så liten att man inte har råd att köpa in föreställning-
ar. Det är en av anledningarna till att vi vill att Riks-
teatern ska få ökat bidrag till turnerande.
Centerpartiet har länge framhållit att en växande
andel av all kulturverksamhet måste inriktas mot barn
och ungdomar. Vi anser att 25 % av de statliga resur-
serna i kulturanslaget ska öronmärkas för kultur till
barn och ungdomar.
Centerpartiet anser också att skapande verksamhet
bör vara en integrerad del av alla barns skolgång. Den
kulturella verksamheten i skolan bör också syfta till
att stärka elevernas identitet och trygghet i sin egen
kultur. Där har dramapedagogiken en stor betydelse.
Eleverna får insikt om sig själva, samtidigt som de
lär sig att förstå hur andra har det. Deras självförtro-
ende stärks, vilket också kan hjälpa till att motverka
mobbning.
Vi vill vidare lyfta fram betydelsen av arbete med
bild i skolan. Det är naturligt att arbeta med bild när
vi har flyktingbarn i Sverige. Då arbetas det med bild
för att bearbeta deras trauman. Det bör vara lika na-
turligt att alla barn kan få den möjligheten. Man be-
höver inte komma som flykting från ett krigsdrabbat
land för att ha olika trauman att bearbeta. I läroplanen
står det: "Bild och konst ger tillfälle till reflektioner
kring människors sätt att tänka och uppleva olika
tider och kulturer och är en viktig del av kulturarvet
att förmedla."
Eftersom vi tycker att det är viktigt att framhålla
kulturverksamheten i skolan, är det positivt att rege-
ringen har tillsatt en arbetsgrupp som ska lyfta fram
kulturen i skolan. Arbetsgruppen, som ska jobba ihop
med Kulturrådet och Skolverket, ska vara klar 2001.
Fru talman! Den nya kulturpolitiken ska leda oss
in i det nya årtusendet. I Centerpartiet anser vi att den
måste innehålla tydliga signaler om att kvinnors his-
toria och kulturella gärningar ska synliggöras. Kvin-
norna är osynliga i skolans historieböcker, förutom
några som den heliga Birgitta, kung Byxlös och
drottning Kristina. Kvinnorna är också osynliga på
museerna. Vi måste på ett genomgripande sätt se till
att kvinnoperspektivet blir lika synligt som mans-
perspektivet. Vi anser att ett landsomfattande projekt
med uppgift att belysa och framhålla kvinnans roll
och betydelse inom kultursektorn bör genomföras.
Fru talman! Det finns många andra områden inom
kulturen som jag skulle vilja ägna mer tid till att tala
om, men jag har förbrukat en stor del av min talartid.
Därför nämner jag bara i korta ordalag vikten av
kulturen i regionalpolitiken.
En kommuns eller regions kulturella dragnings-
kraft är viktig för att få människor att stanna i en ort.
Kulturen är också viktig för att dra till sig investe-
ringar och välutbildad arbetskraft. Den bidrar till att
skapa sysselsättning, inte minst inom kulturturismen.
Mycket av det som vi söker när vi reser runtom i
Sverige finns i våra traditioner och i vår historia. Vi
kan som turistland erbjuda upplevelser som naturen,
det svenska landskapet, vildmarksäventyr, den svens-
ka maten och tystnaden.
Fru talman! En motion som jag vill yrka bifall till
är Kr319 beträffande ett nationellt uppdrag för Bil-
dens Hus i Sundsvall. Det är ett museum som skildrar
fototeknikens utveckling. Det kan utvecklas till ett
kunskapscentrum för fotografi och ska kunna göra
den dokumentära bilden tillgänglig för många männi-
skor. Jag yrkar alltså bifall till reservation 3.
Jag yrkar också bifall till reservation 6, som
handlar om Eric Sahlström-institutet i Tobo. Där
undervisas elever som spelar nyckelharpa. Man fick
förra året pengar via arrangörsstödet. Men det är inte
lätt att bygga upp en kvalificerad undervisning om
man vet att man har en ekonomi som inte är tryggad
mer än ett år i taget. Därför anser vi att de bör få ett
anslag som tryggar deras fortsatta verksamhet. Senare
under debatten kommer Rigmor Stenmark att föra
resonemanget vidare om Tobo och Eric Sahlström-
institutet.
Jag står bakom mina andra reservationer, men för
tids vinning yrkar jag bifall bara till reservationerna 3
och 6.
Jag är, precis som övriga talare här, intresserad av
att få veta vad kulturministern säger om att regering-
en har ändrat på det som riksdagen tidigare har fattat
beslut om vad gäller Konstnärsnämnden och utlokali-
seringen av Sjöhistoriskas ledning till Karlskrona.