Fru talman! Det har varit stort fokus på skola och utbildningspolitik de senaste åren. Det är nog ganska länge sedan - om någonsin - det var ett så stort arbete kring skol- och utbildningsfrågor som det har varit den senaste tiden.
Under de två och ett halvt år som har gått sedan valet 2006 har alliansregeringen börjat på det stora arbetet med att lägga grunden för reformarbetet och stärka den svenska skolan. Det är en skola som ges förutsättningar att vara mer flexibel, en skola som ges förutsättningar med tidiga insatser, individuella möjligheter och stöd samt med en bra utvärdering - allt för att stärka den enskilda elevens möjligheter och utveckling och chans att uppnå sina mål. Det är en rättvis skola som alliansregeringen är på väg att bygga.
Skolans huvuduppdrag är ju att se till att eleven får tillräckliga kunskaper för att kunna komma ut i arbetsliv, i fortsatta studier och klara sig i samhället. För att kunna sätta fokus ännu mer på skolans huvuduppdrag har vi sett att det behövs fler reformer och ett kontinuerligt arbete för att ge lärarna och eleverna i skolan de verktyg de behöver.
Vi vet att mycket är väldigt bra i svensk skola. Vi har många duktiga och engagerade lärare och rektorer runt om i vårt land. Men vi får inte blunda för de utmaningar som också finns.
Jag tycker att det är synd att ett par av talarna som har varit uppe och diskuterat tidigare i debatten inte vill ta dessa utmaningar till sig. Vi har gjort det, och vi vill ge bättre förutsättningar.
Utmaningarna för den svenska skolan ligger bland annat i den ökade kunskapssegregering som har pågått i många år och i den minskade likvärdighet som vi ser inom skolor och mellan skolor. En annan utmaning är att en fjärdedel av de svenska eleverna som lämnar grundskolan inte har tillräckliga kunskaper, och det har vi också sett under flera år. Vad ger det för resultat? Jo, det leder till att alldeles för många inte kan ta steget in på gymnasieskolan och inte ens kan komma ut i arbetslivet. Detta går som en röd tråd. En tidig utslagning i skolan där man inte får med sig basfärdigheterna och inte kommer igenom grundskolan och gymnasieskolan gör att man hamnar i ett långvarigt utanförskap. Det är inte en rättvis skola.
En tredje utmaning är att stärka lärarna, deras status, deras utbildning, deras fortbildning men framför allt redskapen i vardagen så att de kan använda dem och utveckla dem inom sin profession. Det gäller för lärarna att kunna se ledarskapet och att de får verktygen i handen. Det har vi också fokuserat på.
Fru talman! För att eleverna ska lyckas och må bra i skolan krävs det att det också ges förutsättningar för lusten att lära i skolan. Det är kanske den största utmaningen att eleverna ska ha den verkliga lusten till kunskapen och till lärandet. För att det ska genomsyra skolan behöver vi också se till att dessa verktyg kommer på plats. Man behöver ta steget vidare, som vi nu har gjort, från de ganska fyrkantiga arbetsmetoderna och tankesätten som den tidigare s-märkta regeringen hade. Vi måste se till att öppna upp för flexibiliteten och det individuellt anpassade lärandet. Stöd och hjälp och en bra utvärdering måste också gå hand i hand inom skolan. Tidigt stöd anpassat till varje enskild elev tillsammans med en utvärdering gör att vi rustar varje enskilt barn på bästa sätt för att lyckas.
Jag skulle vilja påstå att vi inom allianspartierna och inom den nuvarande regeringen har ett annat synsätt på själva individen än vad den tidigare regeringen hade. Vi vill utgå från den enskilda människan. Vi vill sätta eleven i centrum vad gäller valfriheten och flexibiliteten. Vi är nämligen övertygade om att det är de tidiga insatserna som är viktiga i stället för att man lagar och lappar i efterhand som gjordes under alldeles för många år. Det ska vara en skola som erbjuder ramar och kramar från dag ett i stället för att sätta in åtgärder under de sista dagarna.
Vi vill också satsa på det entreprenöriella lärandet och entreprenörskapet inom hela utbildningssystemet. Det är viktigt att eleverna får med sig en annan typ av "ta-sig-församhet" än vad som finns i dag. Ett entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolans arbete. Fokus på detta läggs i de propositioner som har lagts fram och som kommer att läggas fram framöver.
Fru talman! Kvaliteten i utbildningssystemet blir inte högre eller bättre än de lärare och rektorer som vi har inom skolan och utbildningen. Det syns tydligt att en framgångsrik skola har just ledarskapet i fokus. Vi har alla fått ta del av McKinseys rapport, och vi har sett OECD:s genomgångar där detta visas extremt tydligt - sambandet mellan ledarskap, pedagogik och ett bra skolresultat.
Ledarskapet på en skola kan också många gånger vara helt avgörande för hur stämningen är på en skola och för hur kunskapsresultaten blir. Ledarskapet är överordnat både resurser och andra sociala delar kring en skola, det vet vi. Ledarskapet hos rektor och lärare i varje klassrum och i varje situation är viktigt. Att det finns utbildade lärare, att läraren har höga förväntningar på sina elever och att det finns en flexibilitet för den enskilda eleven är överordnat allting. Det är framgångsrika skolors signum, något som har varit en ledstjärna för oss i vårt arbete.
Fru talman! Jag tänkte nämna några delar från regeringens reformarbete som är kopplat till det betänkande om grundskolan som vi debatterar i dag. Detta reformarbete möter de utmaningar som vi ser inom skolan för att man ska kunna ge tidiga insatser och en mer individuellt anpassad skola som vi vill ha.
De tidiga insatserna började vi med redan från start och genomförde den läsa-skriva-räkna-satsning på 900 miljoner kronor som ska stärka basfärdigheterna under de första åren i skolan. Dessa pengar kan användas till specialpedagoger, till sommarskola och till andra typer av insatser - allt för att tidigt stärka elevernas baskunskaper.
Speciallärarutbildningen kom tillbaka och startade hösten 2008. Det är också riktat till de elever som behöver stöd och hjälp.
Nu kommer mål och nationella prov i svenska och matematik att införas i trean för att man ska kunna göra en utvärdering av om de insatser som görs i skolorna ger resultat. Ingen ska hamna efter, och ingen ska kunna gå osedd genom skolan.
Vi har det stora lärarlyftet på närmare 4 miljarder för att stärka lärarnas verktygslåda.
Vi har också en MNT-satsning - matte, naturkunskap och teknik - på 500 miljoner kronor under kommande år för att stärka eleverna framöver.
Vi har också ett forskningsbaserat åtgärdsprogram mot mobbning för att öka tryggheten i skolan.
Vi stärker ledarskapet med en ny rektorsutbildning.
Det entreprenöriella lärandet kommer med strategi för entreprenörskap.
Den stora skollagen som Socialdemokraterna lade i byrålådan under flera år och som de inte orkade eller egentligen inte ens kunde komma överens om med sina dåvarande samarbetspartier är nu i slutskedet och kommer att presenteras före sommaren. Där ligger också mycket av det som är inbakat i dagens betänkande.
Förutom de konkreta åtgärderna har regeringen för 2009 gett 18 miljarder i extra resurser och extra skattesänkningar för våra kommuner runt om i landet. För 2010 låg det i den ordinarie budgeten en förstärkning på 21 miljarder kronor plus de extra 7 miljarderna för att vi ska se till att vi fortsatt kan ha bra välfärd - en bra vård, en bra skola och en bra omsorg i våra kommuner. Det handlar om resurser men också om konkreta åtgärder.
Fru talman! Om man tittar på oppositionens reservationer är det en väldigt spretig hög. Utomstående som också läser betänkandet kan nog fundera på om det över huvud taget finns något alternativ i Sverige vad gäller skol- och utbildningspolitiken och om det någonsin kommer att finnas ett alternativ.
Av de 69 reservationerna är det endast två reservationer som är gemensamma för s, v och mp i detta tjocka betänkande. Det är alltså spretigt värre och oenigt värre.
Socialdemokraterna vet fortfarande inte vilket ben de ska stå på. Å ena sidan följer de nu regeringen i flera olika delar. Men å andra sidan får vi höra att det i en debatt sägs en sak, i nästa debatt en annan sak och i en tredje debatt ytterligare någon annan sak enligt någon arbetsgrupp. Det är svårt att veta vad ni egentligen tycker. Vet ni själva var ni står i skolpolitiken?
Men den klassiska socialdemokratiska politiken är sig ändå lik - så lite valfrihet som möjligt, staten ska bestämma mer och människorna mindre. Men det som är bra - det vill jag säga - är att ni har ändrat er och också följt regeringen i flera delar när det gäller mål i trean, nationella prov och betyg. Men kan vi lita på det? Kan svenska folket lita på den breda överenskommelse som nu gjordes och det blocköverskridande beslut som fattades i riksdagen? Kan vi lita på att ni fortsätter med detta?
Vänsterpartiet fortsätter också sin kamp. Man är mot väldigt mycket. Man är mot friskolor, mot betyg och mot läxor. Det är mer viktigt med enhetlighet än frihet och mycket annat. Pengar och resurser är det som löser allt, inte hur och vad man ska göra.
Fru talman! Det finns bara ett alternativ i svensk skol- och utbildningspolitik, och det är det som regeringen står för - en skola för rättvisa, en skola för möjligheter och en skola för chanser för varje enskild elev.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)